Sök:

Sökresultat:

3331 Uppsatser om BVL (byggnadsverkslagen om tekniska egenskapskrav pć byggnadsverk pć byggnader) - Sida 46 av 223

Bilder av övervakning

Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.

Energi med fokus pÄ synergi : fallstudie: Lunds Tekniska Högskolas campusomrÄde

Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan Àven om att skapa platser med god energi som gör att vi mÄr bra och vill vistas dÀr. Vid energi- och miljöarbete dÀr utemiljön Àr det centrala arbetsmaterialet kan man fÄ fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och vÀggar kan ha en isolerande funktion, utan pÄ köpet fÄr man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbÀttra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebÀr att vi pÄ smarta sÀtt planerar utemiljön och anvÀnder oss av trÀd, buskar, klÀttervÀxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förÀndra vÄrt beteende. DÀremot behöver vi dessutom Àndra vÄrt beteende för att uppnÄ en större effekt av klimatplaneringen.

Databas och webbgrÀnssnitt för inventeringar

1995 pÄbörjades en omfattande inventering av samtliga byggnader i Visby innerstad pÄ uppdrag av lÀnsmuseet pÄ Gotland. Det material som samlades in placerades i en Accessdatabas för att kunna anvÀndas av museet, lÀnsstyrelsen pÄ Gotland och stadsarkitektkontoret i Visby. Emellertid hade man vid inventeringens start inte nÄgon klar struktur för att skapa enhetlighet i materialet och dÀrför blev resultatet en svÄranvÀndbar databas. TillgÀngligheten till databasen begrÀnsades ocksÄ eftersom man var tvungen att göra en kopia till var och en som behövde möjlighet att anvÀnda den. Möjligheten att uppdatera informationen i databasen var alltsÄ i stort sett obefintlig, eftersom man dÄ skulle vara tvungen att skicka ut nya versioner till alla anvÀndare.

Totalstation jÀmförd med mmGPS

Detta Àr den avslutande rapporten som knyter ihop examinationsarbetet i kursen Y0009B vid LuleÄ tekniska universitet.Rapporten behandlar bakgrund, utförande och framförallt för och nackdelar mellan instrumenten mmGPS och totalstation.MÀtningar utförda med mmGPS och totalstation har jÀmförts och behandlats för att ge mig en uppfattning av hur trÀffsÀker mmGPS Àr. Det har visat sig vara nyttigt för att kunna skapa en uppfattning om till vilken kundgrupp man ska rekommendera detta mÀtsystem.Jag har kommit till slutsatsen att det Àr ett smart sÀtt att kombinera GNSS med en laser och jag ser stora fördelar med det, frÀmst inom maskinstyrning..

Kvalitéer, uttryck, arbetssÀtt och skillnader i det analoga- och digitalafotografiet : En studie och jÀmförelse av de bÄda teknikernas arbetssÀtt och slutprodukter; fotografiet

Texten jĂ€mför det analoga- och digitalafotografiet. Disskutioner kring arbetssĂ€ttet, uttrycket i fotografiet, uppfattningen av det, de olika tekniska asspekterna och kĂ€nslan i fotografiet Ă€r omrĂ„den som berörs i texten. Även kamerans och fotografiets historia i allmĂ€nhet tas upp..

Nya medier möter gamla radion : Publikmedverkan i public service-radion nu och dÄ

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur publikmedverkan förÀndrats i public service-radion i och med digitaliseringen. Publikmedverkan ska undersökas ur flera aspekter men med ett sÀrskilt fokus pÄ nya medieformer.Teori: DÄ en enskild relevant teori saknas för omrÄdet publikmedverkan inom public service-radion har tidigare forskning frÄn flera nÀrliggande omrÄden sammanstÀllts i en för uppsatsens syfte unik analysmodell. Denna modell konceptualiserar infrastrukturen för publikmedverkan i public service-radion. Den beskriver hur den tekniska utvecklingen och public service-uppdraget pÄverkar publikmedverkan och att det frÀmst Àr nya medier som anvÀnds för publikmedverkan.Metod: Uppsatsens empiriska undersökning bestÄr av en kvantitativ innehÄllsanalys som mÀter utrymmet för publikmedverkan (mÀngd publikgenererat innehÄll i sÀndning och antal uppmaningar till publikmedverkan) samt vilka medieformer som anvÀnds för publikmedverkan vid tvÄ tillfÀllen. Undersökningen bestÄr av 20 sÀndningstimmar 1995 och 20 sÀndningstimmar 2010, jÀmnt fördelade mellan radiokanalerna P1 och P3.Resultat: Den empiriska undersökningen visar att utrymmet för publikmedverkan har ökat i och med digitaliseringen.

