NÀr ett barn drabbas av cancer pÄverkas hela familjen och det Àr mÄnga i omgivningen som berörs. Syskon blir en grupp som lÀtt kan glömmas bort och bli Äsidosatta dÄ insatserna frÀmst riktas mot det sjuka barnet och förÀldrarna. Bakgrund: Varje Är insjuknar cirka 300 barn i Äldrarna 0-18 Är i nÄgon onkologisk sjukdom i Sverige. NÀr en familjemedlem drabbas av sjukdom utsÀtts övriga familjen för stor pÄfrestning dÀr de upplever att deras egna behov fÄr stÄ tillbaka. Syskonets vardag pÄverkas bÄde kÀnslomÀssigt och praktiskt nÀr deras syskon insjuknar.

Bakgrund: Årligen drabbas 45 000 individer i Sverige av cancer. Sjuksköterskan möter dessa individer i deras dagliga arbete. Det Ă€r viktigt att sjuksköterskan vet hur hon pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan ge dem stöd. Metod: Studien Ă€r en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som patienter med cancer anser vara viktiga i stödet frĂ„n sjuksköterskan.

VÄrden av ett döende barn Àr en svÄr upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vÄrd av barn. Intervjuer med Ätta barnsjuksköterskor frÄn sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, barnet, familjen och vÄrdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vÄrd av barn.

I Sverige lever ca 70 000 mÀn som har eller haft prostatacancer vilket utgör 34 % av all cancer hos mÀn. Behandlingen och dess biverkningar kan pÄverka mannens livsvÀrld i form av ett lidande, förÀndrad sjÀlvkÀnsla samt pÄverkan pÄ den subjektiva och levda kroppen. En systematisk litteraturstudie med artiklar av kvalitativ ansats utfördes. Syftet med studien var att undersöka mÀns upplevelser av deras livsvÀrld i samband med prostatacancer. Syftet i analysen besvarades genom att Ätta vetenskapliga artiklar valdes ut som sedan analyserades med inspiration av en analysmodell tolkad av Graneheim och Lundmans.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras varje Är ungefÀr 55 000 mÀnniskor med cancer och risken att fÄ en cancersjukdom nÄgon gÄng i livet Àr cirka 30 procent. En vanlig behandlingsmetod för att bli av med cancer Àr cytostatikabehandling men behandlingen kan ge en rad olika biverkningar sÄsom exempelvis hÄravfall, illamÄende och trötthet. Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka hur illamÄende, trötthet och hÄravfall i samband med cytostatikabehandling pÄverkar patientens dagliga liv. Metod: En litteraturstudie utarbetades och till grund för studien valdes elva vetenskapliga artiklar genom systematisk sökning i relevanta databaser. Dessa analyserades och anvÀndes i sammanstÀllningen av arbetets resultat.

Vi har undersökt hur barn med hörselnedsÀttning har det i skolan nÀr det gÀller miljö och undervisning. I undersökning tas ocksÄ upp vilka som har ansvar för att skolgÄngen ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgÄr frÄn intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsÀttningar.Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig skolgÄng som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsÀttningar. Kunskap har visat sig vara det bÀsta verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande.

The supportive role of nurses in psychological care of women with breast cancer.

Syftet med studien Àr att belysa behandlares uppfattningar om betydelsefulla faktorer i förÀndringsprocesser med barn som upplevt vÄld och deras förÀldrar. Metoden för studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, dÀr forskaren intervjuade behandlare som arbetar med barn som upplevt vÄld. Resultatet visade att symptom pÄ barn som ?endast? bevittnar vÄld av en nÀra anhörig Àr ofta desamma som barn som sjÀlva blir slagna, precis som behandlingen Àr densamma. Barn som upplever vÄld behöver hjÀlp med bearbetningen av traumat för att kunna fÄ ett begripligande pÄ vad som hÀnt.

