Målet med denna studie är att utreda hur olika egenskaper hos leverantören prioriteras och värderas av den inköpsansvariga. Det är betydelsefullt för restaurangbranschens säljorganisationer att känna till på vilka grunder en restaurang fattar sina inköpsbeslut och hur man resonerar vid val av leverantör. Studien genererade ett antal variabler vilka livsmedelsleverantören bör studera och utvärdera, däribland varumärket, service, sortiment, kvalitet, pris, leveranssäkerhet m.fl. Men också identifierades ett antal strategier och arbetsområden vilka leverantören bör ta hänsyn till. Total Supply är ett koncept vilket respondenterna visade ett behov och önskan för.

Denna studie handlar om vilken undervisningsform som eleverna föredrar, hur deras relation från fysikundervisning förhåller sig till deras vardag samt vilka lösningsstrategier de har då de kommer i kontakt med ett problem i en uppgift. Det visade sig att eleverna föredrog den klassiska traditionella katerundervisningen framför flipped classroom, då de kände sig tryggare med läraren som skulle guida dem genom kursens gång. De visade sig att deras relation till vardagen inom fysikämnet är liten men att de tycker om ämnet av just den anledningen att de kan se en relation till fysiken i sin vardag. Resultatet visar också att deras lösningsstrategi är att hitta en formel där man kan plotta in sin kända data för att få fram det okända..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett starkt varumärke byggs upp. För att få svar på denna fråga har författarna valt att undersöka H&M, då de har byggt upp ett så starkt och känt varumärke. Vilka egenskaper är de främsta? Vidare vill författarna även granska vilken bild som H&M förmedlar till omvärlden och se om den överensstämmer med kundernas uppfattningar.Uppsatsen är baserad på en enkätundersökning av 120 personer i varierande ålder, från ca 20-40 års ålder. Respondenterna är av olika kön dock är majoriteten kvinnor.

Studiens problemformulering är: Hur uppfattas Vattenfalls hållbarhetsredovisning av deras svenska affärs- och industrikunder?Syftet med studien var att bidra till en ökad förståelse för vad Vattenfalls affärs- och industrikunder använder hållbarhetsredovisningen till, vad de tycker om den och vilken information de önskar inför framtiden.För att besvara studiens problemformulering användes en kvalitativ ansats som utgångspunkt. Valet att enbart fokusera på ett företags hållbarhetsredovisning och undersöka hur denna uppfattas av deras affärs- och industrikunder resulterade i att studien genomfördes som en fallstudie. Det empiriska materialet samlades in genom telefonintervjuer med respondenter från några av Vattenfalls företagskunder. Empirin består även av kommentarer från potentiella respondenter som inte har haft något intresse av att läsa hållbarhetsredovisningen.En slutsats som kan dras kring användningen av Vattenfalls hållbarhetsredovisning är att den är kopplad till miljörelaterade aspekter och till bolagets elproduktion.

Till följd av förändringar inom den finansiella sektorn råder idag hög konkurrens mellan aktörerna inom finansiell rådgivning. Som en effekt av utvecklingen har behovet av relationsarbete gentemot kunder ökat ytterligare. Syftet är att undersöka hur ett företags kundfokuserade arbete med relationer till deras kunder ser ut, samt hur kunderna upplever att företagets arbete idag ser ut/bör se ut. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie baserad på semi-strukturerade intervjuer med rådgivare och kunder hos företaget Exceed. Resultatet påvisade vikten av kommunikation, förtroende samt öppenhet mellan kunden och företag.

Syfte: Vårt syfte är att besvara vår problemformulering och se hur lojalitet kan skapas genom sociala medier då lojalitet är en grundsten i skapandet av långsiktiga kundrelationer. Vidare ämnar vi besvara problemformuleringen genom att undersöka hur företag kan använda sociala medier för att skapa och bevara potentiella och befintliga långsiktiga kundrelationer.Metod: Ett kvalitativt och abduktivt förhållningssätt är det som ligger till grund för den här uppsatsen. Undersökningen utgår från ett positivistiskt synsätt och kvalitativa intervjuer har valts som metod för att samla in empirisk data.Teoretiskt perspektiv: Denna undersökning baseras på erkända teorier och modeller främst inom internetmarknadsföring, relationsmarknadsföring samt kundlojalitet då dessa ämnen ligger som grund för vår undersökning. Vidare används teorier och modeller kring sociala medier som ett verktyg för integrerad kommunikation.Empiri: Semistrukturerade, kvalitativa intervjufrågor har utformats för denna undersökning. Frågeställningarna har besvarats av framstående webbkonsulter samt av företag, framgångsrika inom området.Slutsatser: Utifrån vår undersökning har vi besvarat vår frågeställning; hur skapar ett företag kundlojalitet och konkurrenskraftiga kundrelationer via sociala medier? Utifrån vår undersökning ser vi företagens närvaro i sociala medier som en god förutsättning för att skapa kundlojalitet och bygga relationer.

