Avregleringar och utvecklingen inom IT har inneburit en ökad möjlighet för utländska banker och internetbanker att slå sig in på den svenska bankmarknaden. Den ökade konkurrensen mellan banker och utvecklingen inom IT har gjort det lättare för bankkunder att byta mellan olika banker och att vara kund hos flera samtidigt. Många företag lever med en uppfattning att så länge kunderna är nöjda, så är de lojala.Studenter är ett kundsegment som bankerna försöker attrahera med speciella erbjudanden och antalet studenter vid landets högskolor ochuniversitet uppgick hösten 2006 till 338 000. Till följd av ökad konkurrens och därmed tilltagande kundillojalitet har det blivit allt viktigare för banker att finna och tillgodose de faktorer som påverkar kunderna vid valet av bank. Studenter har uppvisat tendenser till att ständigt söka efter det bästa alternativet och mångagånger visat sig var illojala.

Den svenska myndigheten Bokföringsnämnden (BFN) har beslutat att ändra inriktningen på sitt normgivningsarbete och har därför börjat utveckla redovisningsstandarder som ska gälla för olika kategorier av företag. Avsikten med detta arbete är att förenkla och förtydliga reglerna. Under år 2007 har BFN lagt fram ett utkast till ett nytt regelverk som ska gälla för mindre aktiebolag, K2. Internationellt arbetar organisationen International Accounting Standards Board (IASB) på ett liknande projekt som är avsett att användas av små och medelstora företag (SME). IASB:s projekt har som syfte att ta fram en internationell redovisningsstandard skräddarsydd för att möta dessa företags behov.

Allt fler nya företag etableras på den svenska marknaden jämfört med tidigare år. För nystartade företag kan de första åren vara svåra att överleva samtidigt som finansieringsbehovet vanligtvis är stort. Banker är traditionellt sett försiktiga i sin kreditbedömning. Bedömningen av krediter till nya företag blir särskilt problematisk eftersom det som regel saknas relevanta historiska uppgifter i denna typ av företag. Företagsvärdet finns i de immateriella tillgångarna där ägarrättigheter inte kan definieras, vilket gör att få företag kan verka livsdugliga i den sårbara uppstartningsfasen.

Fastighetsvärdering beskrivs som något som alltid kommer att vara förknippatmed en viss grad av osäkerhet varför det inte är möjligt att med absolutsäkerhet fastställa en fastighets värde. Banker som arbetar med kreditgivningpå den kommersiella marknaden baserar utlåningen på en fastighets värde.Värderingen av en fastighet genererar med andra ord beslutsunderlaget tillkreditgivningen. Mot bakgrund av att det vid all fastighetsvärdering alltidföreligger osäkerhet är syftet med denna uppsats att undersöka hur bankerhanterar detta faktum i sina värderings- och kreditgivningsprocesser.Undersökningen bygger på en kvalitativ metod genom vilken vi intervjuat sexpersoner som arbetar inom banksektorn. Samtliga respondenterna valdes utmed hänsyn till den erfarenhet de har av värdering och kreditgivning på denkommersiella fastighetsmarknaden. Resultatet visar att det finns en radparametrar som bankerna särskilt måste bedöma och ta hänsyn till, med hjälpav analyser och andra verktyg.

The thesis aims to investigate the farmer?s perception of currency hedging and interest rate bonds and to investigate the farm size of companies categorized by number of acres, has no effect on this. The work also aims to gain an insight into what active farmers consider to be important what to consider when they choosing a bank and a personal banker. The work is based on the survey and has been supplemented by a literature review on the subject. For the survey were selected out randomly 50 farmers with Agriculture and Rural Management education. The requirement of the farmers was that they should be farmers by profession, and also made sure that the farmers of various sizes came with. We got a total of 32 responses within the set response time we said, which was better response than we expected. When the final result came we ranged the farms in a size range. We found out that all farmers in the study diligently follow the market and are easy to assimilate new ideas, providing opportunities to profitability of their business with the different instruments that are available on both the financial level and farm level. The investigation revealed that the major in favor of having a personal banker. They think it´s good to have a special plug to turn to who has knowledge and experience of how the agriculture sector operates.

Bakgrund och problem: Tidigare forskning har visat att banker tenderar att generera allt större andel av sina vinster via icke-traditionella banktjänster istället för via traditionell in- och utlåningsverksamhet. Ur detta lyfts frågan hur den nya trenden påverkar bankernas risker och problemet blir allt mer intressant genom att studera en tidsperiod som innefattar finanskrisen 2008. Vår studie fokuserar på banker i Skandinavien och belyser också eventuella skillnader mellan bankaktiebolag och sparbanker.Syfte: Syftet med studien är att förklara relationen mellan kredit- samt insolvensrisk och ett utökat produkt- och tjänsteutbud och dessutom huruvida det finns bakomliggande faktorer såsom olika bankkarakteristiska som kan ge ytterligare förklaring till detta samband.Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod där det empiriska materialet samlades in genom årsredovisningar från skandinaviska banker med minst fem miljarder SEK i totala tillgångar. Vår empiriska insamling resulterade i data från 101 skandinaviska banker och totalt 8 628 observationer efter ett bortfall på 16,2 procent. Vi utformade hypoteser som skulle kunna förklara relationen mellan bankers nettointäktsstruktur och kredit- och insolvens risk.Slutsatser: Studien visar att det finns ett positivt samband mellan andel provisionsnettointäkter och kreditrisk, vilket gör att studien kan bidra till att stärka befintlig teori om sambandet.