Bakgrund: PÄ avdelningar dÀr personer med cancer vÄrdas Àr Àt- och nÀringsproblemvanliga. Det Àr mycket som kan pÄverka aptiten vid cancersjukdom som t ex sköra slemhinnori munhÄlan, nedsatt/förÀndrad smak och illamÄende. För inneliggande patienter medsvÄrigheter att Àta Àr det viktigt att matutbudet anpassas efter patienternas behov samt attmaten serveras i en trivsam mÄltidsmiljö.Syfte: Syftet Àr att undersöka om ett förbÀttringsarbete fokuserat mot mÄltidsmiljö, matutbud, rutiner kring matbestÀllning och servering samt ökad dietistkompetens kan medföra en utveckling av arbetet runt mathanteringen pÄ en onkologavdelning. Ett delsyfte Àr att studera hur kostnaden för maten och nÀringspreparat pÄverkas av förbÀttringsarbetet.Material och metod: FörbÀttringsarbetet har utförts pÄ en onkologavdelning med 16vÄrdplatser. Vid datainsamlingen har bÄde kvantitativ och kvalitativ metod anvÀnds.

Bakgrund: Bröstcancer utgör idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och resterande vÀrlden. NÀr kvinnor i fertil Älder insjuknar i bröstcancer Àr det viktigt för vÄrdgivaren att försöka finna förstÄelse för det komplexa skede i livet hon befinner sig i. Syfte: Syftet var att beskriva fertila kvinnors erfarenheter i mötet med sjukvÄrden efter en bröstcancerdiagnos. Metod: En kvalitativ innehÄllsanalys har genomförts, baserad pÄ sex bloggar. Den insamlade datan bestod av bloggar författade av fertila kvinnor med bröstcancer.

Bakgrund:Varje Är drabbas cirka 50 000 personer i Sverigeav cancer. Att vÄrda mÀnniskor som drabbats av en obotlig cancersjukdom innebÀratt vÄrda lindrande. Palliativ vÄrd innebÀr medicinsk behandling och omvÄrdnadsom Àr inriktad pÄ symtomlindring och vÀlbefinnande för patienten och dessnÀrstÄende. Syfte: Syftet var attbelysa vad som kan frÀmja vÀlbefinnande hos en patient med cancersjukdom i ettpalliativt skede, ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie som inkluderade 18 artiklar, varav 15kvalitativa (dÀrav en fallstudie), samt tre kvantitativa artiklar.

Patienter med cancer har behov av individuellt stöd i samband med den förÀndring av livssituationen som ett cancer besked innebÀr. VÄrdpersonalen tillbringar en stor del av sin arbetstid tillsammans med patienten och bör dÀrför vara medveten om vilka beteenden som patienten identifierar som ett bra bemötande. Studiens syfte var att beskriva cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av vÄrdpersonalens bemötande och dess betydelse för patientens vÀlbefinnande. Metoden för denna uppsats var en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar.

Varje Är insjuknar i Sverige omkring 50 000 mÀnniskor i cancer. Det innebÀr att ungefÀr var tredje svensk kommer att drabbas av cancer under sitt liv. Ett cancerbesked framkallar starka kÀnslor hos patienten. För att kunna bemÀstra kÀnslorna samt hantera situationen tillÀmpar patienten nÄgon form av coping. I svensk forskningslitteratur beskrivs coping som vad en person gör för att handskas med olika stressorer i vardagen samt vilka resurser personen i frÄga har för att ta sig an problemen.

Bakgrund: I Sverige Ă€r cancer en av de största folksjukdomarna. År 2011 diagnostiserades 57726 personer med cancer och bakom dessa finns anhöriga som allt för ofta glöms bort i vĂ„rden. MĂ„nga av de med cancer vĂ„rdas av sina anhöriga som dĂ„ blir anhörigvĂ„rdare. Att fĂ„ rollen som anhörigvĂ„rdare Ă€r inte en sjĂ€lvklarhet dĂ„ det faktiskt innebĂ€r en förĂ€ndrad relation till den sjuke samt en förĂ€ndrad livssituation för den anhöriga sjĂ€lv. För att kunna klara av situationen som anhörig till en cancersjuk person krĂ€vs stöd frĂ„n sjuksköterskan och vĂ„rden.

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rÀtt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, LÀrarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, pÄ svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjÀlpa barn med problemskapande beteende. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ dessa barn barn och om arbetet med CPS har förÀndrat deras synsÀtt? VÄra frÄgestÀllningar Àr: Kan CPS hjÀlpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lÀrare pÄ dessa barn och har arbetet med CPS förÀndrat deras synsÀtt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och anvÀnt oss av ett frÄgeformulÀr och en gruppintervju för att samla in vÄrt empiriska material. Detta Àr ett litet urval.