Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.

Harmoniseringen av bolagsbeskattningen inom EU har länge gått långsamt. Trots att eta-bleringsfriheten i artiklarna 43 och 48 i EG-fördraget stadgar att företag har rätt att startaoch driva verksamhet i andra medlemsstater finns det fortfarande skattemässiga hinder som avskräcker från sådana etableringar. Endast ett fåtal direktiv har utfärdats inom bolagsbeskattningen för att underlätta för företag på den inre marknaden. Anledningen till avsaknaden av reglering är att artikel 94 i EG-fördraget föreskriver att rådet måste vara enigt vid utfärdandet av direktiv inom direkt skatt i vilket bolagsbeskattning inkluderas. Eftersom det saknas tillräcklig reglering har EG-domstolen kommit att spela en roll i harmoniseringsarbetet.

Med dagens ökande globalisering och ökande konkurrens på marknaderna söker bolag efter nya vägar för att minimera sina kostnader. På senare år har outsourcingen till Indien ökat markant. Detta då landet erbjuder en stor mängd välutbildad personal till relativt låga kostnader.Syftet med denna studie är att redogör för vilka eventuella risker som uppkommer i och med outsourcing till Indien. Dessutom ämnar studien om den riskhantering som sker är rationell både med utgångspunkt i den finansiella riskhanteringsteorin och ur ett ägarperspektiv.Studien kan klassificeras som en kvalitativ fallstudie. Den empiriska informationen som samlats in har utförts via intervjuer.

Skogsindustribranschen hör till föregångarna vad gäller hållbarhetsredovisning. Detta beror bland annat på branschens miljöpåverkande karaktär vilket gör att allmänheten har ett stort intresse för företagens hållbarhetsarbete. Företagen använder därför sin hållbarhetsredovisning som ett marknadsföringsverktyg, för att legitimera sin verksamhet samt för att ge omvärlden insyn i företagens verksamhet. Vår undersökning är en fallstudie som baseras på kvalitativa intervjuer med en representant från respektive skogsbolag. Ett statligt och fem framstående privata bolag ingår i undersökningen.

I den här uppsatsen har vi undersökt och behandlat låneförbudet som återfinns i ABL 12:7 och i kap 21 i nya ABL. Vi har undersökt om lagen uppfyller sina syften samt vilka syften som lagstiftaren har haft. Intressant är att en ny ABL träder i kraft den 1 januari 2006. Vi har utgått från lagstiftningen och sedan följt upp med rättspraxis och doktrin.Under arbetets gång upptäckte vi luckor i lagstiftningen vilket medför att syftena bakom lagstiftningen inte kom till sin fulla rätt. Luckorna öppnar möjligheter att kringgå låneförbudet med tämligen enkla metoder.

Mitt examensarbete behandlar frågeställningen om hur synen på ett bra barnprogram skiljer sig åt hos public service kanalerna, TV4 och övriga kommersiella kanaler? Detta berör också frågor om vem som egentligen avgör vad som är bra barnprogram; är det producenterna eller mottagarna? Jag har valt den här frågeställningen där för att jag har en nyfikenhet på och ett intresse av hur barnprogrammen skiljer sig mellan kanalerna och hur de kommer att se ut i framtiden.Public Service syftar till att ge allmänheten en särskild sorts berikande programutbud inom radio- eller teveverksamhet. Termen public service har flera olika betydelser; Ofta används den för att beteckna de företag som finansieras av någon slags tv-avgift, har ingen eller begränsad reklam och/eller är statligt ägda/kontrollerade.  Det är idag ett turbulent läge för Public service och trycket från de kommersiella kanalerna har sannolikt en inverkan på programverksamheten. Under arbetets gång har det slagit mig vilken stor inverkan producenter och inköpare har på begreppet ?bra? underhållning. Jag har tittat på befintliga barnprogram och gjort en semiotisk analys av dem.

The purpose of this essay is to examine and compare the news covering of Swedens three biggest cities (the metropolitan areas) and their surrounding areas with the covering of the rest of the country (the provincial areas) in two daily national newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The aim has been to answer the following questions:- What amount of the news coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter concern the metropolitan areas compared to the provincial areas, and how do these two newspapers differ in the news covering of these areas?- Is there a difference in the news articles size and content, depending on weather they concern the metropolitan or the provincial areas?- How has the balance between news concerning metropolitan and provincial areas changed over the recent 20 years?The theories used in this study are News values, the media commercialization and Popular Journalism, and The Agenda Setting Theory. The method that has been used is a Quantitative Content Analysis.Despite the essays hypothesis, that the news coverage in the two newspapers would be dominated by material from the metropolitan areas, the result showed that a majority of the examined articles concern the provincial areas. It also showed that Aftonbladet has a bigger percentage of provincial news than Dagens Nyheter.

