Den bebyggda miljön förÀndras och utvecklas stÀndigt. De byggnader och strukturer som under Ären redan har hunnit försvinna Àr det lÀttar att finna vÀrden i, brister och konflikter i historiska ideal Àr enklare att förbise jÀmfört med samtida. En betydande del av det stora bostadsbestÄndet som utgörs av byggnader uppförda under rekordÄren i Sverige Àr i dagslÀget i behov av renovering och förnyelse, i mÄnga fall Àven de kringliggande utemiljöerna. Det Àr stadsstrukturer som under Ären frÄn det att de byggdes fÄtt utstÄ mycket kritik angÄende framförallt de levnadsmiljöer som Äterfinns mellan husen, i det offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjÀnt och bidrar till att förutfattade meningar kring dessa omrÄden kan slÄ rot ytterligare. Syftet med detta kandidatarbete Àr att genom analys av Norra FÀladen visa pÄ befintliga kvalitéer, vÀrda att bevara och hur dessa kan förstÀrkas med nya tillskott till omrÄdet, samt att föreslÄ möjliga ÄtgÀrder för konstaterade brister. Vidare syftar arbetet till att utforma ett programförslag för förnyelsen av Norra FÀladen i Lund, ett bostadsomrÄde byggt under rekordÄren.

Cirkus Cirkör i Alby hÄller i gymnasium, kurser och professionell trÀning i nycirkus. Idag har de sin kontorsverksamhet och trÀningslokal i tvÄ separata byggnader men som de vill slÄ ihop till en byggnad - cirkushallen. Dagens cirkushall Àr till det yttre en anonym industrilokal med det överraskande inre. Samma kÀnsla vill jag bevara i den ombyggda, nya cirkushallen - ett introvert yttre och ett extrovert inre..

I en stadsmiljö som innehÄller stora mÀngder geografisk information pÄ en begrÀnsad yta finns det flera faktorer som stÀller till problem vid kartlÀggning och positionering. MÄlet med detta arbete var att skapa en dynamisk stadskarta för webben med visualisering av byggnader i flera plan, att skapa ett anvÀndarvÀnligt grÀnssnitt med möjlighet till relevanta dataurval samt att undersöka vilka metoder som Àr anvÀndbara för positionering dÀr en GPS-mottagare inte har tÀckning. Den metod som frÀmst var av intresse att undersöka Àr en teknik benÀmnd WiFi Positionering, vilken med hjÀlp av trÄdlösa accesspunkter berÀknar anvÀndarens position.Ett system för datalagring och tillhandahÄllande av data via ett webbaserat anvÀndargrÀnssnitt dimensionerades och implementerades. De programvaror som anvÀndes till detta var PostGIS (databashanterare), GeoServer (kartserver) och OpenLayers (kartapplikation). Systemet installerades i en testmiljö som tillhandahölls av Compare Testlab.AnvÀndargrÀnssnittet Àr ett webbaserat program vilket utvecklades med en teknik som stöds av webblÀsare i smartphones samt till datorers dito.

Det finns svÄrigheteratt uppnÄ goda dagsljusförhÄllanden i byggnader idag. StÀder förtÀtas, Ätstramande energikrav och bristande kunskap Àr nÄgra av de bidragande faktorerna. Miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnads indikator 12 dagsljusbygger pÄ Boverkets byggreglers (BBR) allmÀnna rÄd. Till skillnad frÄn BBR krÀver Miljöbyggnad verifiering, vilket har visat att dagsljuskravet Àr svÄrt att uppnÄ. Syftet med rapporten var att undersöka hur dagsljusindikatorn upplevs.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka huruvida det gÄr att prognostisera utveckling pÄ OMXS30 med hjÀlp av lÀmpliga tekniska analysverktyg. Detta för att utreda hur relationen mellan den Effektiva Marknadshypotesen och Behavioural Finance ser ut pÄ den svenska marknaden. Vidare Àr syftet Àven att undersöka möjligheten till att förbÀttra avkastningen med hjÀlp av tydliga restriktioner avseende money management. Detta undersöks för att klargöra om en högre avkastning kan erhÄllas med denna investeringsstrategi jÀmfört med passiva alternativt slumpmÀssiga investeringsstrategier. Metod: Tre tekniska analysindikatorer testas pÄ svenska OMXS30 mellan Ären 1987 och 2008.

