För att mobila robotar skall kunna arbeta strukturerat krävs det att de har kännedom om hur omgivningen ser ut. Omgivningen kan antingen vara förprogrammerad eller så görs roboten självlärande. På Saab Bofors Dynamics i Linköping arbetas det med en mobil testplattform kallad Freke, som används för att bland annat utveckla och utvärdera navigeringslösningar. Intresse fanns för att vidareutveckla plattformen och få den att klara arbeta i okända miljöer. Ett första steg mot detta mål var att få systemet att kunna rita upp en egen karta utan tidigare kännedom om dess omgivningar.Uppgiften för det här examensarbetet blev därför att utveckla och implementera ett autonomt system som klarar att navigera och utforska en begränsad omgivning samt att rita upp en karta över densamma.

Titel: Belöningssystem ? Ett verktyg för företag att motivera sina anställdaFörfattare: Julia Henriksson och Madeleine OlssonIntuition: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i VäxjöSyfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur försäljningsenheten på TV4 tillämpar belöningssystem för att motivera sina anställda, samt hur de anställda motiveras av det befintliga belöningssystemet. Metod: En fallstudie har utförts på försäljningsenheten på TV4 i Växjö. Semistrukturerade intervjuer med försäljningschefen och två säljare från fallföretaget har legat till grund för empiriinsamlingen.Slutsats: TV4 har valt att tillämpa resultatlön som lönesättning och har alltså delat upp lönen i en fast del och en rörlig del. Den fasta lönedelen skapar trygghet för säljarna och tillsammans med den rörliga lönedelen motiveras de anställda till att utföra ett bra arbete.

I det här arbetet argumenterar jag för en landskapsarkitektur med ett konstnärligt innehåll. Argumentationen bygger på frågorna; varför är det viktigt med konst, och varför bör landskapsarkitekter arbeta med konstnärliga värden? I arbetet kommer jag även att presentera konstnärliga utgångspunkter som är relevanta för en landskapsarkitekt att arbeta utifrån i skapandet av en mer meningsfull och konstnärlig landskapsarkitektur..

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett omfattande forskningsområde där studier om hur företagens hållbarhetsarbete utförs. Ett område som det går att inrikta sig på, är hållbarhetsarbete inom kontroversiella branscher, där företagen riskerar att få påtryckningar av sina intressenter. Företagen använder intressentdialoger som sin grund för deras hållbarhetsarbete. Problem kan uppstå om intressenterna får en allt för stor påverkan på hållbarhetsarbetet, vilket kan leda till att företagen lägger fokus på att besvara intressenternas kritik istället för att arbeta med verksamhetsutvecklad CSR. CSR-kommunikationens effekt och motiv blir då intressant.

Denna studie är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk ansats. Fyra elever har intervjuats, där tre utav dem har intervjuats tillsammans i fokusgrupp och en individuell intervju, för att undersöka deras erfarenheter av mobbning och förebyggande arbete med mobbning. Elevernas erfarenheter sätts i fokus och deras berättelser ligger till grund för vad de kommer fram till är effektiva metoder för att arbeta förebyggande med mobbning. Hur dessa elever själva hade valt att arbeta förebyggande med mobbning är vad som är intressant för denna uppsats. Intervjuerna som genomförts har varit av semistrukturerad karaktär där det har använts öppna frågor för att lämna mycket utrymme för berättelser och resonering kring ämnet som kan ge en djupare förståelse av elevernas uppfattning.

Att vara en ledare är en del i sjuksköterskans yrke oavsett arbetsplats. Dagens hälso- och sjukvård ställer stora krav på sjuksköterskors förmåga att leda omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser att leda omvårdnadsarbetet. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att vara en förebild och mentor; att kunna kommunicera; att ta ansvar med patienten i fokus; att vara spindeln i nätet och leva upp till förväntningar.

Denna uppsats bygger på ett uppdrag att utvärdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen är att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med särskilt fokus på gräsrotsbyråkraternas roll och deras arbetssituation inom området för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod består av intervjuer med tio deltagare från trygghetsgrupperna och deltagande observationer som är direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket består av Michael Lipskys begrepp om gräsrotsbyråkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjänstemän m.fl. arbetar direkt med och mot människor, och dessutom har ett stort svängrum att själva kunna utforma mål och arbetssätt i praktiken.