VÀgen till framgÄng - en studie om kvalitetsutveckling i matematik

Syftet med studien Àr att undersöka tvÄ skolors kvalitetsutveckling inom matematik i Ärskurs fem. Studien avser Àven att lyfta fram skolpersonalens förÀndringsprocess i deras arbete med matematiken pÄ tvÄ skolor dÀr resultaten pÄ nationella provet i Ärskurs fem har haft en positiv utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med fem respondenter var vÄr intention att finna svar pÄ följande frÄgestÀllningar; PÄ vilka sÀtt har skolpersonal pÄ tvÄ skolor förÀndrat matematikundervisningen sÄ att elever lyckas med bÀttre resultat pÄ de nationella proven i matematik, Ärskurs fem? Vilka var orsakerna till att lÀrarna ville förÀndra? Hur beskriver lÀrarna förÀndringsprocessen hos sig sjÀlva? Gemensamt för samtliga respondenter var att tiden, det statliga, ekonomiska stödet samt engagemanget bland lÀrarna sÄgs som de avgörande faktorerna för det goda kvalitetsarbetet som gjorts pÄ skolorna. Vidare var samtliga respondenter överens om att den statliga satsningen LÀsa-skriva-rÀkna samt Matematiksatsningen pÄverkat dem pÄ ett positivt sÀtt som bidragit till att lÀrarna talar mer matematik i sitt klassrum. Satsningarna har Àven resulterat i att skolorna fÄtt tillgÄng till tekniska hjÀlpmedel, samt fÄtt möjlighet att genomföra Lesson study i sin undervisning.

Är det nĂ„got SPeciellt som attraherar? - En fallstudie om en arbetsplats attraktivitet

AbstraktVad attraheras anstÀllda inom en kunskapsorganisation av? Kandidatuppsatsen utgÄr frÄn ett intresse för varför man vÀljer att börja pÄ en viss arbetsplats och vad som gör en arbetsplats attraktiv. En fallstudie har dÀrmed genomförts pÄ det statliga företaget SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut med syftet att undersöka hur attraktiv SP Àr som arbetsplats. Detta sker utifrÄn valda teorier samt en egen modell om attraktiva arbetsplatser. Modellen utgÄr och kopplar samman fem övergripande omrÄden; val av arbetsplats, viljan att stanna kvar pÄ arbetsplatsen samt grad av arbetstillfredsstÀllelse och engagemang.

Tekniker för optimering av modellering och texturering av spelmodeller

Detta examensarbete handlar om hur man optimerar modellering och texturering för spelmodeller. FrÄgestÀllningen Àr vilka problem som kan uppstÄ om man inte optimerar spelmodeller, och vilka tekniker man kan anvÀnda sig av för att lösa dessa problem.Med hjÀlp av proffesionella datorgrafiker frÄn det svenska spelföretaget Fatshark AB, samt mina tidigare kunskaper frÄn kandidatutbildningen datorgrafik pÄ LuleÄs tekniska universitet i SkellefteÄ, har jag undersökt olika tekniker och metoder för att optimera modeller i spel..

MiljövÀnligare dieselmotorer : En studie om vilka tekniska lösningar dieselmotorutvecklande företag anvÀnder för att bemöta existerande och framtida miljökrav

UtgÄngspunkten i denna uppsats Àr att miljömedvetenheten i vÀrlden har ökat vilket har fÄtt mÄnga företag att tvingas anpassa sin produktion efter de nya lagkrav som uppkommit. En av de tuffast pÄverkade branscherna Àr fordonsindustrin dÀr motorproducenterna pressas till att reducera utslÀppsnivÄerna av framtagna motorer till en brÄkdel av vad de tidigare varit. Syftet med denna rapport Àr sÄledes att undersöka vilka tekniska lösningar dessa företag nyttjar för att producera miljövÀnligare dieselmotorer samt vilka metoder de anser vara lÀmpliga för framtida forskning. Rapporten innefattar dessutom en undersökning huruvida Äkerier/bussbolag/privatpersoner som anvÀnder dessa företags dieselmotorer Àr villiga att betala extra för ett miljövÀnligare fordon.Metoden för att ta fram material till att framstÀlla denna rapport innefattar en omfattande litteraturstudie av rÄdande tekniker, en intervjustudie med företagsrespondenter och experter, samt en enkÀtstudie för att undersöka hur kunderna till de motorutvecklande företagen prioriterar miljövÀnligare dieselmotorer. Intervjustudien bestod av intervjuer med Volvo, Scania, Drivetrain Sweden AB, Alfdex (ett samarbete mellan Alfa Laval och Haldex), Haldex Concentric, Clean Oil Technology samt Andreas Cronhjort (lektor inom förbrÀnningsmotorteknik pÄ Kungliga tekniska högskolan).

