Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en större förstÄelse för hur barn utvecklar empati och hur lÀrare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta Àmne dÄ vi varit ute i skolor och förskolor dÀr lÀrare och förskolelÀrare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsÀtt/metoder. Vi har anvÀnt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det Àr en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förÀndra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes pÄ tvÄ olika verksamheter en förskola och en grundskola Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att det krÀvs ett genomsyrande arbetssÀtt och medvetenhet frÄn lÀrarnas sida.

Hansson, Marie & Petersson, Emma (2010) TvÄ förskolors förutsÀttningar vad gÀller arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Malmö: LÀrarutbildningen Detta examensarbete handlar om tvÄ förskolors förutsÀttningar nÀr det kommer till att arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas kunskaper om barn i behov av sÀrskilt stöd och hur samarbetet ser ut mellan olika mÀnniskor som ska verka för barns bÀsta. FrÄgestÀllningarna som undersökningen grundar sig pÄ Àr: Vilken kunskap har förskollÀrarna nÀr det gÀller att arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur ser samarbetet ut mellan dels pedagogerna och andra yrkeskategorier och dels mellan pedagogerna och ledningen ur pedagogernas perspektiv? Tidigare forskning tar upp begrepp sÄ som kunskap, samarbetet och nÀrheten till chefen.

Huvudsyftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur vi som pedagoger kan hjÀlpa barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd för att underlÀtta deras skolverksamhet. Vi ville Àven fÄ ökad förstÄelse och kunskap om vad DAMP, ADHD, Tourette syndrom och Asperger syndrom Àr och hur de olika symtomdiagnoserna kÀnnetecknas. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom detta Àmne. Syftet med intervjuerna var att ta reda pÄ hur intervjupersonerna anser att man ska arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd i skolverksamheten. I undersökningen intervjuade vi en rektor, tvÄ specialpedagoger och tvÄ förskollÀrare.VÄr slutsats Àr att det inte finns nÄgon fÀrdig mall för hur pedagoger skall arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva likheter och skillnader mellan sjuksköterskors anvÀndning av metoder för att lindra smÀrta vid vaccination av barn (0-5 Är) vid BVC i Sverige och internationella sjukhus i Kina, och beskriva vad som pÄverkar sjuksköterskors val av metod.Bakgrund:MÄnga barn upplever vaccination som plÄgsamt. Enkla metoder för god smÀrtlindring finns, men anvÀndningen av metoder Àr begrÀnsad beroende pÄ kulturella aspekter, kunskapsbrist och ointresse.Metod:Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer av Ätta barnsjuksköterskor i Sverige och Kina. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades med deskriptiv innehÄllsanalys.Resultat:Sjuksköterskorna anvÀnde sig av en rad olika metoder vid smÀrtlindring som till exempel avledning och Emla. Sjuksköterskans val av metod pÄverkades av arbetsplatsen, sjuksköterskan, barnet och förÀldrarna.Slutsats:Sjuksköterskorna var intresserade av att smÀrtlindra barnet, men metoderna var inte alltid vetenskapligt förankrade. Författarna föreslÄr en utökad spridning av information för förstÄelse och kunskap om smÀrtlindring hos det lilla barnet i samband med vaccination..

I l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) st?r: ?utbildningen utformas s? att barn i behov av s?rskilt st?d i sin utveckling f?r det st?d och de utmaningar de beh?ver? (Skolverket, s. 19). I formuleringen framg?r att barn i behov av s?rskilt st?d ska beaktas i utformningen av verksamheten f?r att ge st?d i utvecklingen.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Abstrakt: Antalet ensamkommande barn som anlÀnder till Sverige har ökat kraftigt de senaste Ären. Detta gör att man vid mottagandet av dessa barn mÄste se till att deras behov efterlevs, Àven pÄ lÄng sikt. Det stÀlls i synnerhet krav pÄ de boenden dÀr de flesta av barnen hamnar efter att de fÄr permanent uppehÄllstillstÄnd. I denna studie efterfrÄgas hur personalen arbetar pÄ dessa boenden, och vilka metoder som anvÀnds. I studien har gruppintervjuer samt enkÀter anvÀnts.

VÄrt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svÄrigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som anvÀnds i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vÄrt mÄl Àven att undersöka om de utagerande barnens förÀldrar Àr med i pedagogernas arbete, svÄrigheter som kan uppstÄ i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgÀngliga för bÄde de utagerande barnen och pedagogerna pÄ förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgÄngen och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger frÄn olika förskolor i södra SkÄne har vi fÄtt fram svar pÄ uppsatsens frÄgestÀllningar dÀr enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka pedagogers bemötande av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Metoden vi anvÀnde oss av Àr en kvalitativ under-sökning och en kvalitativ och delvis kvantitativ bearbetning av resultaten. Under- sökningen gjordes pÄ sex förskolor dÀr antalet pedagoger varierade. Sammanlagt lÀmnade vi ut trettiosex enkÀter pÄ dessa förskolor. Vi e-mailade Àven frÄgor till tre rektorer som ansvarar för dessa förskolor, dÄ vi ville fÄ deras syn pÄ bemötandet av barn i behov av sÀrskilt stöd och om det finns nÄgra resurser för dessa barn.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör ocksÄ för lekens, samspelets,kommunikationens och förÀldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs Àven relevant forskning.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssÀtt/metoder med att fÄ dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vÄr undersökning utgick vi ifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÀr intervju var vÄrt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som Àr verksamma inom förskolan.

För att fÄ svar pÄ följande tre frÄgor har jag lÀst litteratur samt intervjuat en person pÄ BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anstÀlld pÄ Eleonoragruppen (hjÀlporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad bildterapeut. FrÄgor: -Hur kan bilden anvÀndas i behandlingsarbetet med barn, med traumatiska upplevelser bakom sig?-Vad kan/skall jag göra som lÀrare om jag misstÀnker, eller fÄr bekrÀftat, att en elev genom sina bilder beskriver nÄgot hemskt den varit med om?-MÄste man vara utbildad bildterapeut för att kunna anvÀnda bilden som hjÀlpmedel i terapiarbetet med barn? Kortfattat svar: Jag har fÄtt ta del av och beskriver 6 st. olika bildterapeutiska metoder. Som lÀrare har man anmÀlningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa.

Syftet med denna studie var att undersöka fritidspedagogers reflektioner om bemötandet av barn med koncentrationssvÄrigheter pÄ fritidshemmet. DÄ fritidshemmen har förÀndrats, barn­grupperna har blivit större och personaltÀtheten minskat uppstÄr frÄgan om alla barns behov i fritidshemmet kan tillfredstÀllas. Barn med koncentrationssvÄrigheter Àr en grupp som pÄver­kas av dessa omstÀndigheter. Det Àr viktigt för fritidspedagogen att bemöta alla barn efter deras individuella behov.Genom en intervjustudie, dÀr fyra fritidspedagoger deltog, undersöktes deras reflektioner om fritidspedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter. AnvÀndandet av öppna frÄgor, i en sÄ kallad ostrukturerad intervju, gav oss svar pÄ studiens frÄgestÀllningar.Resultatet som Àr intervjupersonernas reflektioner kring studiens frÄgestÀllningar, visar bland annat att kunskap har visat sig vara viktig i arbetet med barn med koncentrations­svÄrigheter.

Vaccination inom barnhÀlsovÄrden Àr en procedur som i stort sett alla barn i Sverige utsÀtts för vid ett flertal tillfÀllen under uppvÀxten. Vaccinationsproceduren kan upplevas som ett övergrepp av barnet om proceduren inte genomförs pÄ ett mognadsanpassat sÀtt med fokus pÄ det enskilda barnets perspektiv. Tidiga upplevelser av smÀrta sÀtter spÄr hos barnen och pÄverkar deras smÀrtupplevelser senare i livet. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrd i Blekinge arbetade med smÀrtlindring av barn i samband med vaccination inom det allmÀnna vaccinationsprogrammet. Urvalsgruppen bestod av alla sjuksköterskor som regelbundet arbetade med barnhÀlsovÄrd i Blekinge.