Bakgrund: Antal personer som får diagnosen cancer ökar varje år. Palliativ vård innebär vård, lindring och stöd i det skede då sjukdomen inte längre går att bota. Cancer är en av de sjukdomar som kan leda till palliativ vård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka personens upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn för många sjukdomar som har gemensamt att sjukaceller börjar dela sig okontrollerat och bildar tumörer. Ordet cancer är skrämmande och dendrabbade begränsas av sjukdomen, men det är inställningen till sjukdomen som avgörupplevelsen av hälsa.Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer med obotlig cancersjukdomupplever sin hälsa.Metod: Uppsatsen utfördes med en kvalitativ ansats baserad på sex självbiografier skrivna avpersoner med obotlig cancersjukdom. För att analysera biografierna användes kvalitativinnehållsanalys (Lundman & Hällgren Granheim, 2012)Resultat: Det framkommer i resultatet att stödet från närstående och vänner var viktigt liksomatt leva så normalt som möjligt. Gemensamt var att finna livskraft och mening i stödet ochkärleken de fick från sina närstående samt att kunna leva sitt liv som de gjorde innan de blevsjuka. Även den religiösa tron var viktig och gav styrka och hopp.Slutsats: Trots att de sjuka visste att de skulle dö inom en snar framtid så kunde de ändå finnahälsa i sitt liv.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Bakgrund Cirka 75-80 procent av alla barn som drabbas av cancer i Norden överlever. Som en följd av den alltmer intensiva behandlingen har dock biverkningarna ökat, vilket gör att barn ibland även får spendera tiden mellan två behandlingar på sjukhuset. Under den långa sjukdomsperioden har sjuksköterskorna en viktig roll för både föräldrar och barn. Det är av stor vikt att samtala med barnen om det de går igenom, då det minskar deras oro och ökar deras möjlighet till delaktighet i behandlingen. Informationen som ges ska vara enkel och ärlig och anpassad efter barnens utvecklingsnivå.

Sammanfattning Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Vid cancer sker en okontrollerad mutation av cellerna som leder till tumörbildningar. Sjukdomen förändrar den drabbades liv och kan ge sociala, emotionella och existentiella konsekvenser. Metod: Författarna har genomfört en deskriptiv litteratur studie med 22 artiklar från olika länder med syftet att beskriva cancerpatienters upplevelser av existentiell smärta. Resultat: Studiens resultat är presenterat i två teman: Lidande som berör kropp, psyke och socialt liv med subteman: Fysiskt, psykiskt och socialt lidande och Spirituellt lidande med subteman: Tankar kring andlighet, Att uppleva acceptans, Att fina mening och Att känna hopp. Teman och subteman beskriver patientens upplevelser av existentiell smärta vid cancer. Fysiska lidandet uttrycktes i form av trötthet och andra biverkningar från cancerbehandlingen.

Bakgrund Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige och varje dag får ca 135 svenskar beskedet att de drabbats av cancer. När en människa drabbas av cancer så vänds deras vardag upp och ner, följt av psykisk och fysisk smärta. Genom ett vårdande möte mellan sjuksköterska och patient skapas en relation vilket medför en start på patientens hälsoprocess för att minska patientens lidande och främja patientens välbefinnande. Tidigare forskning tyder på att patienter och sjuksköterskor upplever att det finns en tidsbrist i vården, detta medför att det blir svårt att skapa vårdande möten tillsammans som främjar patientens hälsa.    Syfte Syftet med studien var att belysa cancerpatienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan.                                                                                                                    Metod Studien är genomförd med en kvalitativ ansats som baserats på fem stycken självbiografier som valdes ut genom uppsatta urvalskriterier. Resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Abstract. Rosengren, Sandra och Wiveus, Åsa (2013). ?Kommer du att gråta när jag dör? En studie om hur personer som varit allvarligt sjuka som barn förhåller sig till utbildning i relation till döden och framtiden. Malmö: Malmö högskola. När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom kan det innebära att det under en längre tid inte kan deltaga i undervisningen på sin hemskola. I Skollagen (2010) finns det förklarat att barn som vårdas på sjukhus ska erbjudas undervisning på sjukhuset.

Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefär 2800 kvinnor i Sverige varje år och är därmed bland kvinnor den näst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat område vilket innebär att den ofta omges av starka känslor och upplevs som svår att prata om.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån granskning av åtta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehållsanalys har fyra huvudteman identifierats.Resultat: Att leva i en förändrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstående kroppsliga förändringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om såväl konkreta fysiska symtom, men även om hur de här förändringarna påverkar kvinnorna, känslomässigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig själv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd från närstående och sjukvård.

Bakgrund: Den palliativa hemsjukvården av cancerpatienter har ökat och fortsätter att öka. För att palliativ hemsjukvård ska fungera krävs ofta att anhöriga tar ett stort ansvar i vården. Ser inte vårdpersonalen deras problem så finns det risk att för stor börda läggs på de anhöriga. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att ha en anhörig med cancer som vårdas palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie av åtta vetenskapligt granskade artiklar gjordes.

För de patienter som behandlas för obotlig cancer har det blivit allt vanligare att vården ges i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som medverkar till att patienter med avancerad cancer kan känna trygghet i samband med vård i hemmet. Litteraturstudiens resultat utgår från 15 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet beskrevs i fyra teman; hoppfullhet trots sjukdom, familjens betydelse, symtomkontroll och omvårdnad.Resultatet visade att patienter med avancerad cancersjukdomi stor utsträckning önskar att få vård i hemmet. För att möjliggöra detta krävs professionellt stöd tillsammans med närståendes insatser.

Bakgrund: Att drabbas av cancer kan innebära en chock och många hamnar i en tillfällig kris. Diagnosen kan väcka många känslor som kan vara svåra att hantera. Känslan av hopp kan hos en svårt sjuk människa bli försvagad men genom att ge den näring kan hoppet återvända. Hopp har många olika dimensioner och instrument har utvecklats för att objektivt kunna mäta begreppet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur hoppet kan påverkas hos vuxna patienter med cancer.

När en mamma får diagnosen bröstcancer, drabbas inte bara mamman utan hela familjen. Syftet med studien var att belysa barns behov av stöd när mamman diagnostiserats för bröstcancer. Metoden som använts är en litteraturstudie av 14 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har delats in under två teman: Känslomässiga behov och informativa behov. Det är viktigt att vuxna är ärliga mot barn i en svår situation som en mammas bröstcancer diagnos innebär.

Introduktion:Att få ett besked om att sitt barn har drabbats av cancer är ett förödande besked för hela familjen. Därför behöver sjukvården se till hela familjens behov och ge dem stöd och hjälp för att kunna hantera situationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrarnas upplevelse och reaktion när deras barn får en cancerdiagnos samt vilka strategier de använder sig av för att hantera det. Metod: I denna litteraturstudie ingår 14 stycken artiklar varav 12 stycken är kvalitativa och 2 stycken är kvantitativa som granskades och sammanställdes. Resultat: Föräldrarna reagerade på diagnosen med stor sorg, rädsla och ångest.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sväljningssvårigheter hos patienter som genomgått kirurgisk behandling på grund av munhålecancer genom att undersöka vad som bidrar till sväljningssvårigheter, hur patienterna upplever sväljningen samt hur vårdpersonalen kan hjälpa dessa patienter. Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet indelades utifrån vilket metodologiskt tillvägagångssätt som använts i studierna, videofluoroskopi respektive frågeformulär. Förekomst och resektion av tumör i orofarynx, särskilt tungbasen, gav större sväljningsdysfunktion jämfört med orala tumörer i flera av videofluoroskopistudierna. När frågeformulär användes för att undersöka patienternas självupplevda sväljning sågs att strålbehandling var en viktig negativ faktor för sväljningen.