Bakgrund och problemformulering: Första januari 2007 började regelverket Basel II gällaför Banker inom EU. Syftet med regelverket är framför allt att förhindra finansiell instabilitetgenom att ställa krav på Bankers riskhantering. Basel II är ett komplext regelverk som ställerkrav på datainsamlingen samt Bankernas IT- systemen. Kostnaderna för implementeringen avBasel II är höga vilket kan ställa till problem för mindre Banker då de sällan har sammaresurser som storBankerna.Syfte: Avsikten med uppsatsen är att påvisa hur Basel II påverkar mindre Banker verksammapå den svenska marknaden. Utifrån de tre pelarna vill författarna undersöka vilka effekter denya reglerna har medfört för Bankerna samt om de missgynnas av Basel II.Metod: I den här uppsatsen har författarna använt en kvalitativ metod för insamling avempirisk data.

Hösten 2008 domineras nyhetsflödet av rapporter om den finansiella kris som under årets senare hälft drabbat världen. Samtidigt finns en utbredd oro om en långvarig recession. I sådana lägen, då landet befinner sig i en lågkonjunktur, försöker RiksBanken stävja den genom att sänka räntorna och öka den ekonomiska aktiviteten i samhället. Reporäntesänkningarna under oktober fick dock en begränsad effekt på Bankernas utlåningsräntor vilket ledde till en medial storm mot Bankerna. Samtidigt gick finansministern Anders Borg ut med ett pressmeddelande om att alla privatpersoner borde ringa sin Bank och kräva sänkta bolåneräntor.

Bakgrund: Den senaste finansiella turbulensen på Bankmarknaden har uppmärksammat att likviditetsriskhantering varit ett eftersatt område. Förtroendet för men även mellan Banker minskade samtidigt som osäkerheten ökade. Detta påverkade Bankernas möjligheter till att finansiera sig, vilket i sin tur ledde till ökade likviditetsrisker. Som ett sätt att öka förtroende och minska osäkerheten har Baselkommittén för Banktillsyn, BCBS, föreslagit att mer information bör delges Bankmarknaden. Problematisering: Om otillräcklig information om Bankens likviditetsriskhantering offentliggörs, påverkar osäkerheten förtroendet för Bankerna.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att granska två Bankers hälsoarbete och deras syn på ansvaret för individens hälsa. De frågeställningar studien utgick ifrån är: Varför satsar Bankerna på hälsa, i vilken form sker detta och vad förväntar de sig att det ska ge? Är målen desamma centralt och ute i Banken samt får man tillräckligt med stöd från sina överordnade för att förverkliga dem? Hur ser Bankerna på ansvaret för individens hälsa?MetodDenna kvalitativa undersökning består av åtta intervjuer, fyra från respektive Bank varav en med central position på Human Resources-avdelningen och tre avdelningschefer. Samtliga kontor var belägna i Stockholmsområdet. Intervjuerna var öppna och utgick från en förberedd frågemall som kompletterades med följdfrågor.

Syftet med denna fallstudie är att öka kunskapen om hur individer inom Banken uppfattar internrevisionen. Undersökningen av dessa uppfattningar avser även skapa förståelse för organisatoriska förhållanden som påverkar individers uppfattningar om internrevision, detta genom att ta stöd av ett processorienterat förhållningssätt. Med denna förståelse som grund ämnar studien ge konkreta rekommendationer till internrevisorerna om hur de bör arbeta för att förbättra Bankens internrevision.Den teoretiska referensramen belyser tidigare studier om internrevision, där olika förhållningssätt kan påverka individers uppfattningar om internrevision. Ramen består bland annat av ett hårt förhållningssätt i form av internrevisionsområdets lagar och regler, som ämnar belysa Bankers komplexa situation. Centrala förhållanden anses vara att internrevisionen på Banken ska utformas utifrån de lagar som måste efterlevas men även det enskilda företagets förutsättningar.

I och med info?randet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), fo?r att fra?mja fo?r en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa bo?rjat na?rma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och ja?mfo?rande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats a?ndra pa? kulturellt trygga och betingade ramverk. I det fo?ra?ndringsarbete som sker har det blivit no?dva?ndigt med laga?ndringar fo?r att se till att en snabb samt regelra?tt redovisning sker.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har revisionsplikten gjort attmånga andra intressenter i samhället börjat använda reviderade räkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev således etablerad i samhället. På senare år harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvång ifrågasatts.

De senaste årens kraftiga prissvängningar på mjölk i Europa har lett till en ökad osäkerhet för många mjölkproducenter. I andra länder finns det verktyg för att hantera en ökad prisrisk vilket saknas i Sverige. En statlig konkurrenskraftutredning har tidigare konstaterat att avsaknaden av prissäkringsinstrument inom animaliesektorn är problematisk. Tidigare studier visar att det finns ett intresse hos svenska mjölkproducenter att kunna prissäkra mjölk. Däremot saknas studier som undersöker vilka faktorer som påverkar svenska mjölkproducenters intention att prissäkra.

