Bakgrund: Behandling av gynekologisk cancer kan medföra kvarstÄende sexuell dysfunktion som pÄverkar patienters upplevda hÀlsa. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av sexuell dysfunktion och upplevelser av sjuksköterskans roll efter gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 12 vetenskapliga artik-lar frÄn studier med kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Den sexuella funktionen pÄverkas av förÀndrad sjÀlvbild, smÀrtpÄverkan, oro och rÀdsla inför sexuell aktivitet, anatomiska förÀndringar och minskad libido. Anpassningen till den nya situationen pÄverkas av en eventuell partners reaktioner och delaktighet.

Inledning: Cancer Àr en ovanlig sjukdom hos barn och ungdomar och i Sverige drabbas cirka 300 styckenÄrligen. Prognosen har kraftigt förbÀttrats sedan 1970-talet, framförallt beroende pÄ intensivarebehandlingsmetoder och större möjligheter att ÄtgÀrda och förebygga cytostatikans svÄra biverkningar.Sjukhusvistelserna blir mÄnga och lÄnga för barnen och ungdomarna. Förutom att deras vardagsliv med skolaoch kompisrelationer vÀnds upp och ned, pÄverkas hela familjens psykosociala tillvaro. Barnet/ungdomenbehöver sina förÀldrar och syskon för att ta sig igenom en tuff cancerbehandling och viss vÄrd, exempelvisantibiotika och intravenös nÀringstillförsel ges redan i hemmet för att underlÀtta för familjerna. Att Àvenkunna erbjuda viss cytostatikabehandling och/eller understödjande behandling skulle vara ytterligare enmöjlighet för barnen och ungdomarna att fÄ vara i sin normala miljö tillsammans med hela familjen ochövriga vÀnner.Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga faktorer som Àr betydelsefulla inför att ge cytostatika i hemmet tillbarn och ungdomar med cancer.Metod: En litteraturstudie genomfördes av tretton vetenskapliga artiklar som valts ut efter systematisksökning i databaserna Pubmed och Chinal.Resultat: De faktorer som framkom genom litteraturstudien och har betydelse för patientsÀkerhet ochvÄrdkvalitet inför en organisation av cytostatikaadministrering i hemmet delades in i fem kategorier:? Tydlig ansvarsfördelning? Kompetens hos vÄrdpersonal? Undervisning av förÀldrar? Kriterier för urval av patient och familj? Föreskrifter för cytostatikahanteringDiskussion: Det finns en klinisk betydelse i att barnsjuksköterskan, i samrÄd med ansvarig barnonkolog,med vÀgledning av den familjefokuserade omvÄrdnaden samt de faktorer, ?Kompetens hos vÄrdpersonal?,?Undervisning av förÀldrar?, ?Tydlig ansvarsfördelning?, ?Kriterier för urval av patient och familj? och?Föreskrifter för cytostatikahantering? som framkom i denna litteraturstudie kan verka för att möjliggöra förbarn och ungdomar att fÄ viss cytostatikabehandling i sitt hem pÄ ett sÀkert sÀtt..

Varje Är drabbas 300 barn i Sverige av cancer. MÄnga familjer upplever i samband med denna situation att tillvaron förÀndras drastiskt, och att den sÀkra vardagen ersÀtts med osÀkerhet och rÀdsla. Syftet var att beskriva förÀldrars upplevelser och behov i samband med att deras barn drabbas av cancersjukdom. För att fÄ fram förÀldrarnas upplevelser och behov gjordes en litteraturstudie med vetenskapliga artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. I resultatet framkom att mÄnga förÀldrar som har ett cancersjukt barn upplevde kaos.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka patienternas psykosociala omvÄrdnads behov vid cancersjukdom. Metoden Àr en litteraturstudie, dÀr tio vetenskapliga artiklar ligger till grund. Den teoretiska referensramen Àr Antonovskys syn pÄ hÀlsa. Resultatet av denna studie visar pÄ att cancerpatienter behöver Emotionellt stöd, StÀrka kÀnslan av hopp och BibehÄlla sin livskvalitet. Genom dessa tre teman har det visat sig att patientens KASAM kan stÀrkas..

Bakgrund: Varje Är drabbas cirka 300 barn i Sverige av cancer. Tidigare forskning visade att familjer ofta gÄr igenom en krissituation dÀr förÀldrarna upplevde en ökad stress kombinerat med förnekelse, förtvivlan och ilska. Upp till 50 % av förÀldrarna visade depressiva symtom i samband med cancerbeskedet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelser, nÀr deras barn drabbas av cancer.Metod: En systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Tio artiklar analyserades med en variant av innehÄllsanalys dÀr kategorisering och tematisering ingÄr. Samtliga artiklar var etiskt granskade och har genomgÄtt en kvalitetsgranskning med en modifierad granskningsmall.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med cancer som fÄr palliativ vÄrd upplever sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Sökningar genomfördes i databaserna Medline, Academic Search Elite och Cinahl samt manuellt. Sökord som anvÀndes var quality of life, palliative care, palliative treatment, cancer, advanced cancer, hospital och home care. Detta resulterade i att nitton vetenskapliga artiklar valdes ut till studiens resultat. Resultatet visade att en obotlig cancersjukdom försÀmrade livskvaliteten hos patienterna.