Bakgrund Som en följd av ett hårdare marknadsklimat har allt fler företag antagit en mer kundorienterad inriktning med kundrelationer i fokus (Xie & Chen 2013). Lojala kunder är en värdefull tillgång för företag, och allt fler forskare framhåller vikten av att behålla och vårda de befintliga kunderna (Bahaedin 2012). Ett verktyg för att erhålla och behålla lojala kunder är lojalitetsprogram (Lui & Yang 2009) men inom forskningen råder det delade meningar kring lojalitetsprogrammens effekt och huruvida man erhåller lojala kunder. Motsättningarna kring programmens effekter tyder på att mer forskning krävs för att få en djupare förståelse för kundlojalitet i relation till lojalitetsprogram.Syfte Studiens syfte är att beskriva hur lojalitetsprogram och dess förmåner kan påverka medlemmars lojalitet samt påvisa hur fördelningen av förmåner ser ut hos lojalitetsprogram inom detalj- och dagligvaruhandeln på den svenska marknaden.MetodI studien har en kvalitativ ansats tillämpats i form av fokusgrupp, individuella intervjuer och en innehållsanalys. Fokusgruppen och de enskilda intervjuerna tillämpades för att erhålla en djupare förståelse för medlemmars erfarenhet av och attityder gentemot lojalitetsprogram.

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 när den finansiella krisen spred sig över världeni och med att den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs ökade rädslan för attfler banker skulle gå i konkurs. Det gjorde att banker inte vågade låna ut pengar till varandra ilika stor omfattning som det hade gjorts tidigare. Det här skapade likviditetsbrist hos bankersom tidigare varit beroende av lån från kreditinstitut och medförde till slut att de tre störstabankerna på Island gick i konkurs; Kaupthing, Landsbanki och Glitnir.De isländska bankerna liksom de flesta av världens banker använder sig av Basel II som är ettregelverk som ger vägledning i hur banker bland annat skall beräkna och upplysa om sinarisker. Regelverket ger även riktlinjer på hur tillsynsmyndigheter skall följa upp att bankernaföljer regelverket på rätt sätt.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur väl de isländska bankerna har uppfylltupplysningskraven som finns beskrivna enligt Basel II och i vilken utsträckning det påförhand har kunnat utläsas av årsredovisningarna att de isländska bankerna var särskilt utsatta.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att studera den tredje pelaren i Basel II sombehandlar upplysningskrav. Vi har studerat de isländska bankernas årsredovisningar för åren2003-2007 och jämfört deras siffror med Nordea för samma period.Metod: Uppsatsen har arbetats fram utifrån en kvalitativ ansats genom att årsredovisningarnaför Kaupthing, Landsbanki, Glitnir och Nordea har granskats.

Det blir allt viktigare för butikerna att differentiera sig på marknaden, för att locka till sig det tänkta kundsegmentet i takt med att konkurrensen inom handeln ökar. Att anpassa den exteriöra, interiöra och psykosociala miljön utefter butikens kundsegment blir därför allt mer viktig för att attrahera kunderna. Det är även viktigt att det finns en röd tråd genom de tre säljmiljöerna. De tre miljöerna prioriteras oftast mindre i fabriksbutiker trots att de inte skiljer sig så mycket från andra butiker. Vi har därför valt att undersöka hur fabriksbutiker arbetar med säljmiljöerna och hur de kan förbättra sina butiker utefter sitt valda kundsegment.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda revisionsberättelsens betydelse vid bankernas kreditgivning. Dessutom har vi undersökt hur banker förhåller sig till en oren revisionsberättelse i kreditprövningsprocessen.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår empiriska undersökning genom intervjuer med banker. Därutöver har vi använts oss av sekundärdata i form av böcker, databaser och artiklar för att få en djupare förståelse i ämnet.Teori: I den teoretiska referensramen har vi först berört olika lagar och begrepp och därefter samlat teorier för att förstå revisionen och revisionsberättelsen. Efter det har vi gått över till kapitalmarknaden och hur bankernas kreditprövningsprocess går till. Vi har beskrivit olika teorier om riskbedömning, beslutsprocessen och relationer vid kreditgivning.