Problem: Hur påverkar bokfört värde på eget kapital och redovisat resultat, marknadsvärdet för svenska bolag? Är dessa nämnda mått att anse som värderelevanta och i så fall har de blivit mer eller mindre värderelevanta efter införandet av IFRS i Sverige?Syfte: Syftet är att undersöka om redovisningsinformationen som svenska företag publicerar har blivit mer användbar för de aktörer som värdesätter bolagen på aktiemarknaden.Teorier: Vi har i uppsatsen använt oss av teorier som vi anser är relevanta och applicerbara på vår studie. Samtliga teorier är: Definition av värderelevans, Den effektiva marknaden, Externredovisningens uppgift, redovisningens kvalitativa kriterier samt företagens intressenter.Metod: Metoden vi har valt är ett marknadsassociationstest. Mer precist har vi använt oss av två olika statistiska analysmetoder, ett Chow-test samt en multipel regressionsanalys.Resultat: Både korrelationen och den justerade förklaringsgraden har ökat efter implementeringen av IFRS, däremot har lutningskoefficienterna blivit något lägre.Slutsatser: Utifrån resultaten kan vi konstatera att värderelevansen för bokfört eget kapital samt redovisat resultat har ökat efter implementeringen av IFRS i Sverige. Redovisat resultat är det mått som har högst värderelevans dock har bokfört värde på eget kapital totalt sett haft en kraftigare ökning..

De företagsformer som idag finns i Sverige, har kommit till genom ett samarbete mellan näringslivet och lagstiftare. Den tyska aktiebolagsrättsliga regleringen har varit av stor betydelse för den svenska rättsutvecklingen, eftersom våra svenska aktiebolag har sitt ursprung i den tyska bolagsformen Aktiengesellschaft. Till följd av att regelverket för Aktiengesellschaft ansågs vara för komplicerat för småföretagarna, skapade Tyskland bolagsformen Gesellschaft mit beschränkter Haftung. Den här bolagsformen, vilken inte har det komplexa regelverk som finns i den svenska aktiebolagslagen, blev populär i Europa. Debatten tog fart i början av 1990-talet angående om Sverige borde välja den kontinentaleuropeiska modellen med två bolagsformer, alternativt en förenkling av den befintliga aktiebolagsformen.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida det går att skapa överavkastning påden svenska aktiemarknaden genom att använda sig av strategin 52?week highmomentum. Uppsatsen syftar även till att undersöka huruvida eventuell överavkastningkan härledas till bolagsstorlek. Metod: Aktierna i dataurvalet rangordnas i förhållande till sina årshögsta. Portföljenkonstrueras genom att gå lång i de 30 % av aktierna som ligger närmast sitt årshögstaoch gå kort i de 30 % av aktierna som ligger längst ifrån sitt årshögsta.

Abstract Over the years the consciousness of risk has grown. It?s hard to influence risks, therefore there are guidelines stating that significant risk must be included in the annual report. This paper is a case study; the purpose was to examine how four Swedish listed companies chose to disclose their internal and external risks. Risk is initially described in general sense and then it figures to what constitutes an economic risk.Through a case study of four Swedish listed companies? annual reports we have, through qualitative methods found how the companies chose to disclosure their risks.

Syftet med uppsatsen är att empiriskt undersöka ifall det är möjligt att göra en överavkastning, genom att konstruera tre olika utdelningsbaserade handels-strategier. Den första handelsstrategin innebär att de företagen med den högsta direktavkastningen köpes och de med den lägsta blankas. Den andra handelsstrategin innebär att de företag med den största positiva utdelningsförändringen köpes och de företag, vilka har den största utdelningsminskningen, blankas. Den tredje handelsstrategin innebär att de företagen med den högsta utdelningsnivån köpes och de med den lägsta blankas. MetodEn eventstudie utförs med deduktiv ansats och kvantitativ metod.

I media debatteras flitigt olika aspekter på hur riskkapitalbolag agerar vid investeringar. Bland annat att riskkapitalbolagen kräver hög avkastning vilket de försvarar med att de tar så oerhört stora risker när de går in i nya bolag.I uppsatsen har två investment managers på två olika venture capitalbolag på den svenska marknaden intervjuats. I vår undersökning har vi sökt svar på frågor kring risk, riskhantering och involvering. Vi har angripit vår problemformulering utifrån ett teoretiskt och ett empiriskt perspektiv. Vi har kommit fram till att venture capitalbolag tar en stor risk vid investeringstillfället och enda sättet att minimera denna risk är att involvera sig i portföljbolaget.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle. Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

Bakgrund:Miljöredovisningen är ett sätt för företagen att beskriva sitt miljöarbete. Den har fått allt större betydelse för företagen i takt med att miljöfrågorna blivit allt viktigare hos intressenter och allmänheten. Det gäller för företagen att visa att man tar ett miljö- och samhällsansvar för att skapa trovärdighet och förtroende i samhället.  Syfte:                                 Att ge läsaren en bild över hur och varför miljöredovisningen ser ut som den gör och vad företagen, som associeras med betydande miljöpåverkan, väljer att fokusera på i sina miljöredovisningar. Metod:                              En kvalitativ studie som grundar sig i legitimitetsteorin och institutionell teori har utförts. Vi har undersökt litteratur, vetenskapliga artiklar, miljöredovisningar samt fört intervjuer med personer som har behörig kompetens.  Slutsats:                            Studien visar på hur viktig miljöredovisningen är för företagen som associeras med betydande miljöpåverkan.