Idag äger många svenskar andelar i olika fonder. Detta beror delvis på att det allmänna pensionssystemet i Sverige idag består av en premiepensionsdel, där individen kan göra ett individuellt val hur dennes pensionspengar ska investeras. Gemensamt för investerare är att de vill erhålla en god avkastning. Ett vanligt sätt att bedöma förväntad avkastning i en finansiell tillgång kallas Capital Asset Pricing Model, eller CAPM. Detta är en mycket behandlad, debatterad och även kritiserad modell.Förutom CAPM utgår studien från en nyare teori som heter Black Swan theory.

The purpose of this paper is to examine and analyze past development of mutual funds in large and small mutual fund companies and see if there are any differences between these two segments. Limitations on the number of funds have been made by choosing Nordic mutual fund companies that invest in emerging markets over an 11-year period. The study is made on 66 mutual funds managed by 13 mutual fund companies in which the segment of small fund companies includes seven fund companies with assets under management less than 100 billion SEK and the segment of large mutual fund companies includes six fund companies with assets under management more than 400 billion SEK. In the comparison of the segments the Sharpe ratio has been used to calculate the risk-adjusted return. The study shows small differences of the risk-adjusted return between the segments.

På det individuella planet handlar politisk konsumtion till stor del om att uttrycka en etisk, politisk eller miljömässig åsikt genom att välja och välja bort varor på marknaden. Denna uppsats flyttar fokus till kollektiva aktörer och betraktar politisk konsumtion som ett verktyg. Syftet är att besvara huruvida sociala rörelser kan och faktiskt använder sig av detta. I uppsatsens teoretiska ramverk identifieras och operationaliseras sex så kallade metoder för politisk konsumtion. Vidare undersöks huruvida tre sociala rörelser med olika intresseområden använder sig av dessa.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan antal förvaltare för en fond och dess avkastning. Vidare vill vi även studera sambandet mellan en fonds avgift och dess avkastning. Vår kvantitativa metod har baserats på åtta år och består av 31 svenska aktiefonder. Vårt urval av fonder till undersökningen har delvis gjorts med hjälp av slumpen och delvis styrts av oss själva. Vi räknade först ut de beroende variablerna alfa och totalavkastning.

Småföretagen har en betydande roll för ett lands ekonomi och Venture Capital fonderna spelar en viktig roll vid finansieringen av dessa företag då de har svårt att erhålla finansiering på vanligt vis. För att VC-fonderna i sin tur skall kunna bedriva sin verksamhet krävs det att de i sin tur erhåller finansiering från en investerare, som därför kommer att spela en viktig roll i denna process. Studien är baserad på en hermeneutisk kunskapssyn och vi valde att genom en kvalitativ metod utföra fem stycken intervjuer med investerare inom pensionsfonder och försäkringsbolag, som visat sig vara de största investerarna i VC-fonder. Vi ville få en förståelse och kartlägga processen i och med att en investerare väljer att investera i en VC-fond och även visa på de olika problemen som investeraren möter på vägen.Detta har vi genomfört genom huvudsakligen en deduktiv ansats, då vi i vår teori tagit upp mycket av de problem som kan uppstå vid en investering, för att sedan genom intervjuer undersöka om dessa problem även uppstår för investerare till VC-fonder. Vi menar att vi även bidrar med ny forskning inom området och i och med detta anser vi att vi har inslag av ett induktivt angreppssätt.Första steget består i att investeraren bedriver en ?screening process? vilket innebär att investeraren gör en aktiv utvärdering av VC-fonderna och dess bakomliggande team.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka och försöka säkerställa ett statistiskt signifikant samband mellan volatilitet och avkastning i olika regioner samt globalt. Metod: För att hypotespröva vårt syfte har linjära regressioner med 5 % signifikansnivå utförts, där nollhypotes lyder att det inte finns ett linjärt samband, medan mothypotesen lyder tvärtom. Regressionsanalys har genomförts med hjälp av en databas, som vi skapade själva, samt med dataprogrammet E-views. Teori: Eftersom vi har valt att skriva om risk och avkastning, ansåg vi det vara rimligt att använda oss av portföljvalsteorin, samt att titta på olika typer av risk som en investerare utsätts för när den placerar sitt kapital i värdepapper. Vi går igenom begrepp som avkastning, standardavvikelse, kovarians, korrelation, beta-värde och CAPM.

Purpose: The main purpose of this study is to study the 45 funds, divided into three differentdivisions, then the result will provide a greater understanding of how returns change with ahigher risk.Methodology: The study is based on a quantitative approach. The survey was conducted bygathering raw data from databases and secondary data from literature, printed and electronicsources.Theoretical perspectives: The study is based on the theory: the efficient markethypothesis, which argues that future returns can not be calculated as the market is fullyinformed. The study is therefore studying historical yields.Empirical foundation: Empirical data are acquired from www.morningstar.se, andtherefore also treated on this page. The material is then divided into documents and time axes.Conclusions: The study has shown that high-risk funds give a higher percentage returns thanmedium-and low-risk funds. However, does not imply a higher risk automatically earn ahigher return when the low-risk funds have shown a higher yield than medium-risk funds.

Riskkapitalbolag är bolag som inriktar sig på att satsa kapital i andra företag för att utveckla dem och sedan sälja dem vidare. Den genomsnittliga investeringsperioden för ett riskkapitalbolag är mellan tre till fem år. Investeringen av så kallade portföljbolag sker vanligtvis genom att samla ihop kapital från bland annat investerare, oftast i en sluten fond. Livslängden på dessa fonder är cirka 10 år. Utöver kapitalet från investerarna använder sig riskkapitalbolag även av räntebärande företagsobligationer, banklån och efterställda lån.

