Bakgrund och problem: Sedan millenieskiftet har flera uppmärksammade företagskonkurser ägt rum både i Sverige och utomlands, med efterföljande rättegångar där bolagens revisorer stod anklagade. Vi ville undersöka vad revisorns skadeståndsansvar innebär och om det kunde tolkas på olika sätt av olika rättsliga instanser. Därför tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka ämnet genom att titta både på litteratur och rättslig praxis. Vi valde några rättsfall och studerade dem utifrån hur olika rättsliga instanser dömde i fall där revisorerna fick skadeståndsanspråk.Frågeställning och syfte: Hur uttrycks revisorns skadeståndsansvar i lagstiftningen och rättspraxis? Vad kan eventuella skillnader i utfallen i olika rättsinstanser bero på? Syftet är att identifiera och beskriva de olika komponenterna i begreppet revisorns skadeståndsansvar.

Banverket Norra Banregionen har på senare tid uppmärksammat ett växande problem med finjordsförorenad makadamballast, så kallade finjordsfläckar, utmed flertalet bandelar. Finjordsfläckar i överballasten är ett problem eftersom de bland annat misstänks kunna orsaka oroliga spårlägen med kontinuerliga spårjusteringar, lokala fartnedsättningar och eventuella urspårningar som följd. Banverket befarar att problemen kommer att accelerera till följd av planerade ökningar av axellaster och höjda hastigheter. Det övergripande syftet med föreliggande examensarbete var att identifiera möjliga orsaker till uppkomst av finjordsfläckar i järnvägens överballast. I arbetet skulle även ett underlag tas fram med förslag till möjliga åtgärder att undvika problemen med finjordsfläckar.

Att verka på en global marknad innebär kulturella skillnader, tidsskillnader och annorlunda arbetsmetoder som ställer speciella krav på medarbetare och deras kompetens. Att sända anställda på utlandsuppdrag eller så kallad expatriering innebär för företagen att omlokalisera sådan kompetens utomlands. Flytta och arbeta utomlands innebär förutom många möjligheter också många problem för både företaget och den anställde med familj. Ett växande problem som identifierats av flera författare är att omlokaliseringen av par med varsin karriär blir allt svårare eftersom expatriering ofta innebär att den medföljande partnern tvingas ge upp/ta paus i sin karriär. Det finns även tidigare forskning som visar att par med varsin karriär är extra vanligt just i de nordiska länderna.

De senaste årens trend inom stads- och samhällsplanering i Sverige är att kommuner och städer alltmer ser de svenska städerna och stadsrummen som varor på en köp och sälj marknad där privata företagsintressen alltmer tas i beaktande och får större utrymme i frågor som rör stadsplanering och utveckling. Vi lever i ett stadsrum, där varumärken och tecken på reklampelare utgör symboler som stadens invånare göds med enligt logiken störst, bäst och vackrast. Har den konventionella staden förlorat sin betydelse vad det gäller att vara ett forum för (stadens) medborgare? Syftet med uppsatsen är att belysa stadens omvandling i enlighet med den nyliberala stadens varumärkes - fetischism och dess inverkan på stadsrummet i Sverige. Med utgångspunkt i kritisk stadsgeografi har jag för avsikt att analysera det svenska stadsrummets omvandling i vår tid med Arenastaden - den planerade stadsdelen i Solna som ett konkret exempel.

Bakgrund: I finanskrisens spår har redovisningen genomgått en snabb förändring när detgäller upplysningskraven för finansiella instrument värderade till verkligt värde genom enomarbetad IFRS 7. Så väl IASB som FASB har länge arbetat med standards för redovisningav finansiella instrument med anledning av att dessa är en allt viktigare komponent iföretagens riskhantering. Historiskt har anskaffningsvärde varit den värderingsmetod som hartillämpats beroende på dess tillförlitlighet. Men i takt med att finansiella instrument handlasmed allt mer kan värdering ske med hjälp av prisnoteringar där marknaden är tillräckligtaktiv. Värdering till verkligt värde har därför allt mer blivit den metod som har förespråkatsav normgivarna.

Tjörns kommun har planer på att bebygga Almön, en halvö belägen på nordöstra Tjörn intill Tjörnbron. Projektet är avgränsat till området som benämns Almöstrand, vilket är Almöns västra strand, en kuperad sluttning med kraftigt lutande partier som idag till största del består av skogsmark. Syftet är att undersöka hur man på olika sätt kan planera vägsträckningen i området, samt placering och utformning av hus, med hänsyn till en rad olika parametrar. Undersökningen visualiseras slutligen i 3D, i form av renderingar från Revit Architecture samt en fysisk modell.Initialt genomfördes en utredning för att ge beslutsunderlag till projektet. Vidare gjordes en fallstudie vilken har använts som referens och inspiration till arbetet.

Att ha en skötselplan kan för en organisation underlätta på många vis. Det kan motivera ansällda att ha mål att jobba mot. Det kan även strukturera arbetet när det finns en plan att följa. Alla vet vad som skall göras och när det skall vara gjort, det uppstår därför inga oklarheter kring planeringen. Det blir möjligt för skötselpersonal att få mer ansvar genom att de själv kan läsa i planen vad som skall göras. Sjöbo kommun har idag ingen plan över vad och hur saker skall skötas i kommunen.

