Sök:

Sökresultat:

3331 Uppsatser om BVL (byggnadsverkslagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk på byggnader) - Sida 12 av 223

Cellarmering : En jämförande studie mellan traditionell betongarmering och en ny typ av armering innefattande projektering och produktion

Idag, inte bara i Sverige, bygger man mer och mer i betong. Betongkonstruktioner ses inte längre som något kallt, grått och tråkigt då man kan uppföra byggnadsverk som inte bara är starka och tåliga utan även med originella former och färger. För att få betongen stark, inte bara i tryck måste så gott som alla konstruktioner dock armeras på ett eller annat sätt. Dessa nya och ofta komplicerade former på konstruktionen ställer nya krav på armeringsmetoden som används, trots detta har sättet att armera i stort sätt sett likadant ut i många, många år.I den här rapporten kommer man att utreda möjligheterna för en ny typ av armering att etablera sig på en mycket konservativ marknad där utrymmet för utveckling och nytänkande är till synes mycket litet.Jämförelser mellan traditionell armering och denna nya cellarmering har gjorts, framförallt med avseende på projekterings- och utförandenivå. Detta har gjorts genom intervjuer med sakkunniga, både ute på byggarbetsplatsen och i armeringsverkstad.

Inneklimat vid luftburen värme : Utvärdering av en kontorsbyggnad

I detta examensarbete har inneklimatet i en kontorsbyggnad med luftburen värme och kyla under ett vinterfall utvärderats. Examensarbetets utförande innebar temperatur- och komfortmätningar i kontorslokaler samt en enkätundersökning bland hyresgästerna i byggnaden Västerport på Kungsholmen i Stockholm.Metoden att värma och kyla genom tilluften är idag okonventionell, även om byggnader med detta system har utförts sedan 80-talet. Grunden till tveksamhet inför denna typ av system är den minskade komfort som kan uppkomma på grund av kallras och drag från fönster och don, vertikal temperaturskiktning och kalla golv.Den undersökta byggnaden är uppförd av NCC Construction och stod klar sommaren 2008. Ventilationssystemet är decentraliserat och varje våningsplan i kontorsbyggnaden har ett eget luftbehandlingsaggregat med ett variabelt luftflöde. Denna tekniska lösning kräver endast ett system för både kylning och värmning och vid ett korrekt utfört system kan lösningen både vara energieffektiv och ekonomiskt gynnsam.Resultaten från mätningarna och enkätundersökningen visade att brukarna var mycket nöjda med det rådande inomhusklimatet.

Energideklaration av byggnad med praktikfall

Enligt lag (2006:985) om energideklaration för byggnader, som träder i kraft fullt ut i årsskiftet 2008/09, har fastighetsägare en skyldighet att energideklarera ens byggnader. För en fastighetsägare kan utförandet av en energideklaration leda till minskade driftkostnader, detta då energianvändningen är en stor del av en byggnads drift. Genom ett bra samspel mellan energiexperten och fastighetsägaren ökar chansen till lyckade åtgärdsförslag. Nyckeltal som ska användas för att avgöra huruvida en byggnads energiprestanda är låg eller hög, har i skrivande stund en låg kvalité. I rapporten referensnivåer och energianvändning i lokaler, som Carl Bro har sammanställt på uppdrag av Boverket, betonas det att de framtagna nyckeltalen för lokaler endast ska ses som en hjälp i inledningsskedet av energideklarationerna.

Gymnasieelevers föreställningar kring manligt, kvinnligt och neutralt inom idrott och fysisk aktivitet

Previsualisation är en arbetsprocess som i ett tidigt stadie ger oss preliminära versioner av bilder eller sekvenser. Den är till för att kunna uppskatta produktionskraven, visualisera ideér och en gemensam vision. En teknisk previsualisation är en mer specifik term där teknisk exakthet är avgörande. En teknisk previs kan skapas i programmet FrameForge Pré-viz Studio som denna text redogör för. Previsualisationen som beskrivs i denna text lägger grund för diskussioner kring hur den kan användas på en filminspelning.

Analys av lokala otätheters påverkan i ytterväggskonstruktioner : Analys och riskbedömning med programmen WUFI and WUFI-Bio

Många byggnader är idag fuktskadade. Fuktskador uppstår på så väl nya som gamla byggnader. Idag provtrycker man hus för att få ett värde på dess täthet, men många hus som klarar täthetskraven drabbas ändå av fuktskador. Detta beror på att otätheterna är lokala på en eller flera delar av klimatskalet bortsett från otätheter vid anslutningar.  En studie har gjorts på två väggtyper; en standardvägg och en passivhusvägg.

Datavetenskapliga/datatekniska högre utbildningar riktade till kvinnor - Ett framgångsrikt koncept?