Banker utgör en väsentlig del av samhällsekonomin och står därför under hård reglering med en omfattande lagstiftning och övervakning från myndigheterna. Hur Banker hanterar sina verksamheter är av stort intresse då de risker som är förknippade med denna typ av verksamhet kan påverka samhällsekonomin negativt.Ökat risktagande och ersättningssystem i Banksektorn ses av många som en bidragande faktor till den finansiella kris som uppstått då dessa kan påverka ekonomin negativt. Detta har lett till att Finansinspektionen skapat nya regler för ersättningssystem i finansiella institut. Ersättningssystem är styrmedel som används för att belöna medarbetares beteende och prestationer. I nästan alla Banker finns någon form av ersättningssystem då dessa kan motivera anställda till att prestera bättre.

 Abstract  Titel: En jämförande analys av privat- och företagssidan gällande relationer och kundlojalitet på SwedBank i SandvikenNivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Karolin Karlström och Hanna Mattila                           Handledare: Aihie OsarenkhoeDatum: Januari 2011Syfte: Vårt syfte med studien är att studera skillnader i service vad gäller kundrelationer och kundlojalitet på privat- och företagsavdelningen på SwedBank i Sandviken. Vi undersöker om det förekommer skillnader mellan relationer och service till kunderna samt jämför lojaliteten mellan Bank och kund på privat- respektive företagssidan. Studien har genomförts då vi författare inte funnit någon tidigare studie om jämförelser mellan privat- och företagssidan, dess service och relationer till kunder.Metod: En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har används i denna studie. Data till studien har insamlats genom intervjuer av medarbetare på kontoret i Sandviken, samt en enkätundersökning riktad mot kunderna. Data har analyserats med hjälp av statistikprogram och redovisats i form av tabell och en sammanställning av uttalanden från intervjuerna.Resultat & slutsats: Vi har uppmärksammat att ett fåtal skillnader förekommer mellan privat- och företagssidan gällande service på SwedBank i Sandviken.

En ny lagförändring medförde att revisionsplikten avskaffades, vilket kom att beröra bådebolag och intressenter, såsom revisionsbolag, Banker och myndigheter. Den borgerligaalliansen lämnade ett vallöfte år 2006 om avskaffad revisionsplikt och den 1 november år2010 blev revisionen frivillig för ungefär 250 000 småbolag. De krav som ställs för attbolag skall vara skyldiga att ha revisor är att de har mer än tre anställda, omsättningenskall vara mer än 3 miljoner kronor och balansomslutningen skall vara mer än 1,5miljoner kronor. Minst två av dessa krav måste vara uppfyllda.Revisionspliktens avskaffande är en fördel för de små bolagen, då det handlar omkostnadsbesparingar, men det kan också innebära en nackdel. När ett bolag väljer attavskaffa revisorn innebär det att Skatteverket kommer att ha mer kontroll och bolagetkanske inte anses vara lika förtroendefullt som när de anlitar en revisor.

Knowledge management syftar till hur ett företag hanterar kunskap i sin organisation och begreppet börjades användas på 1990-talet. Behovet av en väl utarbetad knowledge managementstrategi blir uppenbart då någon börjar eller slutar på ett företag. Det finns mycket resurser att spara om man på ett effektivt sätt kan ge den nyanlände kunskap och överföra kunskap till organisationen från den som ska lämna. Risk finns också att nödvändig kunskap går förlorad om någon slutar och tar med sig nödvändig information som då blir svår eller omöjlig att återfå.Syftet med detta arbete är att undersöka vilka kopplingar som finns mellan knowledge managementstrategier hos en organisation och personalomsättningsstrategierna. Frågeställningen att besvaras är vilka knowledge managementstrategier kan ett kunskapsintensivt företag ha för att bäst hantera en anställds avgång eller ankomst? Genom litteraturstudier lades en grundförståelse för ämnet som sedan utmynnade i ett intervjuunderlag som ställdes mot två företag.

The recent history knows numerous examples of creditor?s inability to evaluate financial solvency of the client correctly. Creditors? risks do not only concern individual relations between the two parties but the economy in general. The standard loan-giving procedure considers evaluation based on a number of financial ratios.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Cash Management, En studie av hur ett förbisett vinstgenererande område hanteras av medelstora företagSeminariedatum: 2006-06-08 Ämne/kurs: FEK582 Kandidatuppsats, 10 poängFörfattare: Lars Hansen, Rikard Johansson och Patrik JonssonHandledare: Tore ErikssonFem nyckelord: Cash Management, Medelstora företag, Likviditetsplanering, Likviditetshan-tering, Cash Management-systemSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning medelstora företag arbetar med likviditetshantering och planering. Vidare kommer företagens och Bankernas rela-tion inom området Cash Management studeras för att undersöka hur Banker kan bli mer effek-tiva när det gäller att tillmötesgå företagens behov.Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes hos medelstora företag, en Bank samt en revisor. Ansatsen i uppsatsen var deduktiv. Vidare har resultaten från intervjuerna analyserats och jämförts med hypoteser i teorin. Slutsatsen ses som en utveckling av analysen där även tankar om förbättringar förs fram.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har revisionsplikten gjort attmånga andra intressenter i samhället börjat använda reviderade räkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev således etablerad i samhället. På senare år harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvång ifrågasatts.