Idag är anställda inom kundtjänst på svenska storBanker ofta 20 till 30-åriga, nyexaminerade akademiker som ser kundtjänstyrket som en inkörsport till en fortsatt karriär inom Banksektorn. Dessa medarbetare är med andra ord ofta inställda på att så snabbt som möjligt gå vidare i sin karriär.I deras dagliga arbete förväntas de, av både arbetsgivare och kunder, vara välinformerade om Bankens produkter och tjänster men även ge en högkvalitativ och ofta personlig service. Många Banker har högt uppställda, kort- och långsiktiga, säljmål som de anställda förväntas uppfylla vilket är ett ytterligare prestationsmoment i det dagliga arbetet för en kundtjänstanställd. Detta ställer krav på de anställda att vara stresståliga, flexibla, välinformerade och i många fall utbildade för att arbetet skall kunna utföras väl.Författarna vill med denna uppsats undersöka hur chefer på svenska storBanker går tillväga för att upprätthålla en hög grad av motivation hos sina anställda i detta konkurrensutsatta och säljinriktade arbetsklimat där en stor andel av personalen är angelägna om att inom en snar framtid gå vidare i sina karriärer och avancera från sin nuvarande roll. Vad de anställda inom kundtjänst anser motiverar dem i deras arbete är en annan fråga författarna ämnar undersöka.De Banker som författarna har undersökt är HandelsBanken, Nordea och SwedBank.

Bankerna visar en hög tilltro och en positiv inställning till hur risk mäts i Basel II. Det är framför allt möjligheten att minska kapitaltäckningsgraden som ger upphov till den positiva attityden. Den finansiella turbulensen hade förväntats medföra ett större ifrågasättande av Basel II och dess riskbedömningar, men så är inte fallet. Det verkar dock finnas ett samband mellan Bankernas tilltro till Basel II reglerna och i hur stor utsträckning Bankerna drabbats av nedskrivningar till följd av bolånekrisen som blommade ut under år 2007. Efter att ha konfronterat Bankerna med frågan om varför inte Basel II eller motsvarande riskmätningsmetoder varnade de europeiska Bankerna när de köpte på sig de amerikanska problemderivaten i samband med bolånekrisen som blommade ut under år 2007, märks en förändrad och mer kritisk attityd till Basel II:s riskuppskattningsmetoder hos en del respondenter.

Sammanfattning I dagsläget är Sverige tillsammans med Malta det enda landet inom EU som tillämpar lagstadgad revision för alla aktiebolag oavsett storlek. I syfte att tillämpa undantaget enligt EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsattes en utredning av den svenska regeringen. Denna utredning syftade till att utreda vilka åtgärder som krävs för ett avskaffande av revisionsplikten för de små aktiebolagen. Det före detta justitierådet Bo Svensson bland andra genomförde och presenterade denna utredning i mars 2008, vilken stödjer ett avskaffande av revisionsplikten. Majoriteten av de små och medelstora företagens finansiering sker idag genom Banklån.

Den 1 januari 2007 träder det nya Basel II-regelverket och dess kapitaltäckningsregler i kraft genom ett EG-direktiv som blir bindande för Sverige. Kapitaltäckningskravet är en lagstadgad lägsta nivå på kapitalbas som en Bank måste hålla i förhållande till de risker man åtagit sig. I Basel II ska kopplingen mellan risk och kapitalkrav bli närmare i varje enskilt fall. För att beräkna storleken på kreditriskexponeringen kommer Bankerna att kunna välja mellan två olika metoder; schablonmetoden och den interna riskklassificeringsmetoden, IRK-metoden. För Sveriges del kommer speciellt bolånemarknaden med sina mycket låga kreditförlustnivåer att bli gynnsamt behandlad, men även övrig utlåning till hushåll förväntas få ett lägre kapitalkrav.

Miljo?debatten blossade upp pa? allvar under 1980-talet. Detta skapade en o?kad medvetenhet bland samha?llets medborgare att miljo?fo?rsto?ringen kommer bli ett problem i framtiden. Forskare menar att innovation a?r en av de viktigaste drivkrafterna fo?r ekonomin och att innovation a?r viktigt fo?r att kunna lo?sa de miljo?problem som lysts upp i va?rlden.

Bakgrund: I dagens samhälle ökar medvetenheten om vår omgivning mer och mer. Miljö, samhälls- och etiska frågor blir allt viktigare att ta hänsyn till, både för privatpersoner och för företag. Banksektorn har länge legat på efterkälken när det kommer till hållbarhetsredovisning. Dock blir Bankernas intressenter mer och mer medvetna om hållbarhetsfrågor och för att vara konkurrenskraftiga har Bankerna därför börjat engagera sig i detta. Dock kostar engagemanget både tid och pengar för Bankerna så därför gäller det att mervärdet av hållbarhetsarbetet är större än de resurser som läggs ner.Syfte: Syftet med studien är att undersöka varför endast vissa Banker väljer att hållbarhetsredovisa enligt GRI, samt varför de Banker som redovisar enligt GRI väljer att stanna på en B- eller C-nivå.

Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för små aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebär för ett litet företag. Om förslaget går igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna år 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina åsikter och därför kan vi idag, i vår studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgå från tre intressentgrupper, revisorer, Banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision är mer omfattande än övriga EU-länders då den inte bara innefattarräkenskapsrevision utan även förvaltningsrevision.

Introduktion: Denna uppsats kommer att behandla de nya likviditetskrav i Basel III som Banker ska implementera i sin verksamhet. Detta ämne är intressant att utforska på grund av Bankernas starka ställning i ekonomin, där de fyller viktiga funktioner i samhällsekonomin och således alltid är aktuella och viktiga att granska. Anledningen till att vi har valt att närma oss detta område är för att det inte är tillräckligt utforskat på denna punkt, framförallt inte i Sverige, och grunden till det ligger i att Basel III är ett nytt regelverk som är ett direkt resultat av de senaste årens finansiella kriser runt om i världen. Syfte: Syftet med denna rapport är att granska likviditetsregleringarnas påverkan svenska sparBankers verksamhet och vilken effekt de nya regleringarna kommer ha på sparBankernas lönsamhet.