Risker och risktagande är en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit många vad gäller om banker på ett effektivt sätt arbetar för att minimera riskerna. Allmänheten är beroende av banker samtidigt som bankerna är lika beroende av sina kunder. Därför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förändrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen är att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna på några av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex personer från tre olika kontor och på olika positioner inom banken. Då vi ville få respondenternas personliga åsikter var det här den metod som passade vår studie bäst.

Syftet med studien var att undersöka vilken inverkan den senaste finanskrisen och de internationella ramverken har haft på de svenska respektive danska bankernas bolåneräntor. Studien eftersträvade även att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan olika typer av banker samt mellan de korta respektive de långa bolåneräntorna.Författarna valde att använda sig av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvägagångssätt. Det genomfördes kvalitativa intervjuer med personer vid ett antal noga utvalda banker för att ge en så bra och detaljerad bild som möjligt av problemområdet. Respondenterna fick stort utrymme att föra sina egna diskussioner för att vidare mynna ut i väldefinierade resultat.Resultatet av denna studie visar att svenska och danska banker är positivt inställda till införandet av de nya bestämmelserna och tror att det kommer bidra till en stabilare marknad. Finanskrisen har lett till att bankernas finansieringskostnader har ökat liksom användandet av ränteswappar.

     Titel:Datum: 16/1-2009Ämne/kurs: Företagsekonomi, C-uppsats i redovisning, 15 pFörfattare: Hanna Ekdahl, Gabriel Oktay, Tigran ZacharjanHandledare: Ann Wetterlind DörnerBakgrund och problem: När banker lånar ut pengar tar de av de medel som kunder satt in på banken. För att skydda kunder måste banken ha en viss kapitaltäckning. På grund av behov av en mer anpassad riskkänslighet har nya kapitaltäckningsregler i form av Basel II tagits fram. Genom dessa regler samt ett internationellt anpassat regelverk vill vi undersöka hur banker värderar och hanterar sina lånefordringar.De frågeställningar som vi besvarar i uppsatsen är:? Hur värderar banker sina lånefordringar och hur hanteras de risker som en lånefordran för med sig?? Hur har Basel II bidragit till en bättre riskhantering av lånefordringar?? Är det skillnad nu när det råder lågkonjunktur?Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka hur banker värderar och hanterar sina lånefordringar när Basel II har börjat gälla.

Condictio indebiti innebär att felaktiga betalningar skall gå åter. Banker har emellertid svårt att förlita sig på denna huvudregel. Bankernas centrala ställning i samhället kombinerat med deras uppgift att korrekt förmedla transaktioner, försätter dem i en förtroendeställning. Mottagaren skall kunna lita på att en utbetalning från en bank är korrekt. Bankernas utbetalningar har blivit ett genomgående undantag till principen om condictio indebiti.

Under en längre tid har det pågått en diskussion i Sverige om revisionsplikten skaavskaffas eller ej. I mars 2008 kom ett statligt utredningsförslag som visar att 96 procent av alla aktiebolag kommer att undantas från revisionsplikten. Revisionen är ett verktyg som används för att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information gentemot dess finansiärer. Banken och riskkapitalbolag är finansiärer som typiskt sett tittar mycket på företagets ekonomiska information, medan affärsänglar tittar mer på andra faktorer. Föregående resonemang ledde oss fram till vår problemformulering; ?Hur kommer banker och riskkapitalisters bedömningsprocesser att påverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten??.

I Sverige klassificeras cirka 99,4 % av alla företag som mindre företag och under 2014 registrerades cirka 70 000 nya företag. Gemensamt är att nystartade och mindre företag som växer och utvecklas bidrar till nationell tillväxt i länderna de är verksamma inom. För att företagen ska kunna växa krävs finansiering och banker har traditionellt tillgodosett detta behov. Regelverket Basel III är därför väldiskuterat eftersom flera studier visar att det kan påverka bankers kreditgivning. Forskning visar bland annat att Basel III leder till minskad utlåning och ökade utlåningsräntor.

Risker och risktagande är en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit många vad gäller om banker på ett effektivt sätt arbetar för att minimera riskerna. Allmänheten är beroende av banker samtidigt som bankerna är lika beroende av sina kunder. Därför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förändrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen är att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna på några av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex personer från tre olika kontor och på olika positioner inom banken. Då vi ville få respondenternas personliga åsikter var det här den metod som passade vår studie bäst.

Risker och risktagande är en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit många vad gäller om banker på ett effektivt sätt arbetar för att minimera riskerna. Allmänheten är beroende av banker samtidigt som bankerna är lika beroende av sina kunder. Därför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förändrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen är att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna på några av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex personer från tre olika kontor och på olika positioner inom banken. Då vi ville få respondenternas personliga åsikter var det här den metod som passade vår studie bäst.

Titel: Basel II, redovisnings - och rapporteringseffekter för banker. Seminariedatum: 2007-06-07 Ämne/kurs: FEK 591. Magisteruppsats i redovisning. 10 p (15 ECTS). Författare: Lourdes Bendeck Berrios och Sofie Elving Handledare: Ek.