The bioenergy market has been introduced relatively late in a perspective of the Swedish forestry. Nowadays branches and tops are used more frequently as bioenergy after harvesting. Therefore, it has developed a competitive situation between pulpwood and bioenergy. This situation has even established some questions. Two examples of these are: ? At what top diameter should the final piece of pulpwood be crosscut to get the best economically result? ? Should the top diameter, at the final piece of pulpwood, be crosscut at a thicker or smaller diameter than what is done today? The purpose of this report is to answer these two questions when the harvesting is made motor manually in beech stands.

Uppgiften bestod av att göra en undersökning av Barkhanteringen vid Billerud Karlsborg AB med avseende på ekonomi och Barkens torrhalt. Undersökningen omfattar allt från stock till förbränning och eventuell försäljning av Barken. Tidigare så förbrukades all Bark i Barkpannan, där ånga produceras för torkning av pappret och elproduktion i ångturbinen. I dag har stora delar av pappersbruket byggts om och effektiviseras, vilket medfört att bruket producerar mer ånga än vad som behövs och vad turbinen klarar av att förbruka. Den Bark som inte förbrukas av Billerud försöker man sälja och Barken som blir över lagras i en stor Barkstack.

Ett vanligt problem på mjölkgårdar är att trampskador uppkommer på betesytor som är kraftigt belastade av mjölkkor under betessäsongen. Den genomsnittliga besättningsstorleken i Sverige stiger och det leder till att problemet med trampskador ökar. Risken för trampskador tilltar vid stora mängder nederbörd. För att undvika trampskador på marken går det att dränera och ta bort matjorden och lägga dit ett markstabiliserande material. Bark som markstabiliserande material har i tidigare studier visat sig vara bra om Barken är ordentligt packad.

The aim of this study was to quantify the productivity and the costs of different harvesting systems (teams), containing harvesters equipped with accumulating harvester heads and forwarders, in first commercial thinnings were an integrated harvest of pulpwood and energy wood were performed. In the beginning the plan was to study and measure 20 sites before and after harvest. Due to storms during the summer of 2010, complete data could only be obtained from 8 of these 20 sites. Seven of these sites were privately owned and one was owned by UPM, all of the sites had been pre-commercially thinned. The mean stem density before harvest was 2578 stems per ha and the mean stem volume was 0.074 m3solid over Bark.On average 1518 stems/ha was harvested.

Ett vanligt problem på mjölkgårdar är att drivningsgator, grindhål, ytor kring vattentråg och andra högt belastade ytor blir söndertrampade under betessäsongen. Detta kan bidra till problem som sänkt djurhälsa, försämrad mjölkkvalité och dåligt fungerande kotrafik. De söndertrampade ytorna är även känsligare för jorderosion och näringsläckage. För att undvika denna typ av problem kan markstabiliserande material anläggas på dessa ytor. Detta examensarbete är en del av projektet Kamp mot tramp, ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning.

The aim of this study was to describe preferences of geographic direction of ten, oak-living epiphytic lichen species and how they responded to sun exposure, nearby bushes and trees, Bark fissure depth and circumference. The frequency of every species was recorded in arcs of ten degrees around the tree at a height of 130 to 180 cm above the ground. An estimation of the amount of every species in every arc was also recorded. To analyse how the distribution of the lichen species responded to the different factors their concentration for every tree was plotted against the four factors. The distribution of Cliostomum corrugatum had a positive response to high sun exposure and a negative response to a thick layer of bushes and trees.

One key factor in silviculture today is sustainability. In order to achieve sustainability it may be important to restore lost nutrients to the forest after clearcutting. In order to calculate the removal, you need to know how much of different elements you will find in different tree compartments. The aim of this study was to investigate if the concentration of elements in different tree compartments of spruce (Picea abies (L.) Karst) were related to the moisture conditions of the site. Five plots at Risfallet (60º 21´ N, 16º 13´ E), was placed along a moisture gradient in a 40- year spruce stand.

Not much is today known about how epiphytic lichens are effected by fire. A considerable part of the fires in Sweden today are prescribed fires for the purpose of environmental conservation. How these fires affect lichens is largely unknown. The aim of this study is to find out how epiphytic fruticose and foliose lichens on Scots pine are affected by fire, and to elucidate the relationship between fire intensity and the survival of lichens and later re-colonization. The study was performed at three locations just outside Umeå in Västerbotten that were burned 5-7 years earlier. In all locations there were larger groups of surviving Scots pines with varying amount of fire-damage in the crown, which enabled a reconstruction of fire intensity.

Not much is today known about how epiphytic lichens are effected by fire. A considerable part of the fires in Sweden today are prescribed fires for the purpose of environmental conservation. How these fires affect lichens is largely unknown. The aim of this study is to find out how epiphytic fruticose and foliose lichens on Scots pine are affected by fire, and to elucidate the relationship between fire intensity and the survival of lichens and later re-colonization. The study was performed at three locations just outside Umeå in Västerbotten that were burned 5-7 years earlier. In all locations there were larger groups of surviving Scots pines with varying amount of fire-damage in the crown, which enabled a reconstruction of fire intensity.

