Denna studie syftar till att beskriva hur djur anvÀnds i tvÄ förskolor med sÀrskild profilering mot djurhÄllning samt hur pedagoger anvÀnder sig av djur i ett pedagogiskt syfte. De intervjuer och observationer vi genomfört visar att djur i den pedagogiska verksamheten har positiva effekter. Den litteratur vi tagit del av visar ocksÄ att djur i den pedagogiska verksamheten, och framför allt i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd, Àr betydelsefullt eftersom det kan fÄ barn att kÀnna empati och utveckla ansvarskÀnsla..

Uppsatsen behandlar skillnader i arbetslöshetstider mellan sammanboende/gifta mÀn och kvinnor, med sÀrskild betoning pÄ om det faktum att paret har barn medför nÄgra konsekvenser för arbetslöshetstidens lÀngd. Problemet behandlas med metoder för varaktighetsanalys (överlevnadsanalys). Slusatsen Àr att kvinnor i barnfamiljer har en mer Àn 10 procents lÀngre arbetslöshetstid Àn mÀn i motsvarande situation, kontrollerat för bl.a. utbildningsbakgrund och kön. Antalet barn har dock ej nÄgot signifikant inflytande pÄ arbetslöshetstiden..

NÀr en mamma fÄr diagnosen bröstcancer, drabbas inte bara mamman utan hela familjen. Syftet med studien var att belysa barns behov av stöd nÀr mamman diagnostiserats för bröstcancer. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie av 14 vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har delats in under tvÄ teman: KÀnslomÀssiga behov och informativa behov. Det Àr viktigt att vuxna Àr Àrliga mot barn i en svÄr situation som en mammas bröstcancer diagnos innebÀr.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insikt om hur förskollÀrare tÀnker kring specialpedagogik i förskolan och Àven vilka faktorer som har betydelse för förskollÀrares arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Vikt har Àven lagts vid förskollÀrares tankar runt tidiga insatser för barn i förskolan. För att kunna ta reda pÄ detta har en kvalitativ intervjustudie gjorts dÀr 7 verksamma förskollÀrare frÄn 2 olika enheter har intervjuats. Jag har utgÄtt frÄn mina problemstÀllningar; Hur tÀnker förskollÀrare kring Àmnet specialpedagogik? Vilka faktorer har betydelse för förskollÀrares arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd? samt Vilken betydelse har tidiga insatser för barn i förskoleÄldern? Mitt resultat visade att det mÄnga gÄnger finns tvÄ olika sÀtt att tÀnka kring specialpedagogik i förskolan.

För tidigt födda barn utsÀtts för mÄnga smÀrtsamma procedurer varje dygn och detta kan leda till ett förÀndrat smÀrtbeteende senare i livet. Icke farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder har visat sig ha en betydande del i smÀrtbehandlingen av för tidigt födda barn, dÄ farmakologiska metoder medför mÄnga negativa effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva det nuvarande kunskapslÀget om vilka omvÄrdnadsinterventioner som sjuksköterskan kan anvÀnda sig av för att smÀrtlindra barn som Àr födda för tidigt. Studien genomfördes som en systematisk databassökning i databaserna Pubmed och Cinahl och resulterade i 19 funna studier. Studierna analyserades, granskades och sex olika huvudfynd framkom: glukos, icke-nutritivt sugande, kÀnguruvÄrd, omhÄllning, massage och vÄrdmiljö.

Undersökningens syfte har varit att ta reda pÄ pedagogers erfarenheter och vilka metoder de har anvÀnt sig av kring barns andrasprÄksinlÀrning i förskolan. Metoden som anvÀnts för att undersöka problemformuleringarna Àr intervjumetoden. Sex verksamma pedagoger som arbetar pÄ fyra olika förskolor intervjuades. I analysen skrivs det om hur det empiriska materialet förhÄller sig till det teoretiska ramverket och tidigare forskning i förhÄllande till andrasprÄksinlÀrningen i förskolan. Studien resulterade i att alla vÄra intervjuade pedagoger tyckte att arbetet med svenska som andrasprÄk Àr viktigt.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva projektets gÄng och redogöra de olika val som har gjort. I projektet har jag sammarbetat med Volvo personvagnari Göteborg dÀr jag ocksÄ har suttit och arbetat. Temat för hela projektet blev ?barn i bil? och sedan ocksÄ förvaring. UtifrÄn detta temat tog jag sedan fram ett koncept och en produkt som ska passa i Volvos nya personbilar.