I en mer konkurrenskraftig värld måste anställda arbeta snabbt och effektivt för att generera vinst åt företagen. Fokus skiftar från välmående av sina anställda till företagets ekonomiska resultat. En negativ konsekvens av detta kan vara att kollegor och chefer inte investerar tid och energi för att hjälpa nyanställda att utveckla sin kompetens. För att motverka detta krävs det att företagen satsar på sina anställda, exempelvis genom mentorskap.Syftet med denna studie är att ge förbättringsförslag på mentorskap inom svenska teknikföretag, genom att genomföra en fallstudie på företagen Grontmij AB och Ericsson AB. Studiens huvudfråga är: Hur kan mentorskapen inom svenska teknikföretag förbättras? Studien ger en inblick i hur mentorskap kan och bör användas i praktiken.Mentorskapsformer som har tagits upp i detta arbete är formellt och informellt mentorskap, med en intern eller extern mentor.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ett elevaktivt arbetssätt med stort elevinflytande, fungerar i praktiken. Eftersom vi ville se hur elever i de tidiga skolåren klarar av att arbeta elevaktivt valde vi att arbeta med elever i år 2 i grundskolan. Gruppen bestod av 14 elever. Arbetet med eleverna bestod i att de fick välja ett ämne att fördjupa sig i och de fick själva bestämma hur de ville arbeta vidare med ämnet och hur de skulle redovisa det färdiga resultatet. Vi gjorde en kvalitativ studie med hjälp av enkäter, observationer och dagbok som informationshämtande metoder.

Uppsatsen är en närläsning av Patricia C. Wredes bok Dealing with Dragons och undersöker huruvida boken i fråga är en parodi eller travesti på de klassiska sagorna, t.ex. Törnrosa och Askungen. Jag tar också reda på om det går att läsa boken på olika sätt beroende på hur stor förkunskap man har om de gamla sagorna. Gérard Genette har skrivit boken Palimpsestes: La littérature au second degré, och jag har med hjälp av en svensk översättning använt mig av hans teorier om hypotext - hypertext, parodi, travesti och transformation.

Många människor i utvecklingsländer lever dagligen med tandvärk och har aldrig besökt en tandläkare. Tandläkare och tandhygienister som arbetar som volontärer åker iväg för att hjälpa till, skänka glädje och hopp till dessa människor. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns tandläkar- och tandhygieniststudenter som ville arbeta ideellt som volontär inom tandvården i utvecklingsländer efter avslutade studier. Studien genomfördes som en enkätundersökning där enkäterna sändes ut till alla (n= 367) som studerar sitt sista år på tandläkar- och tandhygienistprogrammet i Sverige. Resultatet visade att lite mer än hälften, 106 av 204 respondenter önskade arbeta ideellt som volontär i utvecklingsländer efter avslutade studier.

Jämställdhet i förskolan är ett ämne som är relevant då det står i läroplanen att de som arbetar i verksamheten ska främja jämställdhet (Skolverket, 2010). Forskning visar att flickor och pojkar behandlas olika i förskolans verksamhet och att det inte finns något konkret arbetssätt för att främja jämställdhet. Syftet med undersökningen har varit att ta del av hur fem olika förskollärare säger sig arbeta med jämställdhet i förskolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer och dessa har ägt rum i en mindre kommun i Skåne. Undersökningen har gjorts på fem olika förskolor med en förskollärare från varje förskola.

I syfte att belysa de yngsta barnen med annat modersmål än svenska i förskolan har intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten utförts. Undersökningens fokus har lagts vid enskilda pedagogers åsikter och erfarenheter. Studien fokuserar på hur kommunikationen ser ut mellan barn och pedagog, hur deras modersmål bevaras och hur språkinlärningen sker. Barnens kultur och språk kommer i fokus då dessa är direkt sammankopplade till identiteten och dess utveckling. Samtliga respondenter betonar hur viktigt det är att vara tydlig, med både ord och kroppsspråk.

Syftet med undersökningen har varit att se närmare på hur pedagoger kommunicerar och samspelar med barnen i den fria leken. Här har jag även velat veta hur leken direkt påverkas utifrån den kommunikation och det samspel som förekommer.För att ta reda på det har jag observerat den fria leken i en förskola varje eftermiddag under en vecka. Jag använde mig av kvalitativa observationer som metod och fick därigenom en direkt bild av det sociala samspelet.Det resultat jag fick fram visade på olika sorters kommunikation vilka jag har kunnat dela in i nio kategorier. Dessa var: småprat vid pyssel, tillsägelser vid regelbrott, påbörjande av lek genom leksignaler, kommentarer av lek, försvarande av lek, konfliktlösning, att kort gå in i pågående lek inom lekramen, avbrytande av lek eller nya förslag på aktivitet och slutligen tyst kommunikation.De slutsatser jag kunnat dra var att den kommunikation som pågått påverkade leken på olika sätt. När pedagogerna fanns med i leken en längre stund berikades leken och fortsatte även då pedagogen gick ut ur den.

Sjuksköterskans omvårdnadsarbete har förändrats genom tiderna. I början av 1900-talet var sjuksköterskeyrket ett kall, vilket huvudsakligen innefattades av att se till att smittosamma sjukdomar inte spreds vidare, samt hålla patienten ren. Idag innefattar sjuksköterskeyrket ett mer komplext arbete där administration, specialistvård, teknik, patientnära omvårdnad samt kontakt med andra yrkeskategorier och instanser ska vävas samman. Syftet med den här pilotstudien var att belysa hur fördelningen av sjuksköterskans arbetsuppgifter ser ut över dygnets 24 timmar. Strukturerad observationsmetod användes för datainsamling.