Hur förÀndras energibehovet vid orientering av byggnader efter vÀderstrecken?Detta examensarbetets syfte Àr att ta fram ett bostadsomrÄde pÄ ca 10 ha innehÄllande 70-90 bostÀder i form av tre olika smÄhustyper med ambitionen att vara sÄ energisnÄla som möjligt. Byggnaderna och situationsplanerna har utformats efter gjorda analyser pÄ befintliga bostadsomrÄden i Sverige och en omfattande energiberÀkning har gjorts. Vanliga faktorer som pÄverkar energibehovet har undersökts som tillexempel vÀderstrecksorientering, fönsterarea och byggnadsskal utöver detta har egna element skapats.Resultatet har presenteras i tvÄ olika situationsplaner, Förslag 1 och Förslag 2 som Àr orienterade efter tvÄ olika vÀderstreck, norr-söder respektive öster-vÀster. En energi-berÀkning har gjorts som tydliggör skillnaden i energibehov.

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars instÀllning till höglÀsning, yttre betingelser kring höglÀsning och val av litteratur samt anvÀndning av tekniska hjÀlpmedel. Studien har baserats pÄ en enkÀtundersökning som besvarats av 77 förÀldrar med barn i Äldrarna sex till tio Är. Resultatet visar att i stort sett alla förÀldrar lÀser högt för sina barn nÄgon gÄng i veckan och att de anser att höglÀsning framför allt frÀmjar barns sprÄk- och lÀsutveckling. De menar ocksÄ att höglÀsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring Àmnen som tas upp i böckerna. FörÀldrarnas höglÀsning minskar för Àldre syskon som uppnÄtt egen lÀsförmÄga och orsaken till detta Àr bland annat yngre syskons val av litteratur, att förÀldrarna anser att barnet ska trÀna upp sin egen lÀsfÀrdighet och tidsbrist hos förÀldrarna.

Det rÄder i dagens lÀge konkurrens mellan gatutrÀden och infrastrukturen. MÀnniskan som lever i den urbaniserade vÀrlden vill ha alla bekvÀmligheter inne i staden som krÀver avloppsledningar, vattenledningar, gatubelysning, elledningar m.m. Samtidigt vill man ha gröna ytor i staden med stora pampiga trÀd. Oftast fÄr dessa tvÄ, trÀden och infrastrukturen, slÄss om platsen under marken och det Àr oftast det gröna som fÄr lÀmna plats. Eftersom detta Àr ett Äterkommande problem vid de flesta nybyggnationer och nyanlÀggningar av ledningar, gator, parkeringar etc.

SammanfattningFörtĂ€tning Ă€r idag ett högaktuellt begrepp dĂ„ den svenska befolkningen berĂ€knas passera tio miljoner invĂ„nare Ă„r 2025. FörtĂ€tning innebĂ€r att stĂ€der vĂ€xer inĂ„t istĂ€llet för utĂ„t som trenden lĂ€nge varit i Sverige. TrollhĂ€ttans Stad Ă€r inget undantag och kommunfullmĂ€ktige klubbade 2014-02-10 igenom en ny översiktsplan med tydliga mĂ„l om förtĂ€tning och en ökad hĂ„llbar utveckling. Översiktsplanen slĂ„r fast att staden skall öka med 14 000 invĂ„nare och att det dĂ„ behövs byggas 7 000 nya bostĂ€der till Ă„r 2030 för att klara behovet. Som svar pĂ„ översiktsplanen har Eidar AB, som Ă€r TrollhĂ€ttas allmĂ€nnyttiga bostadsbolag, beslutat att fram till Ă„r 2030 producera minst 1 000 nya bostĂ€der.  Syftet med undersökningen har varit att ta reda pĂ„ vilka förutsĂ€ttningar Eidar AB har till att förtĂ€tat tĂ€torten TrollhĂ€ttan utan att det behöver innebĂ€ra att nyproducera bostĂ€der pĂ„ oanvĂ€nd mark, men Ă€ven hur Eidar AB kan bidra till en hĂ„llbar utveckling av TrollhĂ€ttan.