Förvaltning av Àgda bostÀder i flerfamiljshus : En jÀmförelse mellan Sverige och Australien

Australien har haft 3D-fastigheter sedan 1960-talet, och Àr till följd av denna utveckling vana vid boendeformen ÀgarlÀgenhet. Trots boendeformens etablering sÄ uppkommer förvaltningsrelaterade problem dÄ och dÄ, vilket har lett till lagreformer med jÀmna mellanrum i landet. Den svenska ÀgarlÀgenheten Àr relativt ny pÄ marknaden, och kan sÄledes anvÀnda sig utav andra lÀnders erfarenheter av förvaltning nÀr den nu tar mark i det egna landet. Den svenska bostadsrÀtten Àr en boendeform som liknar ÀgarlÀgenheten, med en förening som har mycket av makten vad gÀller förvaltning. Genom att Àven studera denna kan ett brett spektra av bostadsrelaterade förvaltningsfrÄgor tÀckas, och förhoppningsvis fungera som ett bra underlag för den Ànnu nya svenska ÀgarlÀgenheten.Vartannat Är hÄlls en konferens i Australien som berör landets ÀgarlÀgenheter och dess förvaltning, dÀr professionella kommer samman och diskuterar aktuella frÄgor och Àmnen.

Patienters upplevelser av det akuta omhÀndertagandet

Alla mÀnniskor kan drabbas av en akut sjukdom eller skada. Hur de drabbade hanterar hÀndelsen Àr mycket varierande. KÀnslor som rÀdsla, oro och smÀrta kan öka risken för mer eller mindre lÄngdragna psykiska reaktioner. Om det akuta vÄrdteamet har kunskap om den intima kopplingen mellan mÀnniskans kropp och psyke kan de ge ett korrekt stöd och bemötande redan i ett tidigt skede och dÀrmed kanske minska patientens psykiska lidande. Trots att traumavÄrden gör stora tekniska framsteg finns endast liten kunskap om hur det Àr att vara traumapatient.

En kvittoskannare Implementering av optisk teckenigenkÀnning för Android-enheter

Rapporten Àr ett kandidatarbete som utfördes under vÄren 2013 vid Institutionen för Data- och Informationsteknik, Chalmers Tekniska Högskola. I rapporten beskrivs utvecklingen av en applikation för att fotografera kvitton och med hjÀlp av optisk teckenigenkÀnning lagra informationen frÄn dem pÄ en smart mobiltelefon.Projektgruppen önskar tacka Sven-Arne Andreasson för den tid han lagt pÄ att handleda projektet. Projektgruppen önskar Àven tacka Magnus Gustafsson och Anna-Lena Fredriksson pÄ Avdelningen för FacksprÄk och Kommunikation pÄ Chalmers för den vÀgledning de gett under arbetet med rapporten..

Konceptstudie av solcellsdriven bil

World Solar Challenge Àr en tÀvling i Australien vars syfte Àr att frÀmja utvecklingen av förnyelsebar energi. HÀr deltar olika universitet runt om i vÀrlden och för att bygga en solcellsdriven bil som drivs av solens energi. Den ska sedan köras en strÀcka mellan Darwin och Adelaide pÄ dryga 300 mil genomAustralien pÄ kortast möjligast tid. Projektet görs för Tekniska Högskolan i Jönköping till en kommande kurs somstudenter kan söka sig till för att delta i World Solar Challenge 2013. I kursen ingÄr att bygga en solcellsbil som man sedan tÀvlar med.

FrÄn lagringsbyggnad till bostÀder

Denna rapport ger en beskrivning av hur tvÄ lagringsbyggnader har förvandlats frÄn tidigare lagerbyggnader tills idag tvÄ bostadshus. De byggobjekt som kommer att diskuteras Àr gamla vattentornet i Norrköping samt spannmÄlssilorna i Söderköping. Rapporten tar upp punkter som berör bÄda byggnaderna men ger Àven en mer detaljerad beskrivning av specifika problem som varit unikt för nÄgon av dessa tvÄ byggnader.Aspekter som tas upp i rapporten Àr innebörden av byggnadernas placering bÄde geografiskt men ocksÄ pÄ en mer detaljerad nivÄ. BÄda byggnaderna har varit kulturhistoriskt intressanta vilket gjort att jag Àven tagit upp en diskussion om detta. De bÄda objekten beskrivs bÄde utifrÄn hur de ser ut idag men Àven hur de var tÀnkta att fungera innan ombyggnaden, samt kort om byggnadernas historia.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->