Titel: Att vara nära men ändå på avståndFörfattare: Anna Erlandsson och Robin UllbrandHandledare: Staffan Hård af SegerstadBakgrund och problem: En relation kan hjälpa företag att knyta sig an kunderna på ett bättre sätt. Värdet som kunden upplever vid köp av en produkt skall inte komma från slutprodukten, utan värdet skapas genom interaktion och samspel mellan leverantör och kund. Relationsbyggande är dock inte alltid enkelt, då det kan försvåras av olika orsaker såsom lagar. Revisorn skall enligt Revisorslagen 20§ vara oberoende, det vill säga opartisk, självständig och objektiv. Författarna ställer sig frågan om det är möjligt att ha en relation och samtidigt vara oberoende.

Studiens problemformulering är: Hur uppfattas Vattenfalls hållbarhetsredovisning av deras svenska affärs- och industrikunder?Syftet med studien var att bidra till en ökad förståelse för vad Vattenfalls affärs- och industrikunder använder hållbarhetsredovisningen till, vad de tycker om den och vilken information de önskar inför framtiden.För att besvara studiens problemformulering användes en kvalitativ ansats som utgångspunkt. Valet att enbart fokusera på ett företags hållbarhetsredovisning och undersöka hur denna uppfattas av deras affärs- och industrikunder resulterade i att studien genomfördes som en fallstudie. Det empiriska materialet samlades in genom telefonintervjuer med respondenter från några av Vattenfalls företagskunder. Empirin består även av kommentarer från potentiella respondenter som inte har haft något intresse av att läsa hållbarhetsredovisningen.En slutsats som kan dras kring användningen av Vattenfalls hållbarhetsredovisning är att den är kopplad till miljörelaterade aspekter och till bolagets elproduktion.

Max hamburgerrestaurang AB är ett företag som ligger i framkant inom branschen när det kommer till miljöarbete. Detta ligger till grund för vår studie och syftet är att söka svar på om det miljöarbete som Max hamburgerrestauranger genomför, uppfattas av deras kunder och om det har någon betydelse för kunderna i deras köpbeslut.För att få svar på problemfrågorna och att uppnå vårt syfte har vi konstruerat en enkätundersökning bestående utav semistrukturerade frågor. Som teoretisk referensram, har vi använt teorier om CSR-kommunikation och köpbeslutsprocessen.Studiens resultat visar att 42 % av våra respondenter var medvetna om att Max arbetar med miljön. Av alla de kunder som kände till detta hade alla fått kännedom om företagets miljöarbete i samband med besök i deras restauranger. Detta indikerar att respondenterna spenderar minimalt med tid på att aktivt söka information via andra kommunikationskanaler.

För att företag ska överleva så måste de ta hand om sina befintliga kunder såväl som att attrahera nya. CRM eller Customer Relationship Management är en benämning på ett synsätt eller en strategi som används för att förbättra relationen till kunderna. När modern teknologi som Internet och e-mail används för att uppnå målen med CRM kallas det electronic Customer Relationship Management eller e-CRM. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur företag använder CRM och e-CRM för att förbättra relationen till sina kunder. För att uppnå detta syfte har en fallstudie gjorts på Handelsbanken.

Inom modebranschen växer konkurrensen sig allt större och fler modeföretag satsar på fast fashion som konkurrensstrategi. Konsumenterna har idag ett starkare modeintresse än någonsin vilket gör att företagen genom korta ledtider kan ta fram moderiktiga produkter till ett lågt pris för att tillfredsställa konsumenternas efterfråga. Den ökade konkurrensen gör att det blir viktigare för modeföretagen att samspela med sina olika attribut för att skapa en stark position på marknaden. Företagets tjänster har blivit ett av de omdiskuterade attributen. Där modebutiker bör satsa på att förbättra sin servicekvalitet genom att ge en högre nivå i sitt kundbemötande för att öka kundlojaliteten och konkurrenskraften.