De samhällsorienterade ämnena (geografi, historia, samhällskunskap och religion) eller SO som det förkortas har sedan 1960-talet betraktats som ett ämnesblock. Synen på hur undervisningen ska bedrivas har dock varierat och lärare har följt den för tiden rådande ideologiska syn på undervisning och kunskap. Den nuvarande rådande uppfattningen bland sakkunniga är att dessa ämnen bör undervisas integrerat. Trots detta så har det skett en tydlig uppdelning mellan SO-ämnena i den senaste läroplanen, Lgr 11. Avskaffandet av blockbetyg, införandet av nationella prov i varje enskilt ämne och borttagandet av en gemensam del i styrdokumentet, visar på detta.

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning är att ta reda på hur idrotten har förändrats i läroplanen från 1962 till 2011 och studien tar även upp hur läroplanerna har utvecklats ur ett samhällsperspektiv. Studien visar att ämnet idrott har genomgått en tydlig förändring och att skid- och skridkoåkningen har försvunnit ur läroplanen sakta men säkert. I resultatdelen tas det även upp hur samhället har haft en bidragande faktor till läroplanens utformning. Metoden till arbetet är en litteraturgranskning där läroplanerna sätter grunden för studien. För att stärka resultatdelen så har även en innehållsanalys använts för att förtydliga skid- och skridskoåkningens förändring..

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som under de senaste åren har fått stor betydelse inom marknadsföring och för företags hantering av sin roll att ta socialt ansvar. Företag och akademiker riktar ett stort intresse mot CSR. Forskning visar på att dess betydelse och innerbörd ter sig olika beroende bland annat på inom vilken bransch företaget är verksamt. Anledningen tycks vara att företag tenderar att fokusera på det område som relaterar till företagets aktuella verksamhet, istället för att se det utifrån ett vidare perspektiv. Tidigare forskning påvisar dessutom att CSR skiljer sig åt utifrån företagens storlek.

Denna uppsats berör den kommande nordiska slutkundsmarknaden för elektricitet med utgångspunkt i de större svenska elhandelsbolagen. Syftet är att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom denna marknad, hur de svenska elhandelsbolagen förbereder sig samt hur en nordisk slutkundsmarknad kan påverka deras internationaliseringsprocess. En kvalitativ studie i form av intervjuer genomförs där fyra större svenska elhandelsbolag ingår: Vattenfall, Fortum, E.ON och Mälarenergi. Dessa undersöks mot bakgrund av teori kopplad till internationalisering. Den teoretiska modell som används innefattar skäl till internationalisering, val av etableringsform samt själva internationaliseringsprocessen i sig.

Kina? har? under? de? senaste? 30? åren? haft? en? ekonomisk? tillväxt? med? närmare? 10? procent? per? år.? Men? i? takt? med? den? ekonomiska? utvecklingen? har? också? inkomstskillnaderna? mellan? kust?? och? inlandsregionerna? ökat.? I? den? här? uppsatsen? har? jag? valt? att? studera? skillnaderna? i? utländska? direktinvesteringar,? humankapitalsatsningar? och? infrastrukturinvesteringar? mellan? regionerna? för? att? se? om? dessa? faktorer? kan? förklara? den? ojämna? inkomstfördelningen.? Min? slutsats? är? att? det? finns? stora? skillnader? i? investeringsnivåer,? främst? i? FDI,? mellan? kust?? och? inlandsregionerna.? Och? att? den? kinesiska? staten? har? haft? stor? påverkan? på? inkomstgapet,? kanske? kan? den?tises?som?den?drivande?kraften?bakom?de?växande?inkomstskillnaderna..

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att genom att analysera r?ttsfall unders?ka vilka huvudsakliga faktorer som p?verkar revisorer och redovisningskonsulters ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt. Fr?gest?llning: Vilka faktorer ligger fr?mst bakom en revisor/ redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt? Metod: Kvalitativ metod. Dokumentanalys. Slutsats: Sammanfattningsvis visar den h?r studien att de fr?msta faktorer som p?verkar en revisor eller redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt fr?mst beror p? kundrelationer samt erfarenhet..

Denna uppsats syftar till att undersöka de normativa utrymmen som det finns i dagens internationella samhälle för förebyggande interventioner. Interventioner definieras som ett medel i en större politisk strategi som sker inom en suverän stats gränser mot dess officiella vilja. Vidare skiljer sig förebyggande interventioner från icke-förebyggande genom dess preventiva karaktär. Utifrån en begreppsanalys studeras olika interventionsformer och argument för interventionspolitikens legitimerande. I den följande normativa analysen diskuteras och ställs olika argument om interventioners legitimerande emot varandra, och det normativa utrymmet för interventioner undersöks.

