År 2000 fick 6 348 kvinnor diagnosen bröst cancer. Bröst cancer Ă€r dĂ€rmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Personer som har fĂ„tt diagnosen cancer upplever stora existentiella förĂ€ndringar, osĂ€kerhet och ensamhet. Syftet med denna studie var att beskriva bröst cancerpatienters upplevelser i mötet med sjuksköterskan. Studien Ă€r en litteraturstudie och författarna har anvĂ€nt sig av Polit & Hunglers modell.

Bakgrund: Cancer Àr en av de mest fruktade sjukdomarna i vÀstvÀrlden eftersom den Àr oförutsÀgbar och kan drabba vem som helst utan förvarning. FLera studier har belyst cancerpatienternas behov av information och psykosocialt stöd under sjukdomsförloppet. Syfte: Att genom en litteraturstudie undersöka hur personer med cancer upplever bemötandet frÄn vÄrdpersonalen under första Äret efter diagnosbeskedet. Metod: Studien baserades pÄ vetenskapliga artiklar och hade en kvalitativ ansats. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl och Elin.

Bakgrund: Varje Är drabbas ca 300 familjer i Sverige av det tragiska beskedet att deras barn har cancer, frÄn den dagen blir deras liv aldrig sig likt. Allt fokus hamnar pÄ det sjuka barnet och andra viktigare saker hamnar i skymundan. Att som sjuksköterska möta dessa familjerna kan vara bÄde svÄrt och pÄfrestande dÄ de inte alltid vet hur de skall bemöta familjen i sin sorg. Syfte: Syftet var att belysa förÀldrars upplevelser i nÀra anslutning till barnets bortgÄng i cancer. Metod: Denna kvalitativa litteraturstudien Àr baserad pÄ sex sjÀlvbiografier och data har analyserats enligt en kvalitativ manifest innehÄllsanalys (Lundman & HÀllgren Graneheim, 2012). Resultat: Resultatet visar att nÀr lÀkarna har gjort allt för att barnet skall bli frisk men det rÀcker inte till, kÀnner förÀldrarna att de vill göra allt de kan för att barnet skall fÄ en sÄdan bra sista tid i livet som möjligt. Vidare framkommer det att nÀr slutet Àr nÀra och föÀrldrarna ser hur barnet lider önskar de att barnet fÄr somna in. Slutsats: Efter barnets död upplever förÀldrrna att de har svÄrt att gÄ vidre i livet och kÀnna glÀdje igen, dÄ sorgen efter barnet Àr för stor. Att ha en bra relation förÀldrar och vÄrdpersonal emellan och att de fÄr det stöd de behöver, hjÀlper förÀldrrna mycket i det kaotiska liv de lever. .

MÄnga patienter med cancer upplever smÀrta och forskning har visat att de ofta fÄr otillrÀcklig smÀrtlindring. Med adekvat medicinsk behandling och omvÄrdnad finns det belÀgg för att de flesta skulle kunna uppnÄ smÀrtfrihet. Brist pÄ adekvat omvÄrdnad och medicinsk behandling kan fÄ förödande effekter för bÄde den enskilde patientens vÀlbefinnande sÄvÀl som dennes anhöriga eller nÀrstÄende. Att förstÄ sjuksköterskors uppfattningar och förstÄelse av smÀrtupplevelser hos patienter med cancer Àr ett nödvÀndigt steg för att kunna förÀndra beteende och omvÄrdnadskvaliteten hos sjuksköterskor och kunna förbÀttra smÀrtlindringen för patienter med cancer och smÀrta. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors förstÄelse av smÀrtupplevelser hos patienter med cancer.

Bakgrund: I Sverige drabbas mer Àn 50000 personer av cancer varje Är, men det Àr inte bara patienten som drabbas utan Àven alla nÀrstÄende. Ca 35 % av all cancer gÄr inte att bota och vÄrden blir palliativ, vilken syftar till att förebygga och lindra lidandet för patienten och dennes familj. Att vara nÀrstÄende i denna situation framkallar mÄnga olika kÀnslor.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en palliativ patient med cancer.Metod: Studien Àr utförd utifrÄn en kvalitativ ansats och Àr baserad pÄ sex biografier dÀr resultatet har bearbetats med stöd av en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en patient med cancer tar fram mÄnga motstridiga kÀnslor sÄsom oro, hopp, vanmakt och frid. Vikten av att som nÀrstÄende fÄ bekrÀftelse frÄn sÄvÀl den sjuke som frÄn vÄrden belyses, liksom vikten av att fÄ stöd och hjÀlp frÄn vÄrden för att orka vara den starka som alltid finns dÀr. Betydelsen av familj och vÀnner belyses ocksÄ.Slutsats: Studien visar tydligt att vÄrden mÄste bli bÀttre att i ett tidigt skede möta upp de nÀrstÄende och Àven se deras behov.

