The plants in the genus Elatine are characteristic for oligo and mesotrophic lakes. This study focuses on Elatine hexandra one of the four species in Sweden. It is stated as vulnerable by the National Environment Agency and a conservation plan with guidelines to preserve the plant in Sweden is under preparation. There have been a few previous studies investigating this plant in other countries but this is the first one for Sweden. The aim of this study was to investigate the distribution, growth and reproduction of E.

Syftet med denna uppsats är att utreda om förvaltningsrevision tillför något värde eller om det bara är en historisk kvarleva som innebär en extra kostnad för företagen.För att uppfylla uppsatsens syfte skapade vi en egen teori om förvaltningsrevisionens värde. Denna teori kretsar kring relationerna VD ? Styrelse, VD/Styrelse ? Ägare, VD/Styrelse ? Bank och VD/Styrelse ? Staten. För att undersöka riktigheten i vår teori gjordes dels en intervjuundersökning och dels en enkätundersökning på Internet.Vår undersökning visar på att förvaltningsrevisionen främst riktas till externa aktieägare. Även leverantörer, banker och staten framhålls som intressenter till förvaltningsrevisionen.

Syftet var att undersöka om entreprenöriellt lärande utvecklar elevers personligutveckling och därmed skapar nya förutsättningar för studie- och yrkesvägledningen.Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av rektor, en lärare och tvågruppintervjuer med 4 elever vardera. I resultatet framgår att skolan och läraren arbetargenomtänkt med entreprenöriellt lärande och personlig utveckling i en process under treår. Vår slutsats är att eleverna har arbetat med sin personliga utveckling och detta kan sessom studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse vilket stödjer studie- ochyrkesvägledningen och skapar nya förutsättningar för den..

Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot.

I takt med den snabba utvecklingen av tjänster på Internet har flera av de ärenden som förr utfördes ansikte mot ansikte hamnat i den virtualiserade världen på Internet. Bankerna har tagit del av denna utveckling och fått de flesta kunder att utföra sina ärenden via deras Internettjänster. Denna möjlighet att utföra sina bankärenden på Internet har inte enbart varit positiv. Phishing är ett problem som dykt upp i samband med den här utvecklingen. Syftet med denna uppsats är att undersöka utifall det finns en medvetenhet hos bankanvändaren gällande Internetbankens säkerhet samt hur användarna hanterar den säkerhetsinformation som banken ger ut.

Författarna finner att dagens teori saknar tydliga riktlinjer för hur praktiker i den svenska banksektorn bör använda sig av intern marknadsföring. Bristen av en klar definition av begreppet medför svårigheter att applicera teorin på strategiarbetet och använda de verktyg som finns att tillgå i befintlig forskning. Nuvarande forskning visar på vikten av intern marknadsföring i alla organisationer, och då främst inom servicesektorn. Studierna som har gjorts är emellertid baserade på sektorer utomlands, vilket innebär svårigheter för svenska banker att tillämpa resultatet inom sin egen organisation, menar författarna. Författarna ämnar därför undersöka intern marknadsföring och dess effekt på uppfattade konkurrensfördelar på den svenska banksektorn och författarna har valt att fokusera på svenska fullsortimentsbanker.

I enighet med bland annat Agenda 21, Baltic 21 Education och FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling ska Sverige omorientera sina utbildningssystem så att de stödjer en hållbar utveckling. Denna uppsats syftar till att undersöka vad utbildning för hållbar utveckling innebär för lärare i grundskolans högre årskurser,genom att identifiera och undersöka anknutna möjligheter, svårigheter och erfarenheter. Detta har gjorts utifrån en teoretisk litteraturstudie och en kvalitativ fallstudie. Den teoretiska studien baserades på vetenskaplig litteratur såväl som internationella och nationella styrdokument, överenskommelser och undersökningar et cetera. För fallstudien genomfördes fem djupintervjuer med lärare.