En stor del av Sveriges bebyggelse har byggts mellan 1965 och 1974 eftersom det rÄdde stor bostadsbrist i Sverige. Regeringen beslutade att en miljon bostÀder skulle uppföras under denna tid, det s.k. miljonprogrammet. Det byggdes bostÀder i varierande former och storlekar för att bygga bort bostadsbristen. Storskaligheten och en stor grad av upprepning av identiska hus Àr kÀnnetecken för miljonprogrammets bebyggelser.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskolebarn kan lÀra om tekniska system, nÀrmare bestÀmt avloppssystemet och hur deras uppfattningar förÀndrats efter en pedagogisk aktivitet.FrÄgestÀllning: Vilka uppfattningar har barn i 4 till 5-ÄrsÄldern om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet?I studien ingick sex barn, kvalitativa intervjuer anvÀndes för att ta reda pÄ barnens uppfattningar om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet. I den pedagogiska aktiviteten anvÀndes bilder för att visa barnen hur ett förenklat avloppssystem kan se ut och fungera. De fick sedan konstruera och testa ett förenklat avloppssystem flera gÄnger. Efter detta fick de sjÀlva försöka lÀgga ihop bilderna sÄ att det blev ett komplett avloppssystem.

Denna uppsats har utgÄtt frÄn en tidigare studie genomförd pÄ ett amerikanskt universitet, dÀr de anvÀnder skillnaden mellan den förvÀntade och den upplevda upplevelsen för att undersöka vilka faktorer som Àr viktiga för en student. I denna uppsats har vi gÄtt vidare dÀr de slutade och kommer att specificera med ett mindre antal faktorer. I denna uppsats Àr forskningsfrÄgan: Vilka faktorer hos universitet har effekt pÄ kundnöjdheten bland studenter? FrÄgan svaras med hjÀlp av en enkÀtstudie genomförd av studenter pÄ LuleÄ tekniska universitet. EnkÀtstudien som genomförts mÀter gapet mellan förvÀntad och upplevd upplevelse för 18 olika faktorer och analyseras med hjÀlp utav multiregression.

Ökande behov av vĂ„rd i dagens samhĂ€lle krĂ€ver ett vĂ€l utvecklat transportsystem för eneffektiv vĂ„rd. För att en god vĂ„rd rĂ€cker det inte bara utveckla vĂ„r hĂ€lsovĂ„rd, utan det mĂ„steocksĂ„ utveckla transportsystem och materialflöde inom sjukhuset. Undersökningsobjektet avdenna studie Ă€r transportsystem i Södersjukhuset, dĂ€r i nulĂ€get all transport sker ikorridorerna via förarstyrda truckar.Korridorer Ă€r de mest besökta rummen i sjukhusen. Det Ă€r sĂ„ledes viktigt att se till att ha entrygg och trivsam miljö i korridorerna. DĂ€rför krĂ€vs det tillsyn till en hel del normer ochbestĂ€mmelser som framförallt boverket stĂ€ller pĂ„ dessa byggnader.I detta arbete har kulvertarna (korridorerna) pĂ„ Södersjukhuset undersökts.

Detta examensarbete Àr utfört vid Avdelningen för datorstödd maskinkonstruktion, LuleÄ tekniska univeritet, pÄ uppdrag av SwedPower AB. SwedPower AB Àr ett konsultföretag inom energisektorn och företaget Àr helÀgt av Vattenfall. Företaget finns representerat i stora delar av vÀrlden, med över 500 anstÀllda inom energi och kraftsektorn. I arbetet har ett visualiseringsverktyg för rotordynamiska berÀkningar utvecklats i CAE-programmet I-DEAS. Ett makro har skrivits som lÀser in geometri och förskjutningar i en rotorstrÀng, ritar upp rotorstrÀngen och producerar bilder pÄ förskjutningarna.

Bakgrund: BokföringsnÀmnden har nyligen förbjudit progressiv avskrivningsmetod som tillÀmpning för bostadsrÀttsföreningar. Det innebÀr att en byggnad inte fÄr avskrivas progressivt frÄn och med 28 april 2014. Progressiv avskrivning har tillÀmpats sen millenniumskiftet av framförallt nyproduktioner och hyresrÀttsombildningar till bostadsrÀtter. Den progressiva effekten gör att avskrivningarna Àr lÄga i början men dÀrefter accelererar. Ett byte till en linjÀr eller en degressiv metod kommer att krÀvas.