VÄrt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ om KASAM-begreppet, trots att det har nÄgra Är pÄ nacken, fortfarande ses som betydelsefullt. Vi utgick frÄn personalens perspektiv gÀllande KASAM's betydelse för barn 0-12 Är, placerade pÄ institution eller med nÄgon form av insats frÄn öppenvÄrden. Genom kvalitativa intervjuer tog vi del av personalens erfarenheter av KASAM's betydelse för barnen, hur de arbetar och om de metoder de anvÀnder sig av , ger möjlighet att skapa en kÀnsla av sammanhang för barnen. Vid tolkningen av vÄrt intervjumaterial utgick vi frÄn tre teman baserade pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Det som framkom av materialet var att KASAM har stor betydelse för barnens vÀlbefinnande.

Den hÀr studien handlar om barn som befinner sig i sorg. Begreppet sorg Àr stort och svÄrt att förstÄ. Syftet med studien Àr att undersöka vilken beredskap nÄgra pedagoger i förskolan kÀnner att de har nÀr det gÀller att möta barn i barngruppen som befinner sig i sorg efter ett dödsfall i sin nÀrhet. Vidare Àr ett syfte att skapa en bild av hur man som pedagog i förskolan kan bemöta barn i deras sorgearbete och vilka metoder som kan underlÀtta för dem. Till sist ska studien belysa vilket stöd pedagoger kÀnner att de har för att hjÀlpa barn i sorg.

Uppsatsen Àr en studie kring hur nÄgra lÀrare har valt att arbeta med barn som Àr placerade i familjehem. Vilka problem de hÀr barnen befinner sig i och vad skolan bör göra för att underlÀtta för dem..

Psykisk ohÀlsa Àr ett viktigt hÀlsoproblem och dÄ framförallt hos barn och ungdom. Vid sidan av dessa barn finns förÀldrar som fortfarande inte fÄr ett tillrÀckligt bra bemötande av vÄrdpersonal, trots att deras deltagande anses som viktigt. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva de upplevelser förÀldrar till barn med psykisk ohÀlsa har i mötet med vÄrdpersonal. Uppsatsen grundas pÄ Ätta kvalitativa artiklar som analyserats och delats in olika teman. I resultatet presenteras dessa som tre huvudteman: att bjudas in, behov av att bli bekrÀftad och att lÀgga sitt barn i nÄgon annans hÀnder.

2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nykriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.

Ur ett pedagogiskt perspektiv Àr det viktigt att utgÄ ifrÄn att skolan Àr en skola för alla. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om fysisk och psykosocial miljö. Denna studie vill belysa hur det med hjÀlp av förÀndringar i den fysiska och psykosociala miljön i förskolan gÄr att arbeta för en skola för alla barn. Den fysiska miljön innefattar innemiljö med lokaler, fÀrg, material, inredning och utemiljön visar pÄ möjligheter dÀr barnen kan fÄ utlopp för sitt rörelsebehov och chans att leka ostört. Den psykosociala miljön innefattar olika förhÄllningssÀtt, pedagogik och metoder.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det finns en beredskap bland specialpedagoger att möta barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa i förskola och skola i en kommun i södra Sverige. Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att barn pÄverkas av förÀldrar med psykiskt ohÀlsa. Det finns en beredskap och kunskap hos specialpedagoger att uppmÀrksamma barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. DÀremot finns ett behov av att utöka samarbetet med socialtjÀnsten..

Syftet med studien Àr att undersöka hur barn med ett annat modersmÄl Àn svenska trivs pÄ förskolor i ett mindre svenskt samhÀlle och i vilken utstrÀckning de fÄr hjÀlp med sprÄkinlÀrningen. För att ta reda pÄ detta har intervjuer genomförts med förskollÀrare och förÀldrar till barn med annat modersmÄl dÀr erfarenheter frÄn sÄvÀl SprÄkförskola som vanlig förskola fÄngades upp.Studien visar att i de vanliga förskolegrupperna fick barn med annat modersmÄl upp-backning i form av att förskollÀrarna var uppmÀrksamma pÄ barnens sprÄkanvÀndande. NÀr de behövdes var de med och stöttade, hjÀlpte till med nya ord och förtydligade nÀr sÄ behövdes. PÄ individnivÄ anvÀnde lÀrarna inte nÄgra speciella pedagogiska metoder som hjÀlpte barnen att utveckla sprÄket. DÀremot visar studien att i SprÄkförskolan an-vÀnde man medvetet olika metoder för att utveckla barnens sprÄk.

