Miljöbalken, som har ersatt miljöskyddslagen från 1969, samlade vid sitt ikraftträdande 1 januari 1999, ihop en rad olika lagar att gälla under en samlad balk. I balkens 5 kapitel regleras miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer kan anges som gränsvärden i form av högsta tillåtna värde eller minsta tillåtna värde. Normerna beslutas av regeringen och anges genom förordningar. Syftet är att använda sig av rättsligt bindande regler gällande miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön.

Under lång tid har svenska kommuner, län och landsting samarbetat med sina motsvarigheter på andra sidan Östersjön. I den här uppsatsen ligger fokus på ett av dessa samarbeten: det mellan Jönköpings län och Alytus län i Litauen. Mellan åren 1999 ? 2003 pågick ett projekt som kallades "Regional Development Plans in Lithuania". Projektet syftade till att hjälpa Alytus med att först skapa en regional utvecklingsplan och sedan att försöka implementera denna.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda om en tullunion och förändrade tullsatser, har påverkat Sveriges handel med omvärlden. Studien innefattar handeln mellan Tyskland och Tanzania, för varugrupperna, kaffe och personbilar, för det senaste decenniet, 1990-1999. Tillvägsgångasättet har varit att se, om förändrade tullsatser har påverkat utrikeshandeln mellan Sverige och Tanzania för denna tidsperiod. Resultaten antyder att importen från EU, har ökat mer än importen från Tanzania. Dessa effekter kan till viss mån attribueras, till EU-inträdet.

Hur och varför man upplever en viss fråga eller ett land som ett hot förändras över tid. Syftet med denna uppsats är att undersöka om man utifrån svenskt officiellt håll kan spåra en diskursändring vad gäller hotbilden från Ryssland. Ytterligare frågor som ställs i uppsatsen är hur diskursen har ändrats och hur man kan förklara dessa förändringar. Utifrån ett säkerhetiserings- och gestaltningteoretiskt perspektiv studeras sex riksdagspartiers gestaltning av ?hotbild Ryssland? under perioderna 1996-1999 och 2008-2011.

Kompetens är ett nyckelord för framtida konkurrens och effektivitet. Att sakna kompetens och att bli av med kompetens, innebär ett hot mot organisationens verksamhet, och kan i värsta fall handla om överlevnad eller icke överlevnad.Hur gör då Försvarsmaktens organisationer för att möta dessa hot, och vilka metoder och verktyg används? Är Försvarsmakten ledande i sin verksamhet för att möta dessa problem eller har näringslivet mer sofistikerade metoder för att möta hoten. Kompetensöverföring och kompetensbevaring har blivit nyckelord för att möta hoten, men metoder för att lösa dessa problem saknas. Framtiden står för dörren, och kompetensen flyr med lätta vingslag..

Sportsidorna i en lokal dagstidning betyder mycket för läsaren och är en viktig informationskälla. Vid genomförande av läsarundersökningar brukar sporten hamna högt upp bland de mest lästa inom olika innehållskategorierna i en tidning. Enligt Thomas Östberg (1992) har sport och idrott blivit en ansenlig samhällsfaktor. Allt fler utövar flera idrotter och en stor del av den information som vi får om vad som händer inom sporten förmedlas genom media (Östberg 1992:2). Sport är en sysselsättning som påverkar människors tankevärld, både ur ett generellt och globalt perspektiv.

Problem: How does project managing appear in small IT-consulting companies and how does the project manager carry out their projects to create successful solutions for their customers?Purpose: The research has the purpose to analyze and review how IT-consults in small companies work and lead their projects to create profitability for the company, which leads to a good development for the company.  Methodology: The research is made on eight research objects in IT-consulting business and the sizes of them are between 1-49 employees. The research is made with a qualitative method to get closer to the research objects. Therefore the research is made in forms of interviews. The analysis is grounded on a comparison between the research data and the theories that are used in the research.Theoretical perspectives: The theories which have been used in the research are Involvement theory (Fill, 1999), PAFF-metoden (Marcusson & Ahlin, 2002), Projektledning (Tonnquist, 2006), Jakten på det effektiva projektet (Engwall, 1999) och Mervärde (Grönroos, 2002)Empirical foundation: The research data are founded from the interviews of the eight research objects, they have the fictive names: Gondor, Minas Morgul, Minas Tirith, Mordor, Osgiliath, Rivendell, Rohan and The Shire. Analysis/Result: Each study object starts their projects with a pre-study phase, as the PAFF-method describes it.

