Banker utsätts för olika risker i sin verksamhet som kan medföra oväntade förluster. På senare tid har det blivit viktigt att företag hanterar risker som kommer inifrån verksamheten, så kallad operativ risk, med olika typer av kontroller för att undvika oegentligheter och felaktigheter. Efter olika företagsskandaler i omvärlden har nya regelverk uppkommit, däribland Basel II. Syftet med detta nya regelverk är att åstadkomma en bättre hantering av risker i berörda företag. Problemet som bankerna nu ställs inför är att de måste finna en lösning på hur operativa risker skall hanteras då Basel II direktivet blir lag.

Bankerna har ett stort ansvar i samhällets finansiella system. En eventuell rubbning i kredit-systemet drabbar både låntagare och långivare. Banker såväl som värdepappersinstitut måste noggrant kunna beräkna och bedöma sin riskexponering för att på så sätt kunna gardera sig mot riskerna genom att hålla en kapitalbuffert. För att förhindra uppkomsten av bankkriser samt få en finansiell stabilitet i samhället infördes den 1 februari 2007 ett nytt regelverk, Basel II, gällande analysering och hantering av kreditinstitutens risk. Regelverket är en förfinad, mer individanpassad version av föregångaren Basel I.

Syftet med denna uppsats är att identifiera en del av de åsikter som föreligger angående det nya lagförslaget angående byråjäv, d v s att förbjuda kombiuppdrag. Utifrån dessa åsikter vill vi utreda om kombiuppdrag anses vara ett problem i Sverige idag. Dessutom kommer vi att belysa några av de konsekvenser det skulle medföra om revisionsplikten för de mindre ägarledda aktiebolagen tas bort. Vi har utfört fallstudier, genom personliga intervjuer, på åtta revisionsbyråer, åtta företag och fyra banker. samt en med Justitiedepartementet.

Som en del i Umeåprojektet är entreprenad 7 en förbindelse mellan E12 och Hissjövägen. Entreprenaden är lokaliserad i ett jordbruksområde som till viss del består av 6-14 meter mäktig sulfidlera. Området omfattas dessutom av en undre akvifär som bidrar till artesiskt vatten.I projekteringsskedet beräknades sättningarna med hjälp av programvaran GeoSuite settlement, dock visade sättningsuppföljningen på mycket större sättningar än beräknat. Denna studie undersöker troliga orsaker till dessa skillnader samt utvärderar om programvaran PLAXIS 2D ger andra resultat gentemot det endimensionella sättningsprogrammet GeoSuite settlement. Undersökningen utfördes genom beräkningar i både GeoSuite settlement och PLAXIS 2D för tre sektioner med vardera två olika jordprofiler med skilda jordegenskaper.

Revisorers roll har utvecklats genom tiden, från att ta hand om bolagets räkenskaper och gekonsulttjänster till sina kunder till att idag endast granska väsentliga poster och företagetstransaktioner samt hitta felaktigheter i redovisningen. Far menar med revision att revisorn som enoberoende part granskar bolagets årsredovisning och bokslut i syfte att fastställa omredovisningen ger en rättvisande bild av företaget till externa intressenter såsom investerare,banker etc.Syftet med undersökningen är att undersöka hur förväntningsgapet mellan småföretagare ochrevisorer ser ut. Vi har även tänkt ge förslag på hur förväntningsgapet kan minska samt få enuppfattning om vad det var som förorsakade förväntningsgapet, som till slut kan hjälpa oss attuppnå en bättre förståelse på problematiken. För att åstadkomma syftet med uppsatsen har vigenomfört kvalitativa intervjuer med tre revisorer och två ägare till två småföretag.Vår slutsats är att småföretag har bristande kunskap om vad revisorers uppgift och roll innebär.Exempel på deras bristande kunskap är att revisorn kan allting och löser alla företags ekonomiskaproblem, samt att revisorn kan samtidigt bokföra och revidera företagets räkenskaper. Det finnsflera saker som kan anses ha påverkan på förväntningsgapets uppkomst.