Denna rapport beskriver framtagandet av ett ämnesöverskridande temaarbete för årskurs 4-6 om mat med hållbar utveckling som grund. Dagens samhälle präglas av klimatförändringar och konsekvenser av detta. I framtiden kommer dessa konsekvenser att märkas allt mer. För att vända den negativa trenden och skapa ett hållbart samhälle spelar utbildning en stor roll. Enligt den svenska läroplanen ska hållbar utveckling genomsyra all undervisning genom ett övergripande miljöperspektiv.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur förskollärare upplever att barns utveckling och lärande främjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda på detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollärare med utgångspunkt från en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollärarna hade en positiv inställning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lärande främjas på ett annat sätt utomhus än inomhus. Förskollärarna såg olika på sin roll och nämnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vägledande.

Syftet med studien är att konkretisera och anpassa utomhuspedagogik som undervisningsmetod för en F-6 skola. För att besvara syftet med studien undersöktes vad elever och lärare skulle vilja göra när de har undervisning utomhus. Undersökningen innefattar även hur skolans närmiljö uppfattas och vilka möjligheter den har för undervisning utomhus samt vilka satsningar som skulle behövas för att utomhuspedagogik ska bli ett vardagligt inslag i skolans verksamhet. Tidigare forskning har visat att utomhuspedagogik har positiva effekter på minnet, förståelsen, lärandet, hälsa och förståelse för en hållbar utveckling. Forskningen har dock visat på en mängd hinder för utomhuspedagogik såsom administrativa hinder, väder, tidsbrist, resurser, rädsla, kompetens, materialbrist och lämpliga områden där aktiviteterna kan utföras.

Med cash management menas styrning av företagets betalningsströmmar samt styrning av företagets val av förvaltningsform. Här ingår bl.a. in- och utbetalning, prognostisering, hantering i form av placering och finansiering samt effektiva system för att kontrollera företagens flöden. Ett bra och effektivt cash management arbete kan göra att bundet kapital frigörs. Vidare kan detta leda till att företag kan uppnå en högre avkastning och därmed bättre resultat.

De senaste åren har internationella dokument efterfrågat förtydliganden gällande undervisning om hållbar utveckling. Detta är något som svensk regering och Skolverket tagit till sig och i samband med gymnasiereformen 2011 presenterades nya läro- och ämnesplaner med ett tydligare uppdrag gällande undervisning om hållbar utveckling, men bara i vissa ämnen. Däremot preciseras det inte hur och i vilken omfattning undervisningen ska bedrivas vilket medför svårigheter för lärare att veta hur de ska förhålla sig till undervisning om hållbar utveckling. Syftet med föreliggande studie är att belysa några gymnasielärares attityder gällande undervisning om hållbar utveckling, exempelvis vilka lärarkategorier som anser denna undervisning om hållbar utveckling mest relevant samt skildra några lärares önskan av fortbildning inom ämnet. Jag har genomfört en enkätstudie som till viss del ämnar jämföra resultaten med Waxegårds fem år gamla studie, detta för att se hur lärarnas attityder ändrats i frågor gällande undervisning om hållbar utveckling.Min studie visar att 32 % av lärarna aldrig undervisar om hållbar utveckling, jämförande siffra i Waxegårds studie är 37 %, med andra ord har ingen markant ökning av undervisning om hållbar utveckling skett de senaste fem åren.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur förskollärare motiverar leken pedagogiskt och vilken betydelse de tror att leken har på barns lärande och utveckling samt undersöka i vilken utsträckning några av de största lekteorierna kommer till uttryck hos praktiserande pedagoger. Uppsatsen är en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med 10 förskollärare. I resultatet framgår det att förskollärarna tycker att leken är grunden till barns lärande och utveckling. Pedagogerna menar att det är i leken som barn utvecklar sitt lärande.

För pedagoger är det viktigt att se det som skapar framgång och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för vilka faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling. Enligt styrdokumenten är hållbar utveckling en nödvändig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lärare, inkluderar förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare, representanter från Håll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hållbar utveckling inom framgångsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanställdes sedan i löpande text.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder.