Sammanfattning: Revision innebär att undersöka, värdera och yttra sig om ett företags bokföring, årsredovisning och förvaltning. Under en revision är det orimligt för en revisor att granska samtliga konton och enskilda transaktioner. Genom en väsentlighetsbedömning görs ett urval av vad som ska granskas. Det avgör storlek och omfattning på revisionen. Tidigare studier har visat att det finns huvudsakliga Bakgrundsfaktorer som inverkar på väsentlighetsbedömningen.

Syftet var att i en litteraturstudie undersöka eventuella hinder för optimal postoperativ smärtlindring av barn 6-12 år gamla samt undersöka vilka postoperativa smärtlindringsmetoder som används på barn 6-12 år gamla. Litteraturstudien bygger på elva artiklar som kvalitetsgranskades. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns postoperativa smärtlindring i fyra kategorier: sjuksköterskans medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, föräldrars medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, barnens upplevelser av postoperativ smärtlindring och hinder för optimal smärtlindring. Resultatet av litteraturstudien visar att det fortfarande är svårt att smärtlindra tillräckligt då det finns ett stort antal hinder för den postoperativa smärtlindringen, exempelvis sjuksköterskors okunskap, otillräckliga ordinationer, tidsbrist och sjuksköterskornas Bakgrundsfaktorer. Resultatet belyser även att föräldrarna har en stor del i barnens sjukhusvistelse och smärtbehandling..

Syftet med uppsatsen är att få en bild av det sociala nätverket och dess betydelse för elever med svårigheter att klara matematikämnet på grundskolan. I det sociala nätverket inbegrips konsekvenser av föräldrarnas utbildningsnivå och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat två manliga matematiklärare på grundskolans högstadium. De har lämnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolår åtta inte uppnådde betyget godkänd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvärrat elevernas förmåga att tillgodogöra sig matematikundervisningen. Nyckelord: Bakgrundsfaktorer, dyskalkyli, etnicitet, genus, matematiksvårigheter, sociala nätverket, särskilt undervisningsbehov..

Till grund för denna uppsats ligger datamaterial från LSH-studien -Livsvillkor, Stress och Hälsa, som har genomförts av forskare vid Hälsouniversitetet vid Linköpings universitet. Med studien undersöker forskarna hur människors livsvillkor kan ge upphov till stress och hur stress i sin tur kan påverka hälsan. Datamaterialet är insamlat år 2003, det omfattar tio vårdcentraler runt om i Östergötland och består av drygt 1000 individer i åldern 45-69 år jämnt fördelade över ålder och kön mellan vårdcentralerna.Syftet med denna uppsats är att identifiera och försöka justera variationer i resultaten mellan de tio medverkande vårdcentralerna i LSH-studien. Den statistiska analysen är genomförd i tre steg. I steg ett har ett stort antal variabler valts ut från ursprungsmaterialet.

Syftet var att i en litteraturstudie undersöka eventuella hinder för optimal postoperativ smärtlindring av barn 6-12 år gamla samt undersöka vilka postoperativa smärtlindringsmetoder som används på barn 6-12 år gamla. Litteraturstudien bygger på elva artiklar som kvalitetsgranskades. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns postoperativa smärtlindring i fyra kategorier: sjuksköterskans medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, föräldrars medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, barnens upplevelser av postoperativ smärtlindring och hinder för optimal smärtlindring. Resultatet av litteraturstudien visar att det fortfarande är svårt att smärtlindra tillräckligt då det finns ett stort antal hinder för den postoperativa smärtlindringen, exempelvis sjuksköterskors okunskap, otillräckliga ordinationer, tidsbrist och sjuksköterskornas Bakgrundsfaktorer. Resultatet belyser även att föräldrarna har en stor del i barnens sjukhusvistelse och smärtbehandling..

Vilken betydelse lönen har för arbetsmotivationen råder det delade meningar om. Nyare forskning tycks dock vara ense om att lön och motivation har ett starkt samband. Denna studie har som främsta syfte att studera vilken relativ betydelse Bakgrundsfaktorer, som t ex ålder och kön har för yttre motivationsfaktorer och lönetillfredsställelse. Ett annat syfte är att undersöka lönens betydelse i jämförelse med andra motivationsfaktorer, som exempelvis arbetskamrater och karriärmöjligheter. Data består av enkätmaterial ifrån ett bekvämlighetsurval, som bestod av 75 deltagare.

Denna sociologiska uppsats behandlar frågor om grupperingar på fängelseanstalt. Syftet är att beskriva varför och utifrån vilka referensgrunder de intagna på anstalten i Halmstad interagerar med varandra. Uppsatsen gör ett försök till att besvara följande frågor:- Vilka personliga egenskaper, attribut, Bakgrundsfaktorer eller anstaltsvillkor skapar grupperingar på anstalten i Halmstad?- Vilka attribut och faktorer är statusframkallande och hierarkiskapande?- Har de före detta intagna och personalen samma syn på grupperingar och statusframkallande attribut och faktorer?Uppsatsen bygger på kvalitativ metod i form av intervjuer med före detta intagna samt anställda på anstalten i Halmstad. Resultatet av intervjuerna påvisar att det finns faktorer som är av större betydelse än andra, för vilka de intagna umgås med.

En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, även när L2 är svenska? Finns det någon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jämfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika Bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av språkanvändning respektive språkbehärskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-talare? För att finna svar på dessa frågor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar på tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter både inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen är av annat slag än de som legat till grund för tidigare forskning..

Denna uppsats handlar om stress och dess upplevda orsaker hos den svenska polisen. Uppsatsen utgår från en enkätundersökning som behandlar olika Bakgrundsfaktorer till upplevd stress bland anställda vid de svenska polismyndigheterna. Både poliser och civilanställda deltog i undersökningen. Bland annat undersöks organisatoriska och individuella orsaksfaktorer. I undersökningen deltog 107 personer som genomfördes med en internetbaserad enkät.

Denna uppsats undersöker eventuella samband mellan kommunens utbildningsresurser, kommun- och elevspecifika Bakgrundsfaktorer och elevernas studieresultat genom att skatta en utökad pedagogisk produktionsfunktion. Syftet är att undersöka om resultaten från tidigare studier på främst skol- och elevnivå också får genomslagskraft på kommunnivån, under inverkan från såväl gamla som nya variabler, som inte skattats i en pedagogisk produktionsfunktion förut. En långsiktig och en tid- och kommunspecifik modell skattas med hjälp paneldata över Sveriges kommuner under åren 2000 till 2006. Resultaten visar sig överensstämma med de från tidigare studier på lägre aggregerade nivåer. De flesta av de nytillkomna variablerna visar ingen statistisk signifikans och av de två modeller som skattas så talar mest för den som tar hänsyn till tid- och kommunspecifika faktorer..

Studien undersöker relationer mellan stark ångestsymtom och personlighetsdrag samt Bakgrundsfaktorer. 35 deltagare, 23 kvinnor och 12 män, rekryterades på en högskola och besvarade en enkät.Resultaten visar en stark relation mellan personlighetsdraget neuroticism och ångest men inga andra korrelationer med övriga faktorer. En djupare analys av resultaten tyder på att den population ur vilken deltagarna rekryterats inte varit lämplig för att undersöka de aktuella frågeställningarna, eftersom deltagarna uppvisat en mycket låg grad av ångest i testet och även en mycket hög grad av inre locus of control. Diskussionen har väckt frågor anknutna till instrumentens lämplighet och beskaffenhet, men också om olika relationer i personligheten kan tänkas gälla för grupper som ligger på hög respektive låg nivå av ångest. En slutsats av detta arbete är att frågan är viktig och intressant och att det finns tillräckligt med teoretiskt underlag för att återkomma med ett mer omfattande val av deltagare och lämpligare mätverktyg..

Studiens syfte är att validera ett ledarskapstest (TKB) som för närvarande är under utveckling. Testet mäter ledares kognitioner, emotioner och beteenden i mötessituationer. De 65 respondenterna var alla verksamma som arbetsledare, mellanchef eller chef på högre nivå och bestod av 33 män och 32 kvinnor i olika åldersgrupper och branscher. En jämförelse gjordes mellan TKB-testet och Gordons test samt med skattningar utifrån utförda intervjuer. TKB-testets variabler jämfördes även med olika Bakgrundsfaktorer.

I denna uppsats beskrivs en grupp hälsingeungdomars bruk av ? och attityd till den egna dialekten. Uppsatsen baseras på en tidigare attitydundersökning genomförd på Gotland varpå analysen i denna undersökning tar spjärn i en enkätundersökning omfattande 70 informanter i åldrarna 15 till 18. Denna delas upp i tre delar: sociologiska Bakgrundsfaktorer, bruk och attityd och syftar i huvudsak att ge en indikation på hur ungdomarna använder dialekten i vardagen och på hur deras attityd ser ut gentemot dialekter som fenomen i allmänhet, men hälsingemålet i synnerhet ser ut. Därtill jämförs frågorna som behandlar attitydbegreppet med tidigare undersökning.

Förtroende är en förutsättning i olika former av samspel mellan aktörer. Inom hälso- och sjukvården kan ett förändrat förtroende påverka hur individen söker vård och därmed leda till effekter på individens hälsotillstånd. Uppsatsens syfte är att undersöka förtroendet för hälso- och sjukvården i Region Skåne. Det görs genom en ekonometrisk analys av data från Vårdbarometern, en omfattande undersökning över befolkningens uppfattning av hälso- och sjukvården. Förtroendet för tre olika vårdproducenter; husläkare/distriktsläkare, akutmottagning och privat specialistläkare/läkarhus undersöks utifrån socioekonomiska och demografiska Bakgrundsfaktorer.

Stress innefattar händelser i miljön, fysiologiska reaktioner och psykosociala processer. Socialt stöd och händelser som upplevs vara positiva kan fungera som stressbuffrar. Sällskapsdjur framkallar positiva känslor och reducerar situationsbundna hot samt stressrelaterade tillstånd, och bidrar till indirekta positiva effekter på hälsa. Sambandet mellan ägarskap av djur och stress undersöktes och 152 individer besvarade frågor om upplevd stress med Perceived Stress Scale och djurägarskap. Att djurägare upplever mindre stress än icke-djurägare bekräftades.