Sjukfrånvaron, och de kostnader den medför, har under senare år ökat kraftigt i Sverige. Området blir än mer angeläget med tanke på att lagstiftningen kring arbetsgivarens betalningsansvar nyligen förändrats. Lagändringen avser att motivera arbetsgivaren att ta ett större ansvar för att minska sjukfrånvaron.I tjänsteföretag bygger verksamheten ofta på personliga relationer mellan anställd och kund och konsekvenserna av sjukfrånvaro blir därför oftast mer kännbara än i ett traditionellt produktionsinriktat företag. Med dessa faktorer som bakgrund har uppsatsen valt följande problemformulering: Hur ser sjukfrånvarons konsekvenser ut i tjänsteproducerande företag? Konsekvenserna beskrivs ur ett företagsperspektiv.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken är sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rådande lågkonjunkturen för att se om branschen påverkats, och i så fall på vilket sätt.Metod: Uppsatsen är byggd på en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjälp av tre intervjuer, två via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har används för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att få Venture capital har minskat under lågkonjunkturen. En stor faktor är att nedgången på börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försäkringsbolag som normalt är stora investerare i fonder med onoterade bolag.

Inledning och problemdiskussion: Det ställs allt större krav på intern kontroll idag till följd av flertalet företagsskandaler, däribland Enron som har uppmärksammats världen över. I Sverige var den senaste i raden HQ-bank, detta trots att tydligare regler för bolagsstyrning införts både internationellt och nationellt de senaste åren. Kraven på banker ökar allt mer i samhället då de förvaltar privatpersoners och företags pengar. Då kunderna är i fokus är det viktigt att bankerna och deras personal är medvetna om vikten av att göra rätt. God intern kontroll är en förutsättning för en pålitlig bankverksamhet och det är styrelsen som ansvarar för att förmedla den interna kontrollen till övriga organisationen.

Denna studie syftar till att kartlägga och analysera den svenska dagspressens nyhetsrapporteringar om belöningssystem under åren 2007, 2009 och 2011.Ett flertal akademiska skrifter hävdar, ofta utan större belägg, att belöningssystem är ett fenomen vitt kritiserat i media. Vår studie ämnar inte motbevisa detta utan har för avsikt att underlätta för fortsatta studier om belöningssystem genom att göra en fullständig kartläggning av medias rapportering under de valda årtalen.I synnerhet i samband med finanskrisen har företag, särskilt banker, anklagats för att ha undermåliga belöningssystem. Syftet med de för studien valda årtalen är därför att fånga eventuella förändringar i medierapporteringens mönster till följd av finanskrisen.För att skapa en struktur i dagspressens rapporteringar har en kvantitativ innehållsanalys genomförts, där ett antal hypoteser fungerat som utgångspunkt för de variabler materialet ställts mot.Undersökningen har en deduktiv ansats där hypoteserna formulerats baserat på teoretiska resonemang. Vilka kriterier som bör uppfyllas för att en händelse ska publiceras som en nyhet har varit utgångspunkten för den teoretiska referensramen. Teorin om nyhetskriterier har sedan kopplats samman med resonemang relevanta för både belöningssystem och finanskrisen.Slutsatser som dras utifrån resultatet är att belöningssystem är ett i media väl omdiskuterat och kritiserat fenomen.

Inledning och problemdiskussion: Det ställs allt större krav på intern kontroll idag till följd av flertalet företagsskandaler, däribland Enron som har uppmärksammats världen över. I Sverige var den senaste i raden HQ-bank, detta trots att tydligare regler för bolagsstyrning införts både internationellt och nationellt de senaste åren. Kraven på banker ökar allt mer i samhället då de förvaltar privatpersoners och företags pengar. Då kunderna är i fokus är det viktigt att bankerna och deras personal är medvetna om vikten av att göra rätt. God intern kontroll är en förutsättning för en pålitlig bankverksamhet och det är styrelsen som ansvarar för att förmedla den interna kontrollen till övriga organisationen.

