I dagsläget finns det en mängd användbara metoder att ta hjälp av för att skapa representationer av stadsrum. Att beskriva stadsrum är dock inte helt enkelt och man kan utgå från många olika aspekter. Befintliga stadsanalyser baseras ofta på antingen kvalitativa eller kvantitativa mått, men stadsbyggnad är en komplex uppgift och därför krävs en sammanvägning av olika mått för att få ett mer balanserat resultat.Syftet med arbetet är att identifiera likheter och skillnader mellan de vi upplever och de mätbara i rummet genom att undersöka sambandet mellan representationer av stadsrum och upplevelsen av stadsrum. Mer specifikt studeras geometriska och topologiska representationer av stadsrum och hur stadsrum upplevs.Studien bygger på användandet av tre olika metoder; en geometrisk och en topologisk studie av stadsrum samt en enkätstudie med fokus på hur stadsrum upplevs. Arbetet påbörjades genom en litteraturstudie.

Vi lever i ett samhälle som förändras i snabbare takt än tidigare. Vikten av att identifiera risker som kan drabba organisationer är högst relevanta. Den kommunala verksamheten bedriver sin verksamhet i en publik miljö där avvikelser från det tänkta kan få negativa konsekvenser. De kommunala bolagens syfte är att tjäna dess invånare och skapa ett attraktivt samhälle samt föra en prissättning i linje med ett nollresultat. Skulle det oväntade inträffa så medför detta att kommunen exempelvis måste skjuta till mer pengar till bolagen vilket i sin tur kan resultera i mindre medel för andra verksamhetsgrenar.

In today's society, the internet is an important part of everyday life. Over recent years the number of electronic services has increased markedly. Communities such as Facebook, consume more of people's time than 5-10 years ago. How can public authorities benefit from these communities or are the municipalities not ready for this? The municipalities determine how their resources should be allocated based on the municipality's needs.

En organisations omgivning förändras hela tiden och hårdare krav ställs på organisationer vad gäller ökande konkurrens. Förändringar är nödvändiga för att hela tiden ligga steget före konkurrenten, men då måste också förändringarna lyckas. Därför är uppföljningar ett verktyg för organisationen för att se om målen blivit uppfyllda. I den här uppsatsen har vi utgått ifrån att en implementering av en funktionsorganisation görs för att öka samarbetet inom organisationen. Vi har gjort en ansats till att undersöka om ökat samarbete kan uppnås genom en implementering av en funktionsorganisation.

The investigation was initiated because of the high workload of the sellers and, additionally, because the Tunadal sawmill has received low ratings in customer surveys. Thus,  two main approaches are adopted here,  the first being to investigate which of the three methods  of working, namely, market divided flow organization, function organizationand flow organization with collaboration, proves to be the most beneficial. The second is to investigate whether there is an available method to ease the daily work. A literature review has been made in order to determine more efficient ways for the sellers to work in the Tunadal sawmill. During the investigation, an in-depth investigation into the total quality management using a balanced scorecard as a management tool was conducted.

Bakgrund och problemdiskussion: I samband med att nya administrativa innovationer introducerats har intressetför hur innovationerna sprids och vad det är som motiverar organisationer till att adoptera innovationerna ökat. Fokus har dock endast varit att besvara vad det är som påverkar organisationers adoptionsbenägenhet, men inte hur och med vilka beslutsunderlag organisationer avgör vilka egenskaper hos innovationen som är avgörande för beslut om adoption. Med ovanstående redogörelse som bakgrund ämnar denna uppsats att svara på följande problemformulering;- Hurutvärderas ekonomistyrningsinnovationers egenskaper vid beslut om adoption?Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om vad som driver förändring i organisationers ekonomistyrning. Med fokus på ekonomistyrningsmodellers egenskaper ämnar författarna att öka förståelsen för förändringars drivkrafter i fallet med ekonomistyrningsmodeller.

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.

Problem: Nätverkande företag är i stort behov av en effektiv verksamhetsstyrning. Eftersom nätverkande organisationer består av flera företag som agerar som en har de svårt att räcka till, skapa nöjda medlemmar samt utveckla något som ger positiv respons hos finansiärerna. Problemet inom nätverkande företag är att kunna få alla medlemsföretag aktiva och engagerade. Detta innebär att samarbetet behöver utvecklas och ett verktyg som får in de olika aspekterna är av nytta.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka under vilka förutsättningar ett balanserat styrkort kan implementeras i nätverkande organisationer. Tanken är att se till vilka perspektiv som kan vara i fokus när det gäller nätverkande organisationers styrbarhet samt eventuella motsättningar.Avgränsningar: Våra avgränsningar är främst att uppmärksamma nätverksorganisationers styrbarhet samt att endast utgå ifrån BSC som styrmedel.

