Genom personliga intervjuer med revisorer, småföretagare, banktjänstemän och en redovisningskonsult har vi undersökt vad revision och revisorer har för betydelse för småföretag..

Uppsatsen är en fallstudie av Nordea, Provinsbanken, Handelsbanken, Föreningssparbanken och SEB. Uppsatsen syftar till att undersöka hur banker arbetar med kundrelationer och vilka kundmått som används..

Risk, som kan definieras som möjligheten att något oönskat ska hända, är idag ett omdiskuterat ämne. Det har blivit allt viktigare att företag kommunicerar information om sina risker och hur de hanteras. Det har visat sig att banker är mycket utsatta för risk och att banksektorn är instabil. De finansiella risker som banker ofta är utsatta för är kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk. På senare tid, och framförallt till följd av den senaste finanskrisen, har det tillkommit flertalet standarder som reglerar för en mer detaljerad riskupplysning.

Här utreds Sveriges fyra största banker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank och dess kreditriskhantering baserat på de allmänna råd utgivna av Finansinspektionen 2004 samt övrig litteratur kring ämnet. Hanteringen jämförs både mellan bankerna samt över de senaste konjunktursvängningar inom tidsintervallet år 2004-2008. Fokus ligger på den ansvarsfördelning, kreditpolitik, kreditriskklassificering samt diversifiering som bankerna uppvisat under denna tidsperiod. Närmare studeras även koncentrationsrisker och dess förändring i samband med den senaste tidens låg- och högkonjunktur.Kreditriskhanteringen har under de senaste åren fått ökat betydelse för bankerna. De fyra svenska storbankerna har hanterat den här utvecklingen på olika sätt men samtliga har i stora drag följt Finansinspektionens allmänna råd.

Banker utgör en väsentlig del av samhällsekonomin och står därför under hård reglering med en omfattande lagstiftning och övervakning från myndigheterna. Hur banker hanterar sina verksamheter är av stort intresse då de risker som är förknippade med denna typ av verksamhet kan påverka samhällsekonomin negativt.Ökat risktagande och ersättningssystem i banksektorn ses av många som en bidragande faktor till den finansiella kris som uppstått då dessa kan påverka ekonomin negativt. Detta har lett till att Finansinspektionen skapat nya regler för ersättningssystem i finansiella institut. Ersättningssystem är styrmedel som används för att belöna medarbetares beteende och prestationer. I nästan alla banker finns någon form av ersättningssystem då dessa kan motivera anställda till att prestera bättre.

I media diskuteras ofta bristen på kapital till små och nystartade företag. Banker anses försiktiga eller ovilliga att låna ut kapital till företag som befinner sig i ett tidigt skede eftersom det innebär ett högre risktagande. Småföretagande är det vanligaste sättet att bedriva näringsverksamhet i Sverige vilket gör att bankerna inte kan bortse från denna viktiga kundgrupp.Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar bankers kreditgivning och uppföljning till små nystartade företag.Uppsatsen bygger på en deduktiv metod med en kvalitativ undersökning. Empirin har samlats in genom intervjuer med representanter från fyra olika banker. Anledningen till att intervjuerna genomfördes med olika banker var att kunna påvisa vilka faktorer som påverkar deras kreditgivnings- och uppföljningsprocess.

SammanfattningTitel:                                   Talent Management inom den svenska banksektorn.Författare:                         Martin Eriksson och Oscar Alfelt Handledare:                      Timurs UmansNivå:                                  Kandidatuppsats 15 hp, Ledarskap, VT 2012 Frågeställning:                  Hur använder svenska banker talent management processen som en del av sitt HR-arbete? Syfte:                                  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur banker använder talent management processen som en del av sitt HR-arbete och på så sätt öka sin konkurrenskraft och effektivisera sitt arbete. Vi ämnar undersöka hur processen kan anpassas till en specifik sektor vilket i vårt fall är den svenska banksektorn.Metod:                               Studien gjordes med ett beskrivande angreppssätt. Vi använde en kvalitativ ansatts med individuella öppna intervjuer. Intervjuerna gjordes över telefon med fem stycken respondenter från svenska banker. Teoretisk referensram:    Den teoretiska referensramen består av tre delar där första delen handlar om att förklara vad talent management är för att sedan presentera två talent management processer samt att beskriva HR inom banksektorn.

Ett undantag från revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefär 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stämmer är stor. Revisorn är ett sätt för att bekräfta informationen och öka trovärdigheten för räkenskaperna. Detta ledde till vår problemformulering: Förändras trovärdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget väljer bort revisionen? Vilka konsekvenser får det för bolagen i relation till bankerna?Syftet är att få en bild av om trovärdigheten hos ett bolag förändras då de väljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan få.Studien har en deduktiv ansats, vilket innebär att vi började med datainsamling och teorier.

