Att leva med en livshotande sjukdom, sÄ som cancer innebÀr mÄnga förÀndringar. För att personer som lever med cancer ska kunna kÀnna vÀlmÄende trots sjukdom mÄste behov personer uttrycker tillgodoses. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov i dagligt liv hos personer som lever med cancer. I litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa empiriska studier genom en kvalitativ innehÄllsanalys, med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier; att vilja kÀnna kontroll, att önska stöd och personligt bemötande frÄn andra, att försöka omprioritera för att kunna leva normalt, att uppleva kroppsligt vÀlmÄende samt att strÀva efter hopp och försöka finna mening.

Breast cancer is the most common tumor disease among women in Sweden. About 7000persons, having a median age of 65, are diagnosed each year with this disease. Withmammography screening, breast cancer can be detected in an early stage which improves theoverall survival (OS). 20-30 % of the breast cancer tumors are overexpressing humanepidermal growth factor receptor 2 (HER2), which is a protein that stimulates cell proliferation.Trastuzumab (HerceptinÂź) is a humanised monoclonal antibody that targets the HER2-proteinand prevent the signals for cell proliferation.Trastuzumab has earlier been used for treatment of metastatic breast cancer. In the year of 2007trastuzumab was approved for adjuvant treatment of patients who has been medicated withsurgery and/or radiation.The aim of this study was to investigate the effects of adjuvant treatment with trastuzumab inHER2-positive breast cancer patients.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn och ungdomar varje Är i nÄgon form av cancersjukdom och cancer Àr den vanligaste dödsorsaken för barn under 15 Är. NÀr nÄgon i en familj blir sjuk sÄ pÄverkar det hela familjen. DÀrför handlar familjecentrerad omvÄrdnad om att se familjen som en helhet. Det innebÀr ett lidande att bli sjuk och lidandet behöver hopp och mening för att kunna genomlidas. För att kunna ge bra vÄrd till barnen behöver vÄrdpersonalen skapa ett bra samarbete med förÀldrarna och fÄ förÀldrarna att vara delaktiga i omvÄrdnaden.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Sexualitet kan uppfattas som obekvÀmt och dÀrmed undviks det ofta att prata om det inom vÄrd och omvÄrdnad. Gynekologisk cancer kan ha en stark pÄ-verkan pÄ kvinnors sexualitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av sexualitet vid gynekologisk cancer. En litteratursökning genomfördes och 15 vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i sex kategorier: Oro och rÀdsla för samlagssmÀrta; förÀndrad kroppsuppfattning och förlust av kvinnlighet; oro och sorg över risken att vara infertil; försÀmrade parrelationer eller oro över framtida parrelationer; oförÀndrad eller stÀrkt relation samt lÀttnad över att vara besvÀrsfri.

Varje Är drabbas ca 50000 mÀnniskor i Sverige av cancer. UngefÀr var tredje mÀnniska kommer nÄgon gÄng att fÄ en cancersjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personer med cancer och deras upplevelse av information i samband med behandling och/eller undersökning. 11 internationella kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Betydelsen av olika informationskÀllor, missnöje över att inte fÄ individuellt anpassad och relevant information frÄn vÄrdpersonal och att kontrollera och hantera situationen genom att erhÄlla eller undvika information.

En artikelserie om livmoderhalscancer.I Sverige diagnostiseras 30 000 kvinnor varje Är med cellförÀndringar i livmoderhalsen. Av dem utvecklar 450 cancer. Chris Eriksson överlevde livmoderhalscancer med ett Àrr som minne. John Karlssons sambo Ylva var en av de som inte överlevde..

Bakgrund: Barn som besökare pÄ sjukhus accepterades först pÄ 1980-talet dÄ man tidigare ansÄg att barnet kunde utsÀttas för psykologiskt trauma. Numera vet man att det Àr viktigt att inkludera barnet i vÄrden. En förÀlders sjukdom pÄverkar hela familjen och dagens sjuksköterska stÀlls dÀrför inför utmaningen att vÄrda patienten och samtidigt se till barnets behov. Sjuksköterskans skyldighet att beakta barns behov som anhörig Àr tydlig i lagstiftningen. Syfte: Att beskriva barns behov samt strategier barnet anvÀnder för att hantera en situation nÀr dennes förÀlder har cancer.Metod: En litteraturstudie om barns (6-12 Är) behov och strategier för att hantera situationen har genomförts.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Background; Gynecological cancer is a common term for cancer in the female genitals and 2013 there were about 2800 women in Sweden that was diagnosed. This form of cancer and the treatment that is used, affects the sexuality and also the fertility of the women.Aim; The purpose with the essay was to illustrate the experience of the sexuality after the treatment of gynecological cancer.Method; The method used in the essay was a systematic translation of different literature. Of all the articles used there were eight that was qualitative, two quantitative and one was a combination of both methods. The analytic process was accomplish with the support of the Friberg (2006) analytic method.Results; The analysis resulted in two categories; Physical changes after the treatment and the treatments impact on the sexuality of the women. The physical changes that occurred because of the treatment was recurring and it showed that it was primarily surgery that hurt the woman body.

Introduction: For the adolescent to be diagnosed with cancer could be turbulent and life may end up in tatters. A cancer diagnose affects the adolescents' relationships with parents, friends and new acquaintances. For teens that are affected by cancer, losing peer relations are a great fear and to maintain friendship can be one of several challenges during this period.Purpose: The purpose of the study is to describe adolescents' experiences of peer relations after being diagnosed with cancer.Method: Qualitative interviews with four adolescents were conducted and collected data were analyzed using a qualitative content analysis.Findings: The result shows that peer relations got affected in both positive and negative ways. This is reported in three categories; ?Losing friends?, ?Friends matter? and ?Changed friendship?.

To receive a diagnosis of pancreatic cancer can lead to a tremendous change in a person?s life. Thoughts regarding death may cause a personal crisis which can have negative influences on the patient?s social, mental and spiritual state. Most people with pancreatic cancer are diagnosed in a late stage of the disease.

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

Bakgrund: NÀr ett barn fÄr cancer förÀndras livet för hela familjen. Den tuffa behandlingen Àr pÄfrestande pÄ alla medlemmar i familjen. En okunskap om hur syskonens hÀlsa pÄverkas finns bÄde hos förÀldrar och sjukvÄrdspersonal.Syfte: Att belysa hur syskon till cancerdrabbade barn upplever sin hÀlsa.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ 5 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl anvÀndes för sökning av vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och en latent innehÄllsanalys anvÀndes.Resultat: I resultatet uppkom 5 kategorier kring syskon till cancersjuka barns behov och brister som pÄverkade hÀlsan.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.