Syftet med denna undersökning är att reda ut den syn på retorik som ligger bakom återinförandet av retorik i svenskämnet på gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lära sig den retoriska arbetsprocessen och använda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framställningar som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som läser Svenska 3 kunna använda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys.

Den här uppsatsen går teoretiskt och praktiskt igenom IPv6 för att skapa en förståelse för det nya protokollet. Uppsatsen beskriver utöver den teoretiska genomgången av protokollet även det praktiska arbete som ligger bakom implementationen som är tänkt att kunna ge såväl privatpersoner som mindre organisationer tillgång till en säker IPv6 lösning även om Internetleverantören endast kan erbjuda IPv4. Arbetet är gjort på eget initiativ då behovet av kunskap kring IPv6 växer lavinartat och då privatpersoner troligen kommer att vara bland de sista som erbjuds IPv6 direkt från sin Internetleverantör..

Bakgrund: Svenskt Näringsliv utför årligen undersökningen ?Lokalt näringsliv?, därföretagare får utvärdera sina respektive kommuner gällande det lokala företagsklimatet. I den senaste undersökningen framkommer det att transportbolagen är den generellt sätt minsta nöjda branshen i Växjö kommun.Ett gott företagsklimat är nyckeln till att skapa framgångsrika företag. Ett gott företagsklimat är ett ömsesidigt mål som både företagare och kommun strävar efter. Företagare kommer få en ökad sysselsättning vilket kommer leda till högre skatteintäkter för kommunen.

Syftet med studien är att öka kunskap om socialsekreterarnas motiveringar bakom gällande beslut om barns återförening med sina föräldrar, som tidigare bedömts ha en bristande föräldraförmåga.Min frågeställning består av tre frågor: Vilka faktorer kan påverka ett beslut om ett återkallande av placering av barn enligt SoL eller LVU 2 §? Hur förhåller sig socialsekreterarna till möjligheten om utveckling av föräldraförmågan efter placering? Hur stor andel av föräldrar, vars barn blivit placerade enligt SOL eller LVU 2§, har fått omhändertagandet återkallat?Frågorna besvaras med den kvalitativa forskningsintervjun. Halvstrukturerade intervjuer och dokument valdes som huvudsakliga datainsamlingstekniker. Sju socialsekreterare, var av en enhetschef deltog i undersökningen. Två av informanterna intervjuades tillsammans.För analys av empirin har studien använt sig av: anknytnings teori, lagar och riktlinjer, tidigare forskning om placerade barn och deras föräldrar.Resultatet visade en tvetydighet gällande socialsekreterarnas tillämpning av lagar; ett övervägande fokus på vårdnadsöverflyttningar och bristfälliga insatserna kring återförening.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ansvariga personer för företagens outsourcingsprojekt utvärderar outsourcingen och om dess kriterier ändras under projekttiden. Metod: Abduktiv metod med främst kvalitativ datainsamling genom intervjuer. Slutsats: Det dominerande motivet bakom outsourcingen för de undersökta företagen är kostnadsbesparing. I början av projektet och vid leverantörsvalet undersöks också detta motiv. Under projektets gång utvärderas det som specificerades i avtalet mellan företaget och leverantören, vilket är mest mätbara kvalitetspunkter och fokus har därmed skiftat från det ursprungliga motivet..

Det är en liten del av befolkningen som står för en stor del av brottsligheten. Denna grupp kallas för ?kroniker?. De har ofta en lång kriminell bana bakom sig och har anammat kriminalitet som en livsstil. En stor del av polisens vardag består av hantering av denna grupp och att avbryta en sådan livsstil har visat sig svårt, trots stora insatser.

Bredbandsutbyggnaden i Sverige sker med rasande fart och på landsbygden sker den med hjälp av lokala krafter. Den här kandidatuppsatsen inom ämnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka hur en fiberförening i Värmland har organiserat sig och hur människor har upplevt och påverkats av etableringen. För att uppnå detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med sex personer i Västerrottna, som har varit mer eller mindre engagerade i projektet. Materialet analyseras med fokus på socialt kapital och governance. Resultaten visar att drivkrafterna bakom varför man väljer att mobilisera sig skiljer sig åt, samtidigt som tillit, nätverk och mötesplatser är viktiga delar i bredbandsetableringen..

Intresset för ideellt arbete har ökat drastiskt de senaste åren. Brottsofferjouren är inget undantag; verksamheten fyller en medmänsklig funktion, det vill säga att lyssna. Rapport från brottsofferjouren visar på en konstant ökning av antalet vittnesstöd/stödpersoner. Syftet med uppsatsen var att ge inblick i blivande och verksamma vittnesstöds/stödpersonens livsvärld och ge en förståelse av de centrala motiven till att de arbetar i brottsofferjouren. Genom induktiv tematisk analys analyserades nio intervjuer.