Bakgrund: Allt fler skandaler kring bolagsstyrningar har inträffat på senare år vilkethar medfört att de flesta länderna utvecklat koder för hur redovisningen avbolagsstyrning skall ske. I bolagsstyrningsrapporterna skall det vara möjligt att utläsahur styrelsen har arbetat under året.Problemformulering: Kan förtroendet för bankernas styrelser öka genomtillämpandet av Svensk kod för bolagsstyrning?Syfte: Syftet är att för författarna undersöka hur förtroendet för svenska banker kanpåverkas genom en bolagsstyrningsrapport.Avgränsningar: Författarna har valt att inrikta sig på de fyra största bankerna iSverige. Den studerade perioden är bolagsstyrningsrapporterna för verksamhetsåret2006. Att analysen utfördes på de fyra största bankernas rapporter beror på att de haren central roll i näringslivet och därför måste inta en förtroende ingivande roll isamhället.Metod: Uppsatsen präglas av sin kvalitativa ansats då data som studerats är i form avrapporter presenterade av företagen.

Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i åldern 20-30 som är ensamstående och utan barn ska lägga upp sitt sparande. Vi jämförde teorier inom området och ekonomiska rådgivares förslag på sparande för att se om rådgivarna råder den valda åldersgruppen i riktning mot att agera så ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgängliga för placering.De teorier vi valt att jämföra med är främst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika åldrar. Utifrån dessa teorier och de förväntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frågeformulär. Formuläret användes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rådgivare på de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken.

Nya banker etablerar sig kontinuerligt i Sverige. Det är därför av stort intresse för etablerade banker att ha nöjda och lojala kunder för att klara av marknadens hårda konkurrens. Uppsatsen riktar sig mot banksektorn och undersöker bankkundernas åsikter kring vad kundnöjdhet är och vad de efterfrågar från bankerna för att vara nöjda och lojala.Genom en fokusgrupp har denna studie undersökt hur lokala bankkunder upplever bankerna utifrån ett kundnöjdhets- och lojalitetsperspektiv. Fokusgruppen bestod av sju deltagare som fick svara på frågor i en diskussionsform. Data från fokusgruppen ställs mot vald teori och sammanställs i en analys.Resultatet av uppsatsarbetet visar att kundnöjdhet hos bankkunder inte är resultatet av hur väl företag lyckas överträffa kundens förväntningar.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan några makroekonomiska faktorer och de svenska storbankernas kreditförluster.  Att hitta indikatorer som kan ge tidiga signaler om kommande bankproblem är av stor vikt inte bara för banker utan för hela samhället. Anledningen är att till skillnad från de flesta andra branscher kan problem i banker störa samhällsviktiga funktioner. De kan få globala spridningseffekter och miljoner arbetstillfällen kan snabbt vara i fara när exempelvis betalningsfunktioner slutar fungera.Uppsatsen fokuserar på den verksamhet som bankerna har i Sverige. Bankernas kvartalsrapporter används som underlag och tidsperioden som ingår i uppsatsen är 2004 till 2014. Det betyder att konsekvenserna av den bankkris som startade i USA 2008 och som fick globala följdeffekter syns i underlagen för uppsatsen.Arbetslöshet, BNP, hushållens förtroende indikator, konsumentpris index och reporäntan är de makroekonomiska faktorer som används i uppsatsen.

Bakgrund och problemställning: Regelverket Basel skall minska risker, öka stabilitet ochsäkerställa att banker och finansiella institut kan hantera en eventuell finansiell kris. I januari2013 kommer den senaste uppdateringen av regelverket implementeras, Basel III. Regelverketinnebär bland annat att kvaliteten på bankernas kapital skall stärkas. I Sverige harFinansinspektionen, Riskbanken och Finansdepartementet lagt förslag om att höjakapitalkravet för de svenska systemviktiga bankerna, vilket i så fall kommer införas i två steg,år 2013 och 2015.Beräkning av kapitalkrav kan göras genom en schablonmetod eller genom en internriskklassificeringsmetod. Metoderna skiljer sig åt avseende utfall på kapitaltäckning, kostnadför implementering och tillstånd för användande.

Behovet av regleringar av den finansiella marknaden blev extra påtagligt i samband med den finansiella kris som drabbade världen 2008. Krisen bidrog till framtagandet av det nya regelverket Basel III. Regelverket kommer att börja gälla i Sverige 2014. Syftet med Basel III är att banker ska bli mer risktåliga för att förhindra framtida bankkriser. Det finns emellertid en oro för att det nya regelverket, med förändrade kapitalkrav för banker ska bidra till både högre priser och lägre utbud av krediter för bankernas kunder.

Vid kreditaffärer mellan bank och företag stöter banken på risker. Riskerna kan ges uttryck i problem som att företaget undanhåller sina möjligheter att klara av återbetalningen av lånet och/eller har mål eller en inställning till risk som skiljer sig mot bankens mål och inställning till risk. Dessa problem är svårast för banken att analysera vid kreditaffärer med små företag beroende på större informationsasymmetri och företagsledarens nyckelroll. För att reducera risken för att dessa problem ska uppkomma kan banken ta hjälp av verktyg som förmår företaget att agera i bankens intresse under kreditaffären. I denna studie frågar vi oss hur svenska banker, under kreditengagemanget, använder sig av de verktyg som kan förmå små företag att agera i bankens intresse.