Bakgrund och problem: Det föreligger en problematik i kreditbedömningsprocessen som berör svårigheten att bedöma ett  bolags värde samt dess återbetalningsförmåga. Vanligtvis värderas organisationer utefter sina finansiella rapporter men eftersom de inte alltid inkluderar immateriella tillgångar i form av intellektuellt kapital skapas en informationsasymmetri. Informationsasymmetrin kan vara en orsak till eventuella felbedömningar av ett företags riskutsatthet och framtida utveckling och således till ett nekande av sökt kredit. Forskare lägger skulden på redovisningssystemet men vi vill lyfta frågan om problemet även kan ligga i kreditbedömningsprocessen.Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur banker, i rollen som finansiärer, behandlar intellektuellt kapital hos kunskapsintensiva företag vid en kreditbedömning. Avsikten är att beskriva, tolka samt reflektera kring kreditprocessen för att påvisa vilken betydelse det intellektuella kapitalet har för kreditbeslutet.Metod/Empiri: Studien har utförts som en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och praktikfall.

Denna uppsats är baserad på en problemformulering som lyder: Vilka faktorer har betydelse i ledarskapet för att öka kundlojaliteten inom banksektorn?Den svenska bankmarknaden förändras ständigt. Nya banker etableras och andra avvecklas.Ett problem för dagens storbanker är den snabb utvecklade teknologin som har lett till Internet explosionen. I början av 1990-talet etablerades nischbanker på den svenska marknaden med syfte att vara konkurrenskraftiga gentemot storbankerna Det största problemet som storbankerna har med dessa nischbanker är att de viktigaste kunderna försvinner från storbankerna, dvs. de kunderna med störst kapital.Konkurrensen mellan bankerna är så hård, att under de senaste två och ett halvt åren har en halv miljon svenskar bytt bank.Ledarskapet har under en lång tid varit viktigt men har idag ändrade förutsättningar.

Lean Production har sedan länge enbart varit förknippad med tillverkningsindustrin och främst Toyota genom Toyota Production System(TPS). På senare år har Lean Production i allt högre grad introducerats och integrerats i tjänsteföretag under beteckningen Lean Service. Bankbranschen är en bransch där aktörer globalt anammat de bakomliggande filosofierna av Lean Production och Lean Service. I det här arbetet har en undersökning gjorts kring huruvida Lean Production existerar inom svenska banker och om så är fallet hur filosofierna inom Lean Production präglar bankerna. De tre bankerna som valts för undersökningen är de svenska storbanker Nordea, SEB och Handelsbanken.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken är sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rådande lågkonjunkturen för att se om branschen påverkats, och i så fall på vilket sätt.Metod: Uppsatsen är byggd på en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjälp av tre intervjuer, två via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har används för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att få Venture capital har minskat under lågkonjunkturen. En stor faktor är att nedgången på börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försäkringsbolag som normalt är stora investerare i fonder med onoterade bolag.

1952 publicerade Harry Markowitz sin doktorsavhandling vilken var den första avhandlingen som tillämpade avancerade matematiska metoder inom bank- och finanssektorn. Detta var startskottet för en ny epok där personer med matematisk bakgrund började ersätta ekonomer i finansbranschen främst tack vare deras modeller som kunde beskriva ?framtiden?. Numera kallas de flesta personer som tillämpar avancerad matematik inom finans för kvantanalytiker. I dagsläget är merparten av större analyshus, banker, försäkringsbolag och hedgefonder beroende av kvantanalytikerDen här uppsatsen behandlar följande frågeställning:Hur fungerar kunskapshantering och innovation inom kvantgruppen hos Länsförsäkringar AB?För att besvara denna frågeställning har en litteraturstudie och en fallstudie utförts.