Siffror om könsfördelning inom IT-branschen och på högre tekniska utbildningar talar sitt tydliga språk. Andelen män inom ämnesområdena data och teknik är ofta betydligt större än andelen kvinnor. Detta kan ge till följd att samhället går miste om en stor del potentiella begåvningar. En jämnare könsfördelning brukar dessutom resultera i ett trevligare och gemytligare klimat. För att öka intresset bland kvinnliga studenter för vissa IT-utbildningar har en del universitet och högskolor ändrat utbildningsformer och innehåll. Några har även utformat särskilda program som vänder sig till kvinnor.

Utvärdering av ärendehanteringssystem för Pajala kommun

Ett ärendehanteringssystem ska inköpas till Tekniska enheten i Pajala kommun. System från fyra olika företag har setts över, deras för-och nackdelar har jämförts med varandra, för att kunna göra en utvärdering om vilket ärendehanteringssystem som lämpar sig bäst för Tekniska enheten.Systemet ska användas av allmänheten för att felanmäla tekniska fel i samhället via kommunens hemsida och via en app på mobilen. Ärendehanteringssystemet ska även användas internt för att skapa arbetsordrar och ha kontroll på periodiserade arbeten. Det ska användas för både driftpersonalen, administrativa personalen och medborgare i kommunen. Systemet ska införas för att få en effektivare och bättre struktur på Tekniska enheten.

Varför miljöcertifiera byggnader?

Hållbar utveckling har haft en växande inverkan på bygg- och fastighetsbranschen under de två senaste decennierna och en rad frivilliga miljöcertifieringssystem för byggnader har vuxit fram, däribland BREEAM och LEED, som idag är de två mest igenkända och internationella certifieringssystemen, samtidigt som allt fler länder bestämmer sig för att ansluta sig till denna gröna rörelse och utvecklar egna, nationella miljöcertifieringssystem för byggnader. Att bygga grönt och kunna verifiera detta med en certifieringsstämpel är idag en betydande och synlig aspekt, men fortfarande är det bara en sida av en mycket bredare strategi för hållbara affärer som sträcker sig in i företagets strategi och ledarskap, integrerad förvaltning och rapportering samt företagens miljöanpassning.Många nyckelaktörer i dessa branscher söker alltmer erkännande för sina hållbarhetsmeriter och har börjat utforska kopplingarna mellan hållbarhet och värde. I detta syfte använder allt fler bygg- och fastighetsbolag, investerare och företag så kallade gröna byggnader eller miljöcertifieringssystem för att placera sina byggnader isär från resten. Ett företag som idag väljer att utveckla, äga eller hyra en miljöcertifierad byggnad kommer att behöva fatta beslut om vilket system är att föredra ? ett lokalt certifieringssystem, som är mer anpassat till de nationella förhållandena, eller ett internationellt.Aktörerna på den svenska bygg- och fastighetsmarknaden har agerat försiktigt, trots sitt utvecklade miljöarbete, när det gäller tillämpningen av miljöcertifieringssystemen, vilket gör att Sverige just nu ligger efter i antalet certifierade byggnader, och därmed tillgången till den kvantitativa databasen över dessa som skulle kunna bidra till en närmare undersökning av värdekopplingarna.Vi kan inte påstå att de barriärer, som anses hålla tillbaka spridningen av miljöcertifieringssystemen i Sverige, i form av bland annat ovilja att betala högre produktionskostnader vid tillämpningen av dessa, är borta idag, men vi kan notera att alltfler företag börjar känna av dynamiken i utvecklingen runt omkring sig och väljer att ansluta sig till den gröna rörelsen.

?Alla blir inte fotografer?: En studie av bildjournalistiken på Sydsvenska Dagbladet Snällposten och Skånska Dagbladet

Genom vår forskning ville vi ta reda på om, och i så fall hur den pågående deprofessionaliseringen av bildjournalistiken kan ha någon påverkan på den tekniska kvaliteten på bilderna som publiceras i Skånska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet Snällposten. Forskningen grundar sig i Gunnar Nygrens (2008b) teorier om professionalisering och deprofessionalisering. För att kunna få svar på våra frågeställningar genomfördes en metodutveckling ta fram ett systematiskt tillvägagångssätt som vi kunde använda för att dels analysera upphovsmakare och storlek på bilderna, men också kategorisera den tekniska kvaliteten på bilderna utifrån exponering, vitbalans och skärpa. Detta kompletterades med intervjuer med beslutsfattare på de båda tidningarna.I den kvantitativa undersökningen visade det sig att Skånska Dagbladets bilder till en högre grad var avvikande på någon eller flera av de punkter som undersöktes för att fastställa kvaliteten på bilderna. Den tekniska kvaliteten var också något som diskuterades i våra intervjuer.