Vi har i den här studien valt att undersöka problematiken mindre och medelstora företag upplever med en indirekt marknadskontakt. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och en flerfallstudie har vi intervjuat fyra företag och på så sätt granskat hur relationerna mellan företagen ser ut med syfte att undersöka företagens möjlighet att säkerställa sin identitet i en piggybackingprocess. Vidare har vi granskat möjligheten till att uppnå ett balanserat beroendeförhållande, förutsättningarna att skapa egna kundrelationer och stärka företagets varumärke, detta för att vidare kunna ge rekommendationer för framtida samarbetens utformande.I den teoretiska referensramen har vi huvudsakligen inriktat oss på etableringsstrategin indirekt export med inriktning på piggybacking. Vidare belyser vi internationaliseringsteorier, kundrelationer samt varumärken. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys.

I samband med en omorganisation av hälso- och sjukvården i Region Gävleborg där bland annat fyra divisioner bildades infördes det balanserade styrkortet som styrverktyg i verksamheten. Styrkortet var ett intressant verktyg för hälso- och sjukvården då det inkluderar såväl finansiella som icke-finansiella aspekter. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur det balanserade styrkortet anpassas inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer med avseende på om det bidrar till ett gemensamt språk och en helhetsbild av verksamheten. Denna undersökning gjordes utifrån en kvalitativ fallstudiedesign inom Region Gävleborgs hälso- och sjukvårdsorganisationer. Undersökningen utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fokus legat på chefer och ansvariga personer inom den berörda verksamheten. Den teoretiska referensramen inleddes med allmän forskning kring styrkortet för att sedan smalas av till en mer anpassad bild av styrkortet inom studiens valda bransch. Resultatet visade att styrkortet medförde ett gemensamt språk samt att kommunikationen mellan de tre organisatoriska nivåerna spelade en central roll för en fungerande verksamhet.

Det balanserade styrkortet är ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlätta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens långsiktiga mål. Ledningen för Landstinget i Värmland beslutade år 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början på landstingsnivå och sedan vidare ner till länsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivå. Vårdcentralen Rud är en av Landstinget i Värmlands verksamheter på enhetsnivå och tillhör länsverksamheten allmänmedicin. Hösten år 2005 blev det aktuellt för vårdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte är att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillämpas i organisationen Landstinget i Värmland samt en av dess enheter, Vårdcentralen Rud.

Det balanserade styrkortet är ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlätta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens långsiktiga mål. Ledningen för Landstinget i Värmland beslutade år 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början på landstingsnivå och sedan vidare ner till länsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivå. Vårdcentralen Rud är en av Landstinget i Värmlands verksamheter på enhetsnivå och tillhör länsverksamheten allmänmedicin. Hösten år 2005 blev det aktuellt för vårdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte är att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillämpas i organisationen Landstinget i Värmland samt en av dess enheter, Vårdcentralen Rud.

Title:Balanced scorecard in the public sector - the balancing of conflicting objectives.Level:Final assignment for Bachelor of Science in Business Administration.Authors:Erika Sundström and Lisette Lundstedt.Tutor:Stig Sörling and Tomas Källquist.Date:2014-05-20.Purpose:The purpose of our study, from a management perspective, is to increase understanding of how the public sector can develop and use the balanced scorecard to balance conflicting objectives.Method:Hermeneutic approach, Literature review, Qualitative case study.Result and conclusion:Under certain conditions, the balanced scorecard can help to deal with conflicting objectives in a public organization. Stakeholders and objectives are important factors for a balanced control. This is due to the fact that many different stakeholders often leads to the creation of conflicting objectives. Numerous and unclear objectives lead to both conflict and uncertainty. The organization?s structure and culture are other factors that also influence.

Det balanserade styrkortet är ett verktyg som utvecklades i slutet av 80-talet. Styrkortet används såväl inom det privata som offentliga området som en metod för styrning. Organisationer kan ta hjälp av verktyget för att beskriva och kommunicera sina ambitioner och vad den vill uppnå på ett enkelt sätt. Man kan också använda verktyget som hjälp för att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet, detta genom att visa att deras arbetsinsats är viktig. När medarbetarna känner sig delaktiga ökar deras motivation.På senare år har användandet av styrkortet ökat och företag har mer och mer börjat använda det som ett ledningsverktyg.

Bakgrund Vi har studerat kompetensförsörjningsperspektivet i Läkemedelsverkets (LVs) nyligen införda styrkort.Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen för hur en kunskapsorganisation utarbetar ett balanserat styrkort samt vilka faktorer som påverkar vid val av mätmetoder så att den viktigaste resursen kompetens fångas av lämpliga framgångsfaktorer och styrmått.Genomförande: Vi har gjort en litteratursammanställning av de framgångsfaktorer och styrmått som är lämpliga att använda sig av i styrkortets medarbetarperspektiv samt gjort tre besöksintervjuer på LV.Resultat: För att tillförsäkra att kompetensen upprätthålls har ett behov av icke finansiella styrmått uppmärksammats. Det balanserade styrkortet har kommit som ett svar för detta behov. Vår litteratursammanställning talar dock för att det fortfarande finns luckor i form av brist på nyckeltal för att mäta medarbetarnas kompetens i tidigare litteratur. Vilken typ av styrmått som är lämpliga för att mäta kompetens i ett styrkort beror till stor del av vad motivet till mätningen är. LV betonar vikten av ett behov av daglig mätning för att kunna läsa av dagliga förändringar.