År 2007 dog 330 barn mellan Ă„ldrarna noll till fyra Ă„r i Sverige. NĂ€r ett barn dörbeskriver förĂ€ldrar att de förlorar en del av sina liv. FörĂ€ldrars sorg kan uttryckas pĂ„flera olika sĂ€tt. FörĂ€ldrarna kan uppleva ett lidande i samband med barnets död ochsjuksköterskor har till uppgift att försöka lindra detta lidande. Sjuksköterskor anser attdet finns svĂ„righeter i mötet med förĂ€ldrar i sorg.

Cancer Àr den ledande orsaken till sjukdomsrelaterad död hos unga individer mellan 15-24 Är. Detta Àr en tid som prÀglas av fysisk och psykisk utveckling, dÄ unga söker efter identitet och sjÀlvstÀndighet.  Studier har visat att under pÄgÄende behandling upplever de unga patienterna ett sjukdomslidande och att de isoleras frÄn sin normala omgivning. De unga pÄpekade vikten av att bli sedda och lyssnade pÄ av vÄrdpersonalen, de beskriver Àven betydelsen av att vara delaktig i sin vÄrd. Antalet unga canceröverlevande ökar och mÄnga av dem kÀnner sig övergivna efter utskrivning, vilket spÀder pÄ det lidande som de redan upplevde under behandlingen. Syftet med studien Àr att beskriva ungas, 15-25 Är, upplevelser av att överleva en cancerdiagnos efter fÀrdig behandling till friskförklaringen som Àr efter fem Är.

Uppsatsen handlar om hur smÄ barn kommunicerar i leken, dÀr fokus Àr pÄ barn upp till tre Är, de barn som Ànnu inte har ett fungerande verbalt sprÄk. I litteraturdelen beskrivs forskning om smÄ barn som kommunicerar pÄ olika sÀtt. Studien Àr gjord pÄ tvÄ förskolor dÀr videoobservation anvÀnts som metod. Valda observationer har dÀrefter analyserats utifrÄn frÄgestÀllningen. Slutresultatet visar att smÄ barn anvÀnder sig av olika sorters kommunikation för att kunna göra sig förstÄdda.

I och med att stress Àr ett aktuellt Àmne ville vi med detta examensarbete ta reda pÄ vad som gör barn stressade. Eftersom vi Àr blivande lÀrare ville vi fokusera pÄ negativ stress för barn i skolan. VÄrt syfte med denna undersökning var att ta reda pÄ vad nÄgra barn uppfattar som stress och vad som gör dem stressade i skolan. Vi valde att ha fyra Äterkommande temarubriker i vÄrt arbete: sociala relationer, schemalÀggning, lektionsupplÀgg och den fysiska miljön för att lÀttare kunna koppla ihop litteratur med resultatet av vÄr undersökning. Vi har tagit del av litteratur för att ta reda pÄ orsaker och konsekvenser av stress hos framförallt barn.

Bakgrund:I bakgrunden redogörs för hur forskningsfÀltet ser ut inom begreppen koncentrationssvÄrigheter och utomhuspedagogik. Begreppet koncentrationssvÄrigheter Àr vÀldigt komplext och i bakgrunden sÀtts det i relation till vad koncentration Àr. Utomhuspedagogiken Àr ett förhÄllningssÀtt dÀr barns lÀrande utgÄr frÄn att uppleva med alla sinnen i naturen och dÀr barnen fÄr erfarenheter genom praktiska övningar. För barn med koncentrationssvÄrigheter har miljön stor inverkan och hur den pedagogiska verksamheten Àr utformad grundar sig pÄ vilket synsÀtt man som pedagog har pÄ dessa barn.Syfte:Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om utomhuspedagogik kan ses som ett möjligt verktyg i förskoleverksamheten för barn med koncentrationssvÄrigheter.Metod:Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod, vars syfte Àr att fÄ en beskrivning av och försöka förstÄ ett visst omrÄde. Producerandet av datan Àr gjord genom intervjuer med sex verksamma förskollÀrare i tvÄ kommuner.

Orofarynx cancer (OC) Àr en form av huvud och hals cancer (HNC) som Àr den sjÀtte vanligaste cancerformen i vÀrlden. Antalet fall av OC har fördubblats under de senaste 20 Ären. Vanligen uppkommer cancern i skivepitelceller som klÀr insidan av orofarynx. Humant papillomvirus (HPV) Àr den vanligaste sexuella överförbara infektionen i vÀrlden. HPV smittas genom att hud eller slemhinnor kommer i kontakt med viruset.

Studiens syfte Àr att undersöka hur barn kommuniceras i det dagliga samtalet mellan förÀldrar och pedagoger. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar för att konkretisera syftet: Hur initieras samtalet? Vilka roller har förÀldrar, pedagoger och barn i samtalet? Vilka aspekter av barn och barns vardag lyfts i samtalet? Studien utgÄr frÄn en barndomssociologisk ansats, inom vilken barn betraktas som aktiva medskapare av sina liv och barndom ses som ett socialt och kulturellt konstruerat fenomen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag, och primÀrmaterialet Àr observationer dokumenterade med fÀltanteckningar. Studiens resultat visar hur det Àr mest förekommande att vuxna tar initiativ till samtal och sÀllan barnen.