Makten över miljön : en studie om makt, miljö, politiker och tjänstemän på Tekniska Verken i Linköping

Sedan mitten av 1950-talet har det politiska intresset för miljöfrågorna ökat ur både ett nationellt och internationellt perspektiv. Den svenska miljöpolitiken har decentraliserats och kommunernas ansvar och möjligheter att utveckla den lokala miljöpolitiken har därmed ökat. Tekniska Verken i Linköping utgör av de viktigaste lokala aktörerna på miljöområdet och är därför intressant att studera. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka aktörer som har makten över miljöområdet i Linköpings kommun samt möjliga orsaker till varför dessa aktörer innehar denna makt. Undersökningen har begränsats till energi- och avfallsområdet i Linköpings kommun.

Estetik: en del av samhällsplaneringen En studie av utvecklingen av Märsta centrum

Samhällsplanering kräver hänsyn till och övervägande av samhällets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar är estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhällsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning åskådliggörs med hjälp av en granskning av Märsta centrums utveckling.       Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestående av två semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av Märsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestående av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.       Uppsatsens resultat visar att samhällsplaneringen vid utvecklingen av Märsta centrum, strävar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, använda naturliga färger och förespråka grönområden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning är mer estetiskt tilltalande än dess nuvarande utformning.

Energirelevanta aspekter inom miljöklassificeringssystemen LEED och BREEAM

Syftet med denna rapport är att granska skillnaden mellan energikategorierna i miljöcertifieringssystemen LEED och BREEAM. Eftersom amerikanska LEED bygger på det brittiska BREEAM finns det många aspekter som liknar varandra. BREEAM utgår ifrån de nationella standarderna i första hand. Om sådana inte finns är det de europeiska som används. Klassningen av byggnaden visar hur bra byggnaden är jämfört med de krav som finns nationellt.

KÖK OCH KÄK : Hur matlagningen påverkats av köket, dess utrustning och människornas livsstil 1960 ? 2000

Tre parallella förlopp undersöks, dels den förändring som skett med köksrummet i nyproducerade privata kök i stadsbebyggelse under tiden 1960-2000, dels de tekniska hjälpmedlens och livsstilens betydelse för matlagningen under samma period.Syftet med studien är att undersöka hur köksrummet, dess utrustning och livsstilen påverkat matlagningen mellan 1960 ? 2000.Två metoder har använts nämligen litteraturstudier och en intervju. Litteraturstudierna är av två slag, dels litteratur om kökets förändring livsstilen och dels en sammanställning och analys av fyra årgångar av vår kokbok. Intervjun har skett per mail.Resultatet av undersökningen visar att människornas livsstil och trenderna omkring dom har påverkat matlagningen och även nya tekniska köksapparater. Däremot torde köksrummets utseende han spelat en mindre roll för matlagningen.Slutsatsen är att de nyproducerade köken, under den period som undersökningen behandlat, har varit så stora och välplanerade att de inte kan ha hindrat för matlagningen.

Dagvattenparken : estetiska värden i en teknisk anläggning

Landskapsarkitekter har möjlighet att genom gestaltning främja estetiska värden i tekniska anläggningar och kan på så vis ge dessa anläggningar mervärden utöver deras tekniska funktion. Detta kandidatarbete omfattar ett gestaltningsförslag för en planerad dagvattendammsanläggning i Hudiksvall. Vi ville med gestaltningen skapa en plats som inte bara uppfyller tekniska behov utan också blir attraktiv för människor att besöka genom att erbjuda estetiska värden och upplevelser. Metoden för vårt arbete innefattade platsbesök, inventering, möten med representanter från Hudiksvalls kommun, analys, gestaltningsarbete samt litteraturundersökningar. Genom litteraturen undersökte vi betydelsen av begreppet estetik utifrån Simon Bell och Ian H. Thompsons teorier. Under arbetet läste vi också Patrik Grahn för att få inblick i hans teorier kring naturens förmåga att ge rekreation.

Mobil enhet för kameraövervakning

En mobil kameraövervakningslösning är idealiskt att ha när tillfällig övervakning måste ske, på t.ex. Båtklubbar, Hamnar, Byggarbetsplatser, Inhägnade uppställningsplatser, Parkeringar, Event m.fl. Det som sker idag då dessa platser ska övervakas är att en fast mast ställs dit med hjälp av en lastbil med kran eller att kamerorna sätts upp på befintliga byggnader. I dagsläget finns ingen tillräckligt mobil helhetslösning för den här typen av övervakning i Sverige..

<- Föregående sida 12 Nästa sida ->