Börshandlade fonder (ETF:er) blir alltmer populära som spar- och investeringsalternativ. Antalet ETF:er och variationen av dessa ökar stadigt. Denna studie ser på ETF:er likställda aktier (ur ett värdepappersperspektiv) och syftar till att applicera momentumstrategier på den amerikanska ETF-marknaden, likt Jegadeesh och Titman (1993), för att testa sambandet mellan ETF:ers kapitalvärde och riskjusterad överavkastning, estimerat genom Jensens alfa. Med utgångspunkt från Banz (1981) som visar på samband mellan investeringar i småbolagsaktier och högre riskjusterad avkastning (än motsvarande investeringar i stora bolags aktier). Testet har baserats på portföljer sammansatta på momentum- och contrarianstrategier för att utröna om en ETFs storlek på kapitalvärde är avgörande för en ETFs avkastning.

Bakgrund:Småbolagseffekten påvisades först av Banz (1981) och Reinganum (1981) som kom fram tillatt småbolag genererade högre avkastning än stora bolag under samma period. Effekten syntes även stabil över tiden vilket ej är förenligt med Capital Asset Pricing Model (CAPM) och den effektiva marknadshypotesen (EMH).Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon påvisbar småbolagseffekt påNasdaq OMX Stockholm och huruvida den i så fall har varit konstant under studieperioden. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida relativvärdering av småbolagsaktier framgångsrikt kan användas för att generera överavkastning.Metod:Studien baseras på en kvantitativ metodansats med ett deduktivt angreppssätt. Behövd datasamlas in och sammanställs för att sedan användas för att skapa portföljer som studeras och analyseras baserat på prestation.Slutsats:Studien  har  ej  kunnat  påvisa  en  småbolagseffekt  under  hela  studieperioden.  Underhögkonjunktur har dock en småbolagseffekt kunnat påvisas. Vidare har studien kunnat visa att relativvärdering av småbolagsaktier genererar både absolut och riskjusterad överavkastning jämfört med studiens småbolagsportfölj och marknadsindex (AFGX).

Problembakgrund: Den traditionella investeringsstrategin består av bland annat Modern Portföljvalsteori och Capital Asset Pricing Model, men på grund av empiriska problem efterfrågas alternativa investeringsstrategier. Denalternativa investeringsstrategini denna uppsats består av småbolags-, värdebolags- och momentumeffekt. Detta innebär att forskning visat att investering i småbolag tenderar att ge högreavkastning än i stora bolag, att företag med högt värde tenderar att ge högre avkastning än tillväxtbolag och att man bör satsa på förra årets kursvinnare.Syftet: Syftet med denna uppsats är jämföra, småbolag med stora bolag, värdebolag med tillväxt bolag och årets kursvinnare med årets kursförlorare, på den svenska marknaden för åren 1996-2012, för att se om den ena ger högre avkastning än den andra. Vi vill se huruvida dessa effekter finns på den svenska marknaden.Metod: Vi har använt en kvantitativ studie och jämfört avkastningen mellan de båda grupperna. För att sedan se om vi finner någon signifikant skillnad har ett T-test använts.

Ett flertal empiriska studier (Banz, 1981, Fama och French, 1992) har visat att fler faktorer än marknadsrisken påverkar den förväntade aktieavkastningen. De mest betydelsefulla faktorerna påstås vara storlek och nivå på P/B-tal (en del forskare använder andra kvoter, P/E, P/S, P/CF). Studierna visar att småbolag och aktier med låga kvoter historiskt sett har presterat bättre än andra (i riskhänseende) jämförbara aktier. Aktier med låga kvoter benämns värdeaktier (valuestocks). Aktier med motsatt värdering, höga marknadskvoter, benämns glamouraktier (glamour stocks).

?Capital Asset Pricing Model? (CAPM) beaktar den centrala marknadsrisken för att förklarasambandet mellan risk och avkastning hos tillgångar. Avkastningskravet betingas enligtmodellen en marknadsriskpremie vid investering i aktier eller andra tillgångar som erhåller risk. Senare studier (Banz 1981, Davis, Fama & French 2000) visar å andra sidan att aktiertill hörandes företag av olika storlek och värde utsätts för en annan typ av risk. Dessa forskare föreslår således att en värde- och storlekspremie bör inkluderas i en ny modell.