Bakgrund: Astma Ă€r en kronisk inflammatorisk luftvĂ€gssjukdom som Ă€r vanligt förekommande i alla Ă„ldersgrupper. Över 300 miljoner mĂ€nniskor vĂ€rlden över berĂ€knas ha sjukdomen.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om den orala hĂ€lsan hos barn med astma skiljer sig frĂ„n den orala hĂ€lsan hos barn utan astma.Metod: Metoden som anvĂ€ndes var en allmĂ€n litteraturstudie och litteratursökningarna gjordes i den medicinska databasen PubMed. Resultatet baseras utifrĂ„n en sammanstĂ€llning av 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var kliniska studier och 11 av dessa hade en kontrollgrupp dĂ€r barn med och utan astma jĂ€mfördes. Övriga tvĂ„ artiklar studerade antingen hur den orala hĂ€lsan pĂ„verkades av kombinationsbehandling med specifika lĂ€kemedel eller jĂ€mförde den orala hĂ€lsan hos barn med olika duration och medicinering mot astma.Resultat: NĂ„gra av de inkluderade studierna fann att barn med astma hade en ökad kariesförekomst jĂ€mfört med barn utan astma, medan andra studier visade att det inte fanns nĂ„gon skillnad mellan grupperna.

NÀr ett barn insjuknar och dÀrefter diagnostiseras med sjukdomen astma, förÀndras bÄde barnets och familjens livssituation. Syftet med denna studie var att beskriva förÀldrars upplevelse av att leva med ett barn med astma. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera de tolv vetenskapliga artiklar som ingick i denna litteraturstudie. Analysen resulterade i fyra kategorier: kontroll och involvering: maktlöshet, oro och rÀdsla efter att barnet fÄtt diagnosen: sjukdomen förÀndrar och tÀr pÄ familje- och nÀrstÄenderelationen: bristfÀlligt bemötande och information av vÄrd- och skolpersonal. FörÀldrar som lever med ett barn med astma förlorar ofta till en början kontrollen över sin och sin familjs livssituation och de upplever att de mÄste axla en helt ny roll som förÀlder.

Prostata cancer (PC) Àr den vanligaste cancerformen hos mÀn i Sverige med 10 000 nya fall varje Är. I Sverige opereras över 2000 mÀn för PC Ärligen. Vanliga sidoeffekter efter operationen Àr impotens och inkontinens. Kunskap hos sjuksköterskor om hur inkontinens och impotens psykiskt pÄverkar proststata cancer patienter och hur patienter upplever dessa Àr liten. Bristande kunskap om detta kan innebÀra att mÄnga patienters problem inte uppmÀrksammas av vÄrden i tid, som kan innebÀra stort lidande för dessa patienter.Syfte med studie Àr att belysa patientens upplevelse av att leva med dem tvÄ vanligaste komplikationer, impotens och urininkontinens, efter prostata operation.

Jag argumenterar för att man inte kan förstÄ ?barnet? som sÄdant som mer Àn en diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berÀttar om, beroende pÄ i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vÄrd befinner sig oftast inom vÀlfÀrdens Sverige och kan tolkas som ?trygga?.

Övervikt bland barn Ă€r ett utbrett folkhĂ€lsoproblem och att vara överviktig som barn Ă€r relaterat till övervikt ocksĂ„ i vuxen Ă„lder men Ă€ven till följdsjukdomar. Syfte med denna litteratur studie var att erhĂ„lla kunskap om vad sjuksköterskor behöver kunna för att förebygga och minska fetma och övervikt hos barn. Granskning av elva vetenskapliga artiklar visade att sjuksköterskor bör ha kĂ€nnedom av livsstils faktorerna som fysisk aktivitet, mat konsumtion och förĂ€ldrar rollen. ÅtgĂ€rder sĂ„ som patient undervisning, stödsamtal, motivation och empati torde vara omvĂ„rdnads Ă„tgĂ€rdes som kan underlĂ€tta preventiv sjuksköterske arbete..

Syftet med min uppsats Àr att beskriva hur barn uppfattar alkohol i vardagslivet och hur deras förÀldrar tÀnker kring Àmnet. Jag har intervjuat fyra barn och fyra förÀldrar för att se hur barn uppfattar alkohol och hur de socialiseras in i vuxnas tankar kring alkohol. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ och fenomenografisk metod, samt Alfred Schutz, Peter L. Bergers, Thomas Luckmanns och George Herbert Meads teorier och begrepp för att analysera mitt material. Mitt resultat visade att barnen uppfattade alkohol negativt och med en viss oro och rÀdsla.

Syftet med denna studie var attstudera förskolebarns erfarenheter av genus utifrÄn bilderböcker. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa boksamtal, dÀr tre böcker anvÀndes samt bildanalyser av barnens teckningar. Boksamtalen gjordes tillsammans med tio barn frÄn tvÄ olika förskolor. Resultatet visade att barnens uppfattningar av genus skilde sig Ät, majoriteten uppfattade genus genom de traditionella genusmönstren medan nÄgra barn utmanade dessa. Samtliga barn poÀngterade att den verkliga skillnaden mellan mÀn och kvinnor Àr den biologiska olikheten.

Syfte: Hur ser samarbetet ut mellan förskola och socialtjÀnst? Hur arbetar förskolan med socialt utsatta barn? Hur uppfattar förskolan sin anmÀlningsskyldighet?Metod: Detta Àr en kvalitativ intervjustudie av hur förskolelÀrare arbetar med socialt utsatta barn. Under arbetets gÄng har förskola, socialsekreterare samt förskolechef deltagit i intervjuer för att fÄ svar pÄ dessa frÄgor.Resultat: Under vÄra intervjuer har vi kommit fram till att förskollÀrare ofta kÀnner att de saknar utbildning för att vÄga göra en anmÀlan. DÀremot berömmer socialtjÀnsten förskolan dÄ det gÀller att göra en anmÀlan och att se tidiga tecken pÄ barnen.Diskussion: Förskolan kan arbeta med socialt utsatta barn utefter mÄnga metoder, en utav de metoderna Àr samtalet. Samtalet kan till exempelvis vara ett utvecklingssamtal.