Syftet med vår studie är att undersöka hur män och kvinnor som angett arbetslöshet som främsta skäl till fördelningen av föräldraledighet agerar när det gäller uttaget av ledighet. Våra hypoteser är att de arbetslösa männen förkortar sin ledighet och att de arbetslösa kvinnorna förlänger sin ledighet. Studien har en kvantitativ ansats och är baserad på försäkringskassans datamaterial Tid och Pengar (2003), som är insamlat på uppdrag av Riksförsäkringsverket. Undersökningen vände sig till föräldrar till barn födda 1993 och 1999. Vår studies teoretiska ram utgörs av genusteorier så som ?genusskapandet? av Hirdman (2001) och ?doing gender? av West och Zimmerman (1987), relativa maktresursteorin av Blood och Wolfe (1960), Beckers (1974) teori om familjen som en nyttomaximerande enhet samt preferensteorin av Hakim (2000).

I dagens företagsvärld är användningen av kända personer i marknadsföring mycket vanlig (Erdogan 1999, s 291). Tidigare studier visar att fördelarna med att använda celebriteter i samband med marknadsförning är många (Till & Shimp 1998). Samtidigt visar andraundersökningar att var femte reklamkampanj där celebriteter nyttjas, inte lever upp till företagets förväntningar (Miciak & Shanklin 1994, s 51-52). Trots detta fortsätter företag att investera stora summor för att få sitt varumärke förknippat med celebriteter (Erdogan 1999, s 291). Vi anser därför att det är av intresse att vidare studera företeelsen med nyttjandet av celebriteter i reklamkampanjer.Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen för hur företag och organisationer går till väga för att välja celebriteter till en reklamkampanj.

Den 30:e september 1998 mottog Konkurrensverket ett klagomål ifrån Braathens Sverige AB, enligt vilket SAS (Scandinavian Airline System) anklagades för att på olika samverkans förfarande missbrukat sin dominerande ställning på den svenska inrikesflygmarknaden. Några veckor efter klagomålet från Braathens beslutade Konkurrensverket att avsluta klagomålsärendet och istället på eget initiativ pröva SAS förfarande. Den 12:e november 1999 beslutade Konkurrensverket att SAS inte fick tillämpa sitt Eurobonussystem på inrikeslinjerna där det fanns andra konkurrenter. I praktiken rörde det sig om linjerna Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö samt Stockholm Sundsvall..

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnliga patienter med diagnosen reumatoid artrit upplever att leva med sjukdomen. Metoden var litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar låg till grund, dessa granskades utifrån Polits m fl (2001) riktlinjer. Den teoretiska referensramen var Carnevalis (1999) Dagligt Liv & Fuktionellt Hälsotillstånd-modellen. Resultatet presenterades i fyra huvudteman och tio underteman som beskriver kvinnliga patienters upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Huvudteman var: fysiska upplevelser, psykiska upplevelser, psykosociala upplevelser och existentiella upplevelser.

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten.Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje år. Ett cancerbesked innebär ett förändrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgång. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd.

Between 1999 and 2009, I followed three of my grandparents, all of whom suffered from dementia. Numerous times, when I visited them in their nursing homes, I was met by residents of the ward who were very unhappy. Through conversations at home with my family, I understood more and more that this was a commonly occurring problem at nursing homes. All too often it was solved with heavy medication, which made the residents tired and they slept more often.During my undergraduate education at Konstfack, I have reflected on whether I, as an interior designer and furniture designer, can have an influence on spaces and furniture so that dementia patients can experience greater calm and security. The idea is if that I perceive the environment as calm and secure, I will also be calm and secure.In my degree project, I want to study how interior design and furniture design can contribute to decreased agitation in people with dementia in nursing homes..

Intresset för människans matvanor har varit stort sedan lång tid tillbaka. Matvaneundersökningar görs för att utvärdera huruvida människorna i en befolkning får sitt närings- och energibehov tillfredsställt. Det finns fler olika sätt att utföra matvaneundersökningar som exempelvis Food Frequency Questionnarie (FFQ), kostintervjuer och kostregistrering. Syftet med denna rapport var att göra en jämförelse mellan två olika metoder (som Livsmedelsverket använder för att ta fram konsumtions- och intagsdata), för att se hur resultaten skiljer sig dem emellan. Den första metoden var Matkorgen 2010, vilken grundar sig på Jordbruksverkets konsumtions- och försäljningsstatistik, och den andra metoden var Riksmaten 2010-11, vilken är en fyra dagar lång kostregistrering.