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

Bakgrund: NÄlstick Àr den vanligaste kÀllan till smÀrta hos barn inom sjukvÄrden. Forskning visar att avledning som Àr en icke-farmakologisk metod Àr effektiv för att minska rÀdsla och smÀrta hos barn vid nÄlrelaterade procedurer. Trots detta utförs nÄlstick ofta utan adekvat smÀrtlindring. Avledning bidrar till kognitiv aktivitet som kan minska rÀdslan hos barnet och blockera eller förminska smÀrtimpulser till hjÀrnan.Syfte: Att undersöka olika avledningsmetoder som sjuksköterskan kan anvÀnda sig av för att minska barns smÀrta och rÀdsla vid nÄlstick.Metod: Litteraturöversikt med analys av 13 artiklar. Val av artiklar gjordes efter systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.

I skolan finns mÄnga barn med ADHD-diagnos eller koncentrationssvÄrigheter. Som lÀrarekan det vara en utmaning att ge dessa barn de bÀsta förutsÀttningarna för kunskapsutveckling.Inom specialpedagogiken talas det om tvÄ perspektiv för att som lÀrare möta dessa elever.Dels kan det handla om ett mer kategorisk förhÄllningssÀtt till eleverna vilket kopplar sammansvÄrigheter med individen. En lösning pÄ problemet kan dÄ vara en utredning ochmedicinering för att rÄda bot pÄ elevens bekymmer. Dels kan lÀraren inta ett mer relationelltförhÄllningssÀtt som tar hÀnsyn till individens omgivande miljö. HÀr handlar det om att seöver kvaliteten pÄ verksamheten och hitta passande pedagogiska metoder för eleven iklassrummet.

Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk utgÄngspunkt och insamlingsmetoden Àr semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte var att belysa hur personal inom barn- och ungdomspsykiatrin uppfattar sjÀlvskadebeteende och insatser hos barn och ungdomar samt vilka övervÀganden de gör vid val av insatser. FrÄgestÀllningarna var: hur uppfattar personal inom barn- och ungdomspsykiatrin sjÀlvskadebeteende, hur uppfattar personalen de insatser som barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder barn och ungdomar med sjÀlvskadebeteende och vilka övervÀganden gör personal inom barn- och ungdomspsykiatrin i val av insatser till barn och ungdomar med sjÀlvskadebeteende? Resultatet tolkades med hjÀlp av Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. Resultatet visade att sjÀlvskadebeteende Àr ett beteende med flera orsaker dÀr Ängest och relationsproblem Àr mest framtrÀdande.

Inledning: I barnsjuksköterskans kompetens och uppdrag ingÄr det att upptÀcka nÀr barn far illa och uppmÀrksamma detta genom att anmÀla till socialtjÀnsten. I tidigare forskning har det visat sig att det finns ett behov av samarbete och stöd i samband med anmÀlan till socialtjÀnsten. BVC sjuksköterskans erfarenheter av hur samarbetet fungerar med socialtjÀnsten vid misstanke om att barn far illa Àr sparsamt undersökt och vi fann det betydelsefullt att undersöka detta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC sjuksköterskors erfarenheter av samarbete med socialtjÀnsten vid misstanke om att barn far illa.Metod: Fyra BVC sjuksköterskor intervjuades och den transkriberade texten analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet i studien redovisas under tre kategorier; ?Kontakt som kan lÀtta pÄ bördan?, ?Att inte veta vad som hÀnder sen? och ?Att arbeta tillsammans?.

Förskolans uppdrag Àr bland annat att skapa goda lÀrande miljöer och lÀrandetillfÀllen som Àr anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollÀrare i förskolan anvÀnder för att inkludera de barn som anses vara inÄtvÀnda. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka strategier anvÀnder förskollÀrare i förskolan för att inkludera inÄtvÀnda barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollÀrare, vad gÀller stödbehovet hos inÄtvÀnda barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollÀrare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhÄllningssÀtt, bemötande, engagemang, tillrÀttalagd lÀrandemiljö och ett individualiserat arbetssÀtt Àr strategier som kan bidra till att de inÄtvÀnda barnen inkluderas i lÀrande och socialt samspel..

SAMMANFATTNING Denna studie handlar i sin helhet om hur man arbetar och ser pÄ specialpedagogik.  Delar av denna studie genomfördes i Kenya, dÀr jag var pÄ en skola i staden Nakuru. DÀr genomförde jag intervjuer med lÀrare samt samlade pÄ mig material. Syftet med studien Àr att se hur man i Kenya bemöter elever i behov av stöd i undervisningen samt hur synen pÄ barn i behov av stöd har sett ut och ser ut i landet idag. Efter att jag tagit del samt bearbetat relevant litteratur valde jag att undersökta detta genom att göra kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra verksamma lÀrare som undervisade i olika Ärskurser.