Sök:

Sökresultat:

10 Uppsatser om Balassa - Sida 1 av 1

Reala växelkursers bestämningsfaktorer : En analys av oljepris och BNP-utvecklings långsiktiga effekter på reala växelkurser

I denna uppsats studeras en utvidgad Balassa-Samuelsson-modell för att analysera den långsiktiga effekten av inhemsk och utländsk BNP-tillväxt samt oljeprisets utveckling på den reala effektiva växelkursen för 16 OECD-länder. Uppsatsen har genomförts med Johansens kointegrationsanalys samt dynamisk OLS för länder som uppvisar kointegration. För de länder där kointegration inte föreligger används impulsresponsfunktioner för att analysera variablernas långsiktiga effekt. Studien ger visst stöd för hypotesen att de nämnda variablerna påverkar den långsiktiga dynamiken för respektive växelkurs..

Svensk real växelkurs och fundamenta : en kointegrationsanalys

I denna studie används Johansens metod för kointegrationsanalys för att skatta ett långsiktigtjämviktssamband för den svenska reala växelkursen under perioden 1980-2004. Resultatet bliratt den reala växelkursen på lång sikt kan väntas appreciera till följd av försämrad handelsbalansoch höjt oljepris, medan en real depreciering blir följden av en ökning i den utländskaproduktiviteten. Dessa resultat ger belägg för Balassa-Samuelssoneffekten, liksom förtransfereringseffekten. Undersökningen visar även att den svenska respektive utländskarealräntan, liksom nivån av svenska Net Foreign Assets, inte uppvisar någon långsiktigpåverkan..

Portugals inflationsutveckling sedan inträdet i EMU : Orsaker och konsekvenser

Sedan EMU-samarbetet påbörjades har ett flertal länder inom unionen legat på högreinflationsnivåer än genomsnittet och visat tecken på ekonomisk överhettning. Ett av dessaländer har varit Portugal, som, tillsammans med bland annat Irland, uppvisat de högstainflationssiffrorna. Denna uppsats studerar tänkbara orsaker till den höga inflationen iPortugal sedan EMU-inträdet. Vi testar för huruvida en Balassa-Samuelson-effekt finns medhjälp av kvartalsdata för åren 2000?2004.

The wine production in FYROM : does the wine sector have a comparative advantage?

FYROM has a long tradition of producing wine. Wine production in FYROM is one of the greatest contributors of the agricultural share of their GDP. The aim of the thesis is to see if the wine production in FYROM has a comparative advantage compared to other countries that produce wine and if FYROM is able to sustain the advantage in the future. The countries chosen for comparison are Bulgaria, Croatia, France and Italy. The methods used in the thesis are the Balassa Index and Porter?s Diamond of National Advantage.

Liten vill bli stor - Effekter av Turkiets tullunionsbildande med EU

Turkey?s nearly fifty-year-old aspiration for admittance to the European Union took a crucial step forward with the signing of the Ankara agreement in 1996. The aim of this thesis is to examine the trade effects that evolve from the creation of a customs union. Our objective is to study how Turkey?s trade patterns adapted to the liberalized trade by examining the effects on resource allocation, specialization and welfare.

Danmarks export av grisprodukter : är det en fördelaktig affär?

Danmark är ett land som har en utvecklad industri inom grisproduktion, där största delen går till export. Inom jordbrukssektorn i Danmark är det grisarna som står för det största exportvärdet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna handel kan motiveras genom studier av komparativa fördelar. För att kunna analysera grisproduktionen och dess påföljande export, undersöks nyckelkoncepten till drivkrafter bakom handel. I detta arbete är två olika index nyttjade som jämförelse för att räkna ut de komparativa fördelarna -Balassa?s revealed comparative advantage är det index som är äldst och mest använt inom litteraturen. Det lider dock av flera brister.

Textil- och klädesindustrin i EU - geografisk koncentration och produktionsfragmentering

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det har skett en förändring av den geografiska koncentrationen av textil- och klädesindustrin och dess olika sektorer i EU mellan 1992 och 2001 och om produktionen är fragmenterad, d.v.s. om de olika sektorerna inom textil- och klädesindustrin är koncentrerade till skilda länder. Många studier har gjorts för att undersöka den geografiska koncentrationen av textil- och klädesindustrin som helhet, men denna uppsats gör undersökningen på en mer disaggregerad nivå. Industribaserad gini, (koncentrations-graden) och Balassa-index, (specialiseringskvoten), har beräknats för industrigrenarna inom textil- och klädesindustrin och som mått på internationell produktionsfragmentering har intra-produkthandel tagits fram för länderna i undersökningen. Slutsatsen är att den geografiska koncentrationen för de olika sektorerna och textil- och klädesindustrin som helhet har ökat endast obetydligt, men att det finns relativt stora skillnader mellan de olika industrisektorerna.

Brasiliens handelsutveckling: en studie av dess exportboom inom jordbrukssektorn

Rikliga naturtillgångar och bördig jord gör Brasilien till ett land med mycket bra förutsättningar för jordbruk. Dess totala odlade area överskrids endast av Australien, Kina och USA. Under senare tid har landet genomgått flera betydande handelsliberaliseringar och övergått från importsubstitution till en mer exportorienterad policy. Från och med 1990-talet har Brasilien ökat sin export inom jordbrukssektorn och på senare tid har exporttillväxten varit så pass hög att den kan liknas vid en exportboom. Syftet med denna uppsats är att undersöka Brasiliens senaste exportutveckling och dess komparativa fördelar i deras främsta exportprodukter inom jordbrukssektorn.

Handelseffekter i Myanmar efter inträdet i ASEAN

Myanmar?s entry in Association of South Eastern Asian Nations (ASEAN) in 1997 brought about several economic and social changes. One important change is tariff reduction through the Common Effective Preferential Tariff (CEPT-scheme), which increased Myanmar?s export to countries outside the ASEAN. The increase in exports facilitated trade creation and investment creation for Myanmar.

Handelsutvecklingen efter Lettlands självständighet : En studie om ekonomisk transition under perioden åren 1993 fram till 2004

The main purpose of this essay is to investigate if Latvia´s pattern of trade has become more similar to the mature market economies, after Latvia´s independence 1991.Today, the intra-industry trade (IIT) dominates the trade of mature market economies. One of the pioneers of intra-industrial trade is Paul Krugman, who was the first to emphasize the importance "of scale and consumers' desire for variety" in explaining the basis for modern commerce. Customers get more variety and usually cheaper goods when the market gets bigger. I mainly use the modern trade theories to explain the trade pattern in Latvia. To measure how Latvia has developed its intra-industry trade, and thereby is approaching the mature market economies´ trade pattern, I use the Grubel-Lloyd index (GL-index).