Detta Àr en undersökning kring sÀtt att arbeta involverande med barn. Inom en del av designfÀltet hÄller ett nytt förhÄllningssÀtt pÄ att vÀxa fram. Det Àr en designpraktik som utgÄr frÄn brukarens position och som involverar brukaren som en fullvÀrdig deltagare i designprocessen redan frÄn början. OmrÄdet tillhör en engelsksprÄkig diskurs och benÀmns Àn sÄ lÀnge med sitt engelska namn:participatory design.Undersökningen utgÄr frÄn frÄgestÀllningenHur kan man, med utgÄngspunkt i teorier om participatory design, forma arbetssÀtt för att involvera barn i designprojekt som rör deras nÀrmiljö? Och vidare, genom den frÄgestÀllningen kommer undersökningen Àven att nÀrma sig frÄgan: Hur beskriver barnen pÄ Jordbro parklek sin nÀrmiljö ur ett designperspektiv?Informanterna i undersökningen Àr barn som alla Àr bosatta i Jordbro som Àr en förort till Stockholm.

Syftet med denna studie Àr att undersöka socialsekreterares resonemang om vad barnbehöver och om anonyma anmÀlningar av barn som riskerar att fara illa. FrÄgestÀllningarnai studien Àr: 1) Vilka resonemang för socialsekreterarna kring barns behov, barn som far illaoch anonyma anmÀlningar? 2) Vilka förestÀllningar har socialsekreterarna om vad barnbehöver, anonyma anmÀlningar och om de som anmÀler?Insamlingen av empirin har skett genom fokusgrupper. TvÄ fokusgrupper har intervjuats vid tvÄ tillfÀllen. Empirin har analyserats utifrÄn socialkonstruktivism och diskursbegreppet.

Syftet med studien Àr att synliggöra och analysera de diskursiva framstÀllningarna, av specialpedagogik och barn i behov av sÀrskilt stöd, i fem artiklar i förskollÀrarnas facktidskrift Förskolan.Teorin utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt och diskursteoretiskt synsÀtt med antagandet att vi tillsammans anvÀnder sprÄkliga handlingar för att konstruera en verklighetsförstÄelse (Bergström & Boréus, 2000a, b; Winther JÞrgensen & Phillips, 2000; Dahlberg, Moss & Pence, 2001). Denna teoretiska plattform ger en syn pÄ sprÄket som havande en central roll i hur mÀnniskors identiteter, relationer och trosuppfattningar formas och det innebÀr att texter fÄr konsekvenser för lÀsarnas tankar och handlingar (Fairclough, 1992). Metoden som anvÀnds Àr diskursanalys, inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Det empiriska materialet bestÄr av samtliga artiklar (fem stycken), frÄn Är 2012 och 2013 i tidningen Förskolan, som bedömts beskriva specialpedagogik och barn i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar hur texterna beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd som barn med svÄrigheter utifrÄn en kompensatorisk specialpedagogisk diskurs. I texterna visar sig en bristdiskurs nÀr sprÄkbruket beskriver hur barn med sÀrskilda karaktÀristika Àr i svÄrigheter, eller riskerar att hamna i svÄrigheter pÄ olika sÀtt.

Tysta och blyga barn Àr ofta de som lÀmnas Ät sidan eller fÄr vÀnta med att fÄ sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog Àr det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig sjÀlva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och nÀr blir insocialisering ett vÀrde som bör överordnas barnets fria val?I denna essÀ undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstÄ dessa barns behov och förhÄlla mig till dem utifrÄn begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bÀsta. Jag kommer att utgÄ frÄn nÄgra problem frÄn min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjÀlp av olika synsÀtt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism..

Bakgrund: I Sverige besöker mer Àn 200 000 barn akutmottagningen varje Är. DÀr mÄste de ofta genomgÄ smÀrtsamma diagnostiska och behandlande procedurer. Den frÀmmande miljön leder till att barnen upplever stress, oro och rÀdsla. Barn och förÀldrar Àr överens om att nÄlstick och venpunktion Àr nÄgra av de mest stressande och smÀrtsamma procedurerna i samband med ett sjukhusbesök. För mÄnga barn som hamnar pÄ sjukhus Àr den största rÀdslan att behöva fÄ en spruta eller uppleva smÀrta.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som lindrar oro och smÀrta hos barn vid nÄlstick i samband med sjukhusbesök.

Tidigare forskning av hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med funktionsnedsÀttning har visat att de skattar sin hÀlsa lÀgre jÀmfört med den typiska populationen. HÀlsorelaterad livskvalitet tycks dessutom variera mellan olika diagnosgrupper. Kunskap om hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsÀttningar har fortfarande brister dÀrför finns ett behov av ytterligare studier. Det finns dessutom ett behov av dessa studier i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsÀttningar i VÀsterbotten.

MÄl: Att undersöka effekten och behovet av en helande trÀdgÄrd/ odlingterapi för barn med cancer och deras vÀlbefinnande. Bakgrund: Barn som behandlas för cancer utsÀtts bÄde för psykisk och fysisk pÄfrestning. Deras behandling Àr mÄnga gÄnger tuff och det förÀndrar hela deras tillvaro. Behandlingen fokuseras pÄ det medicinska/fysiska hÀlsan, barnens psykiska vÀlmÄende kan ibland bli Äsidosatt. Risken att drabbas av posttraumatisk stress ökar för de som drabbats av cancer.