Att vara anhörig nÀr ens nÀrstÄende blir svÄrt sjuk i cancer Àr en svÄr situation. Den anhörige Àr med, men ocksÄ utanför. Anhöriga till patienter med cancer upplever ofta cancerdiagnosen som ett hÄrt slag mot dem sjÀlva, och Àr dÀrför i behov av hjÀlp och stöd. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa hur anhöriga till patienter med cancer beskriver behov och kÀnslor i mötet med sjuksköterskan. InformationskÀllan utgörs av vetenskapliga artiklar frÄn tidskrifter och vetenskapliga rapporter.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier förÀldrar och syskon till cancersjuka barn anvÀnde sig av. Underlag till studien söktes i Högskolan Dalarnas databas ELIN och i databasen Cinahl. Sökningarna resulterade i 30 artiklar som granskades och vÀrderades med hjÀlp av granskningsmallar. Av de granskade artiklarna bedömdes 22 motsvara studiens syfte och frÄgestÀllningar och anvÀndes i studiens resultat. Resultatet visade att förÀldrar till cancersjuka barn inte valde en eller flera copingstrategier utan att det var en process under en lÀngre tid.

Background: Prostate cancer is the fourth most common cancer disease in the world and affects mainly older men. While having prostate cancer the treatment can be both medical and surgical and both these treatments can give side effects like erectile dysfunction, lost libido and hot flushes. Sexuality among elderly is often associated with taboo, but sexuality exists among elderly and is important for their wellbeing and quality of life. It is common that nurses don?t address and discuss questions concerning sexuality with patients, even though they know that sexuality often is affected while having a disease or experiencing illness.

Patienter med cancer drabbas ofta av nutritionsproblem frÀmst i form av minskat nÀringsintag. Det beror dels pÄ sjukdomen i sig, men Àven pÄ behandlingen mot cancer och dess biverkningar. UngefÀr 30 - 85 % av patienterna utvecklar nutritionsproblem. FörsÀmrat nÀringsintag kan leda till en svÄr form av utmÀrglig (cancerkakexi). Nutrition och nutritionsproblem pÄverkar patienterna och deras nÀrstÄende, vilket kan ge konsekvenser för dem i det dagliga livet.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har anvÀnt oss aven kvalitativ metod i form av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkÀtundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger frÄn fyra skolor harsvarat pÄ frÄgeformulÀret, och 218 barn i Äldrarna Ätta till tio Är frÄn samma skolor besvaradeenkÀten. Genom undersökningen har vi fÄtt kÀnnedom om hur de tillfrÄgade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet bÄde i skolan och pÄ fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion Àr viktigt och 73 % att de rörde pÄ sig tillrÀckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehÄll fysisk aktivitet varje dag.

The WT1 gene is a complex gene originally known to suppress cancer in kidneys. Studies of WT1 knockout mice have confirmed the important role of WT1 in the pathogenesis of Wilms? tumour, a tumour which counts for 95% of all childhood renal tumours. In that case the WT1 gene acts as a tumour suppressor gene. Subsequent research has shown that the WT1 gene in many other cases acts as an oncogene, e g in leukemia or lung cancer (even though these cancer forms can emerge as a result of many other aetiological factors).

I hela vÀrlden drabbas mer Àn tio miljoner mÀnniskor av cancer varje Är. Incidensen för cancer Àr ökande och cirka var tredje person i Sverige drabbas av nÄgon form av cancer under sin livstid. Varje Är dör ungefÀr 20 000 personer i Sverige av cancer. Syftet med denna litteratur-studie var att undersöka faktorer som kan pÄverka patienters upplevelser av cytostatika- och strÄlbehandling samt av sjuksköterskans omvÄrdnadsroll kring behandlingen. Metoden var en litteraturstudie av 11 vetenskapliga artiklar granskade enligt Polit m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet.

Background: Cancer-related pain is a major problem worldwide. Studies indicate that patients do not get an adequate pain relief. This creates a large suffering and results in major problems for the patient and their families. In order to minimize this kind of suffering caregivers need to understand how cancer-related pain is experienced by these patients, what it does to them and how it impacts their daily life.  Aim: The aim of this study was to describe patientsŽ experience of living with cancer-related pain.

Bakgrund: FörÀldrarna stÀlls inför en ny och svÄr verklighet nÀr deras barn drabbas av cancerformen, akut lymfatisk leukemi. Deras liv blir till ett kaos dÀr mÄnga kÀnslor och upplevelser kommer att prÀgla deras livssituation. FörÀldrarna upplever under sin svÄra tid av sorg och lidande att hela deras vardagliga liv förÀndras drastiskt. De tappar kontrollen över de olika situationer som de tvingas gÄ igenom dÀr ovissheten samt maktlösheten möjligtvis Àr den vÀrsta upplevelsen av dem alla. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser av att leva tillsammans med ett barn som har akut lymfatisk leukemi.

Cancer Àr idag den grupp av sjukdomar som mÀnniskor mest befarar att drabbas av och sjukdomarna ökar kontinuerligt. Detta innebÀr att varje verksam sjuksköterska nÄgon gÄng i sitt yrkesverksamma liv sannolikt kommer att ansvara för omvÄrdnad av en patient med cancer. Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med cancer. Elva studier analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; att utvecklas genom vÀrdefulla möten, att sakna tid och rum, att kÀnna sig sÄrbar och emotionellt drÀnkt samt att önska erfarenhet och stöd.