Epifytiska lavar utgör en viktig del av floran i den boreala zonen. Några miljövariabler är kända för att styra artrikedomen och artsammansättningen av epifytiska lavar på beståndsnivå, såsom träddiversitet, beståndsålder, fuktighet och trädens Barkstruktur. Skogsbränder utgör den viktigaste störningen i boreala skogar men studier på brandeffekter på epifytiska lavar är mycket få. Detta arbete undersökte artrikedomen, diversiteten och artsammansättningen av epifytiska lavar på basala delar av björkar längs en gradient av 30 skogsbeklädda öar som skiljer sig i storlek och brandhistorik i den norra boreala zonen i Sverige. Målet med studien var att undersöka hur lavfloran påverkades av östorleken och miljövariablerna längs gradienten.

People have used forest resources in northern Sweden for different purposes. Before the 20th century the forest was used for many different reasons, but during the past 200 years it has become an industrial raw material. The presence of people in the forest has left different kinds of traces in the forests. One example is culturally modified trees (CMT´s). The aim of this study was to study and document how people have used the forest resources during the last centuries in Brännlidens nature reserve, and what kind of traces this land use has left.

Tjugoa?tta leveranser av biobra?nsle, besta?ende av grot, Bark och sta?dBark har fukthaltbesta?mts med en noggrannare metod a?n den metod som idag anva?nds vid Djuped kraftva?rmeverk i Hudiksvall, detta fo?r att kartla?gga hur exakta fukthaltsma?tningarna idag a?r.Som de flesta andra Kraftva?rmeverk i Sverige anva?nder Djuped vikt och fukthalt fo?r bera?kningar av energiinneha?ll i bra?nslen, denna a?r sedan underlag fo?r betalningar till leveranto?rer av biobra?nsle. Den testfuktma?tning som anva?ndes fo?r att besta?mma en noggrannare fukthalt vid Djuped bestod av sex ga?nger sto?rre prov a?n de som idag anva?nds, dessa visade tydligt att individuella leveranser av biobra?nsle kan variera i fukthalt med upp till 6,8 % och att systematiska samt slumpma?ssiga fel kan fo?rekomma.En lo?sning pa? dessa problem a?r att informera de bero?rda parterna om hur viktiga noggranna fukthaltma?tningar ma?ste vara samt att info?ra en ny typ av manuell provtagning, som fo?rhoppningsvis eliminerar na?gra av de slumpma?ssiga felen. Den nya metoden besta?r av sju till a?tta ga?nger sto?rre prover ja?mfo?rt med den idag rutinma?ssiga fuktprovtagningen och bo?r o?ka noggrannheten vid fuktma?tning avseva?rt.

Intranät används inom många företag idag och det är ett system som används som kommunikationskanal och arbetsverktyg. Ute i organisationer ligger fokus nu på att utveckla de befintliga intranäten, det finns ett behov av att skapa ordning i den växande mängden data/information/applikationer (Bark et al., 2002).Tyvärr finns det många problem och svårigheter med utveckling och införande av IT-stöd, så som intranät, i organisationer och resultatet blir IT-stöd med stora tekniska brister som är svåra att använda. En orsak till detta är att användarna av systemen inte står i fokus, det är svårt att få användarnas krav och behov att styra utvecklingsarbetet (Gulliksen & Göransson, 2002). För att lyckas med en intranätssatsning är därför en analys av de anställdas behov ett måste (Bark et al., 2002).Syftet med denna uppsats är att, vid utveckling av ett intranät på ett fallföretag, undersöka användarbehoven i syfte att öka användbarheten. Detta görs genom att ta reda på brister och förtjänster med ett befintligt intranät och utifrån detta skapa ett informationsunderlag för att vidareutveckla ett intranät.

Present essay aims to introduce the reader to central topics regarding Rhododendrons of subgenus Vireya. As a result of a donation, the Swedish University of Agricultural Sciences, received a collection of Vireya from a local amateur grower, Kurt Myllenberg. Since the subgenus Vireya is uncommon in Scandinavian horticulture, the study tries to establish conditions for successful growing. The subgenus Vireya differ from the other Rhododendron species through mainly three characteristics: the presence of two tails, attached to each end of the seed; the ovary-style junction is tapering and the pedicels arises directly from a dome-like base and form an umbel and not a raceme. The subgenus is distributed mostly in the islands of Indonesia and New Guinea, but also from Malaysia to Nepal and in Australia. Since Vireya species mainly grows as epiphytes in the tree canopies, they need high drainage and not too much water.

För att få en rättvis betalning av timmer för både säljare och köpare gäller det att det sågtimmer som kommer till sågverken mäts in på rätt sätt. För att sågverken ska kunna hålla nere råvarukostnaden gäller det att minska råvaruspillet och öka optimeringen av stocken. Ett led i att hålla nere kostnaden är att få en snabb och effektiv mätning vilket har lett till en ökad automatiseringsgrad på sågverken. Setra Kastets sågverk byggde 2010 en ny timmersortering. Under sommaren 2011 började Kastet uppleva problem med den automatiska underBarksmätningen som sker med hjälp av trakeidmetoden.