I detta arbete undersöker jag om kost, sömn och motion påverkar elevers vakenhet i skolan. Litteraturgenomgången behandlar aktuella rön kring näringslära, sömn, motion, riktlinjer för skolmat och skolfrukostförsök. Även Linköpings kommuns roll i skolmatfrågan behandlas. I en enkätundersökning bland 35 sjätteklassare kartläggs deras mat, sömn och motionsvanor under fyra dagar. Resultatet behandlas i en enkätanalys, där det framgår att kost och motion kan påverka elevernas vakenhet i skolan.

EDI (Electronic Data Interchange) är en av de olika tekniker och metoder som finns för att etablera e-handel. Trots att tekniken erbjuder en rad fördelar, exempelvis automatisk överföring av information utan mänsklig inblandning, är utbredningen inte så stor bland små och medelstora företag. Anledningen till detta är främst för att det är för dyrt och komplext att införa. Syftet med detta arbete är att undersöka om implementeringen av EDI har gett förväntad lönsamhet i små och medelstora företag.För att söka svar på frågeställningen har enkäter använts som metod. De slutsatser som kan dras från enkätundersökningen är att de flesta små och medelstora företag införskaffade EDI av andra skäl än lönsamhet, då främst krav från kunder.

The purpose of this essay was to examine teenager's views on violence among young people.Our main questions were: What kind of views on violence among young people do teenager's have? What do teenager's think about what causes violence among young people? In what way does scientific knowledge confirm young people's views about what causes violence among young people?To answer these questions we designed a questionnaire which we distributed in three 8th grade classes. We also interviewed five teenagers about violence among young people, to get a deeper knowledge about their views.The results of this study show that the teenagers think that violence among young people has increased and that the violence mostly appears between different groups of young people. The teenagers also think violence among young people as a phenomena due to different kind of reasons..

Syftet med undersökningen var att se vilka förhållande elever i skolår 6 & 9 har till skolämnet kemi. Vi använde oss av enkäter för att genomföra vår studie, för att vi ansåg att det var mest lämpligt för vårt syfte. Vi gjorde en totalundersökning på tre skolor i Piteå kommun, där alla elever i skolår 6 & 9 ingick. Vi fann att elever är positiva till att lära sig kemi innan de börjar skolår 7 men avtar kraftigt efter det. Orsaker till det är bland annat svårförstådd litteratur, påverkan utifrån, lärarens oförmåga till lyhördhet gentemot eleverna samt olämpligt språkbruk.

Detta är en kvantitativ uppsats, baserad på en surveyundersökning där vi på ett explorativt sätt försöker ta reda på eventuella skillnader utifrån olika sociala faktorer som tradition, målmedvetenhet och ekonomi. Gruppen vi undersöker är studenter som läser antingen fristående kurs eller program på Kristianstad Högskola. I denna enkät använde vi oss av fyra bakomliggande variabler som bestod av kön, ålder, vilken studieform respondenten för tillfället läste och huruvida respondenterna hade föräldrar med högskola eller universitetsbakgrund. För att utföra en bivariat analys användes Chi två test för att hitta eventuella statistiska skillnader mellan grupperna. Vi testar våra hypoteser genom att selektivt använda oss av frågorna och påståendena från enkäten tillsammans med resultaten från de bivariata analyserna.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

De senaste åren har visat på en kraftig ökning av IT-brott. Dåligt valda lösenord har varit en av anledningarna till att verksamheter har haft svårt att skydda sin information mot intrång av obehöriga personer. Undersökningen visade i vilken grad användare, system och systemansvariga uppfyllde teorins krav gällande lösenordskonstruktion och dess hantering. Vidare lyfte undersökningen fram de bakomliggande faktorer som har påverkat detta. Undersökningen genomfördes i tre verksamheter med hjälp av enkäter och intervjuer.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till konflikter mellan elever och vilka modeller de använder sig av för att förebygga och lösa konflikter. Som bakgrund till studien har vi genomfört en litteraturstudie som behandlar ämnet konflikt och orsaker till varför de uppstår. Det är viktigt att som lärare ha grundläggande kunskaper inom konflikter och konfliktlösning, eftersom de dagligen uppstår tvister i skolan. Den undersökningsmetod vi använt oss av består av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sju pedagoger på två olika grundskolor i mellersta Sverige.

Syftet med denna uppsats var att studera hur individer inom organisationer, företag och myndigheter som arbetar med barnsexturismfrågor upplevde sitt arbete. Detta för att forska i hur de upplever att globaliseringen inverkar på arbetet mot barnsexturism. Häri inkluderas faktorer som lagstiftning och hur nationellt och internationellt samarbete fungerar. Vi har genomfört en intervjuundersökning med sju kvinnor och en man. Intervjuerna har tolkats enligt en hermeneutisk ansats.

Idag saknas det en erkänd och accepterad grundkunskap om hur åskådaren bedömer konst. Denna undersökning syftade till att finna mönster ? bakomliggande faktorer ? i undersökningsdeltagares bedömning av tavlor i preferens (?tycker om?), ?modern? och ?intressant?. Färgutskrifter av fyrtiotvå tavlor, i A4-format, visades för 100 deltagare - en person i taget. Resultaten analyserades med faktoranalys samt med hierarkisk klusteranalys.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, gymnasielärare i svenskämnet arbetar med läsning av skönlitterära texter som en källa till kunskap i undervisningen, samt vilka metoder som används under och efter litteraturläsning. Undersökningen grundar sig på teorier kring skönlitteraturens möjligheter att fungera som en kunskapskälla, och olika teorier kring vilka metoder som lämpligen kan användas i litteraturundervisningen. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med sju svensklärare på gymnasieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. Utifrån intervjumaterialet framkom det att lärarnas attityder till skönlitteratur som en kunskapskälla och deras bakomliggande tankar till undervisningens utformning sammanföll väl med de teorier som lyfts fram i uppsatsen. Enligt dessa teorier är det viktigt att elevers erfarenheter och åsikter inkluderas vid tolkning av skönlitterära texter och det viktiga är att lära genom skönlitteraturen snarare än om skönlitteraturen.

Syftet med detta arbete är att jämföra vilka vanor eleverna i två skolor med avsevärda skillnader i studieresultat har när det gäller läxläsning. Eleverna vi tillfrågat går i årskurs nio i totalt fem klasser. Genom en kvantitativ metod i form av en enkätstudie undersöks vad som påverkar elevernas läxläsning. Totalt har vi i de fem klasserna samlat in 97 enkäter av 130 möjliga. Utifrån nationell och internationell forskning analyseras frågeställningen om vilka läxvanor eleverna i de två skolorna har och vilka bakomliggande variabler som har störst påverkan på elevernas läxläsning.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för några högskolestudentersalkoholvanor inom studentlivet. De frågeställningar som härmed fokuserades på blevhur studenterna såg på sin egen relation till alkohol? Hur studenterna upplevde denbakomliggande stressen i relation till sin alkoholkonsumtion? På vilket sättstudenternas alkoholvanor inverkade på olika socialisationsprocesser? På vilket sättstudenterna upplevde alkoholen som ett stimulansmedel? Metodologiskt användes ensemistrukturerad intervjuform som åtföljdes av en ram som fångade in olikahuvudteman. Urvalet bestod av åtta intervjupersoner i åldrarna 20-30 år, varav fyravar män och fyra var kvinnor. Intervjuerna varade mellan 20-30 minuter.