Årligen rapporteras det in ungefĂ€r 320 fall av cancertumörer bland barn och ungdomar mellan Ă„ldrarna 0-18 Ă„r. I vĂ„rden av cancersjuka barn Ă€r förutom barnen, Ă€ven förĂ€ldrarna i stort behov av stöd. För att öka vĂ„rdkvalitĂ©n behöver förĂ€ldrarnas upplevelser av stöd nĂ€r barnet har en cancerdiagnos belysas. Syftet med denna studie var att belysa förĂ€ldrarnas upplevelser av stöd nĂ€r barnet har en cancer diagnos. Metoden som anvĂ€ndes var en systematisk litteraturstudie dĂ€r resultatet av 11 vetenskapliga artiklar sammanstĂ€lldes.

ABSTRACTBackground: In all cancer therapies occurs more or less side effects, there one of them are mucositis. Symptoms of mucositis include wound and blister in the oral mucosa and affects 50-80% of children undergoing cancer treatment. Today there is no Swedish tested assessment scale for mucositis.Aim: To describe how teenagers with cancer and parents of children younger than 12 years with cancer perceive issues in a mouth-assessment instruments, Children?s International Mucositis Evaluation Scale (ChIMES), that have recently been translated into Swedish.Method/Design: The study was a quantitative descriptive research design. The participants were teenagers with cancer 12- 18 years (N=15), and parents (N=15) of children younger than 12 years.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

Bakgrund Cancer?verlevare st?r inf?r nya utmaningar efter behandling, varav fysisk sm?rta, tr?tthet och emotionell p?verkan i det dagliga livet ?r vanligt f?rekommande. Arbetsterapeuter spelar en viktig roll i rehabiliteringen genom att hj?lpa ?verlevarna att ?terg? till vardagslivet och hantera utmaningarna som kan uppst?. Genom Model Of Human Occupation (MOHO) kan arbetsterapeuter skapa personcentrerade interventioner f?r att st?dja cancer?verlevares v?lbefinnande.

Bakgrund: Cancer Àr idag en av de stora folksjukdomarna och den vanligaste dödsorsaken bland personer upp till 80 Ärs Älder. Fler mÀnniskor lever allt lÀngre med diagnosticerad cancer men hÀlften av dem som drabbas blir inte botade. NÀr bot inte lÀngre Àr möjligt flyttas vÄrdens fokus till palliativ vÄrd. Forskning visar att det finns stora brister inom den palliativa vÄrd som bedrivs i Sverige. Patienter med obotlig cancer utgör en stor grupp i vÄrden och deras upplevelser av bemötande i den palliativa vÄrden Àr av stor vikt.

Introduktion I begreppet holistisk omvÄrdnad ingÄr att sjuksköterskan ska ta tillvara pÄ patienters fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Sjuksköterskor som möter patienter som har drabbats av cancer stÀlls inför bemötande av andliga behov, men det rÄder en brist pÄ kunskap hos sjuksköterskor om vad andliga behov innebÀr, vilket leder till svÄrigheter att bemöta dessa behov. Syfte Att undersöka vilka andliga behov patienter beskriver som drabbats av cancer. Metod Uppsatsen var en litteraturstudie. Resultatet byggde pÄ elva vetenskapliga artiklar som togs fram genom databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuella sökningar.

Bakgrund: En av tre drabbas nÄgon gÄng under livet av cancer. CytostatikabehandlingenÀr en av de vanligaste behandlingsformerna, dessvÀrre medför den alltidbiverkningar. HÄravfall beskrivs som en av de vÀrsta biverkningarna undercytostatikabehandling. Syfte: Att belysa forskning kring cytostatikarelaterat hÄravfallhos kvinnor med cancer. Metod: Genom systematisk sökning via databaser valdes 7kvalitativa och 3 kvantitativa studier ut som grund för en litteraturstudie.

Aim: The aim of present study was to determine the frequency of taste and smell disorders occuring in patients receiving chemotherapy for cancer. Methods: The study was of an empirical cross sectional quantitative descriptive design. During one month, consecutive cancer patients at outpatient units in two Swedish hospitals were asked to participate in the study by completing a questionnaire that had been developed previously for a similar study. All participants had undergone at least 1 cycle of intravenous chemotherapy or  a minimum of seven days of oral chemotherapy. Results: A total of 102 patients completed the questionnaire.

Beröring Àr ett universellt sÀtt att kommunicera pÄ och ettnaturligt och medfött beteende. Beröring inom omvÄrdnadinnehÄller fysiska, emotionella, sociala och spirituelladimensioner, vilket kan ses som ett holistiskt synsÀtt. Syftetmed studien var att belysa patienters upplevelser av beröringinom canceromvÄrdnad och palliativ omvÄrdnad. Studiengenomfördes som en litteraturstudie dÀr 11 artiklaranalyserades. Resultatet visade att beröring huvudsakligenledde till ökat vÀlbefinnande och förbÀttrad livskvalitet.Patienter upplevde att de kÀnde sig bekrÀftade som en helmÀnniska och inte enbart som en sjuk kroppsdel.