.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka sambandet mellan Morningstars rating och framtida avkastning, samt om detta skiljer sig åt i olika börsklimat.Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod då vi har samlat in sekundärdata från dagstidningar och Internet. Den insamlade sekundärdatan kommer att ligga till grund för empirin då vi testar sambanden mellan variablerna rating och avkastning, risk och avkastning samt rating och risk. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är den effektiva marknadshypotesen och kapitalmarknadslinjen. Teorin grundas även på tidigare studier av bland annat Morey (2003). Empiri: Med hjälp av statistikprogrammet SPSS undersöker vi korrelationen mellan variablerna rating och avkastning, risk och avkastning samt rating och risk.

Uppsatsen kommer att beskriva hur Handelsbanken, Skandiabanken och Swedbank går tillväga när de ska riskklassificera sina fondportföljer. Intervjuer har genomförts med respektive bank för att få en klarare bild på hur dessa använder olika teorier och räknesätt för att fastställa en risknivå på en specifik fond och även material från bankernas hemsidor har använts för att komplettera ämnet. Bankerna använder sig av olika riskskalor vid kategorisering av olika fondportföljer och standardavvikelsen samt value at risk ger svar på den faktorn som dessa tar mest hänsyn till vid kategoriseringen utav aktiefonder, räntefonder, blandfonder samt hedgefonder. Standardavvikelsen som majoriteten av bankerna använde sig som det väsentliga måttet för rikklassificering som beräknas på historiska värden från en tidsperiod på för det mesta 3 år men beräkningar på 5 år kan även förekomma. Detta mått gör det möjligt för investerare att förstå hur hög risk en fond har för desto högre standardavvikelse desto högre risk.

Uppsatsen behandlar de orealiserade vinster som i vissa fall kan redovisas på grund av att redovisningsreglerna möjliggör eller kräver att tillgångar ska värderas till verkligt värde. Innehållet i uppsatsen inriktas på hur dessa vinster ska förhindras att ingå i ett underlag för utdelning. Uppsatsens syfte är att undersöka om en bunden fond för verkligt värde är lämplig att införa i Sverige för att förhindra utdelning av orealiserade vinster. Avsikten är att testa fondens effektivitet, konsekvenser och om det finns ett behov för att införa en särskild reglering eller om den gällande Aktiebolagslagen är tillräcklig. För att besvara uppsatsens frågeställningar har vi tillämpat en juridisk metod, vilket för våran del innebär att vi sorterat och analyserat relevanta rättskäller inom både svenska och norska Aktiebolagslagen och Årsredovisningslagen.

Syftet med denna uppsats är att göra en diskursanalys av barnfetma och överviktiga barn i medieframställningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framställs som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, på vilket sätt frågor om moral kopplas till debatten om barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka barnfetman. Jag bygger min undersökning på en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under år 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som räknas som normalviktiga, bland annat just på grund av att övervikt definieras som onormalt och därmed som icke önskvärt. Vidare ser jag att övervikt och omoral på flera sätt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken på bristande kontroll.

Författarna erhöll i februari 2009 ett uppdrag från Nordea Skoghall. De var intresserade av Hammaröbors beteende gällande banktjänster och vad som efterfrågas utav dem. Syftet med uppsatsen är att undersöka förortsbors val av bankkontor, samt analysera hur de värderar tillgänglighet, öppettider, rådgivning, priser och kontanthantering hos banker. Uppsatsens empiriska del är uppbyggd utifrån en kvantitativ metod där insamlingen bygger på 130 enkäter. Utifrån resultatet, som sammanställts i siffror istället för ord, har ett stort antal observationer gjorts. Teorin har samlats från litteratur som berör relationsmarknadsföring, tjänstemarknadsföring samt information från relevanta källor på Internet.

Den svenska individens tillgångar slussas till allt större del till den växande fondmarknaden. Ett stort antal nya aktörer tar större plats på marknaden och ett mycket bredare utbud av varierande placeringsalternativ har framkommit. Dessa nya omständigheter har skapat en stor kunskapsbrist hos placeraren. Det är svårt att ta ett välgrundat beslut om hur ens kapital bör placeras. Samtidigt har fondförvaltarnas arbete ifrågasatts.

Denna uppsats är en historisk studie av långsiktigt månadssparade i fonder under åren 1995-2004. Studien är begränsad till elva aktiefonder som huvudsakligen investerar i Sverige och som lämpar sig för månadssparande.Syftet med uppsatsen är dels att undersöka effekten av att kontinuerligt spara till månadens bästa kurs jämfört med månadens genomsnittliga kurs, vilket undersöks genom simulerat sparande, dels att studera huruvida det funnits regelbundenheter mellan månadens dagar vad gäller förekomsten av höga och låga kurser som kunnat vara till hjälp för att optimera tidpunkten för månadsinsättningen. Denna del av studien genomförs från två håll, först genom att för varje dag i månaden beräkna genomsnittet för fondandelskursen, sedan genom ett simulerat månadssparande på dagsbasis.Vi finner att resultatet av att alltid ha köpt till de bästa kurserna är drygt 4 % fler innehavda fond-andelar än för det genomsnittliga sparandet. Denna summa överrensstämmer med det antal extra andelar som erhållits vid varje enskilt köptillfälle till bästa kurs jämfört med till medelkursen. Mellan de olika dagarna i månaden har vi funnit små regelbundenheter som tar sig uttryck i ett vågmönster.