Sökresultat:
766 Uppsatser om Bättre lokaler - Sida 41 av 52
Drömklassrummet ? finns det?
BAKGRUND:Innebörden i begreppet ?god klassrumsmiljö? kan sÀgas bestÄ av faktorer i tvÄ kategorier. Dels fysiska faktorer somljus, ljud, luft och lokaler och dels mer ogripbara faktorer som stÀmningen i barngruppen och hur pedagogernagenom sitt förhÄllningssÀtt skapar utrymme för lek och lÀrande. Leken Àr en del av förskoleklassen ochsociokulturella aspekter Àr mycket vÀsentliga för hela verksamheten. Det innebÀr att barnen pÄverkas av den socialaoch kulturella vÀrld de lever i och genom leken lÀr sig dess sociala och kulturella koder.
Utomhuspedagogik i förskolan : en intervjustudie om olika faktorers betydelse vid utomhuspedagogisk undervisning
Bakgrund: Utomhuspedagogik kan vara all slags verksamhet som sker utanför förskolans lokaler. Synen i skolan och förskolan pÄ vad utomhuspedagogiken innebÀr Àr bred och förskolor och skolor har inrÀttat verksamheter med olika inriktningar utifrÄn de förutsÀttningar och behov som finns. Utomhuspedagogik har blivit bÄde ett ÀmnesomrÄde och ett arbetssÀtt. Utomhuspedagogik har Àven blivit fokuserat i diskussionen teori ? praktik och blivit ett populÀrt inslag inom didaktik och pedagogik som anses vara gynnande för kunskapsutvecklingen.
Bunker eller böljande Àngar? : en undersökning av den fysiska arbetsmiljön pÄ skolor och hur denna pÄverkar idrottslÀrares undervisning
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningSyftet med uppsatsen var att undersöka idrottslÀrares fysiska arbetsmiljö pÄ skolor med olika förutsÀttningar och pÄ vilket sÀtt idrottslÀraren uppfattar att den fysiska arbetsmiljön pÄverkar undervisningen. Vi har utgÄtt frÄn tre mer preciserade frÄgestÀllningar. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut pÄ skolan? Hur upplever lÀraren sin arbetsmiljö? Slutligen hur pÄverkar arbetsmiljön undervisningen?MetodStudien har bestÄtt av tre platsobservationer av den fysiska arbetsmiljön och av tre intervjuer med idrottslÀrare verksamma i den observerade miljön. De skolor vi undersökt valdes utifrÄn de förutsÀttningar vi pÄ förhand visste om och för att dem lÄg i StockholmsomrÄdet.
Att vÀxa med knappa resurser - en fallstudie av Mobergs
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur mindre företag kan utveckla sin verksamhet trots knappa resurser. Vidare syftar uppsatsen till att skapa en generell utvÀrderingsmall som företag liknande fallföretaget kan anvÀnda sig av vid en verksamhetsanalys. Uppsatsen bygger pÄ empiri frÄn ett fallföretag som Àr aktivt inom verkstadssektorn. Fallföretaget Àr ett mÄngsidigt familjeföretag med verksamheter inom olika affÀrsomrÄden. Företaget saknar en tydlig strategi för hur det ska vÀxa och utvecklas pÄ lÄng sikt.
Idrottsl?rares planering f?r elever med olika idrottsbakgrunder ? strategier och tillv?gag?ngss?tt : En kvalitativ studie om strategier och tillv?gag?ngss?tt
Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.
EnergikartlÀggning av en Àldre industrifastighet
SamhÀllet idag riktar sig mer och mer mot en av de stora miljöfrÄgorna - vad ska vÀrlden göra för att minska koldioxidutslÀppen? En början Àr att minska ner pÄ energikonsumtionen i hemmen men Àven industrier borde undersöka vad de kan förbÀttra. VÄra boenden och lokaler stÄr för en ganska stor del av det totala energianvÀndandet i Sverige.
MÄlet med studien Àr att undersöka hur mycket energi en Àldre industrifastighet kan spara genom olika investeringar och ÄtgÀrder. Genom olika utredningar och berÀkningar presenteras olika alternativ pÄ besparingsÄtgÀrder.
MÄnga Àldre byggnader borde ses över, var och vad de kan minska sin energikonsumtion pÄ.
?Det ?r st?kigt att vara vuxen? N?gra l?rares och rektorers upplevda erfarenhet om ar-betet med vuxenelever i behov av st?d inom naturbruks-utbildningar
Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.
Energibesparingar i skolans verksamhet: en fallstudie av en skola i LuleÄ kommun
I dagens samhÀlle förbrukas mycket energi. I Kyotoprotokollet lovar industrilÀnderna att minska sina utslÀpp med drygt fem procent i genomsnitt under Ären 2008-2012, jÀmfört med 1990 Ärs nivÄ. MÄlet om BegrÀnsad klimatpÄverkan Àr ett av 16 övergripande nationella miljökvalitetsmÄl. Kommunerna har ett ansvar att anpassa och genomföra klimatmÄlet pÄ den lokala nivÄn. För att kunna klara av energiförsörjningen och nÄ mÄlen mÄste landets energikonsumtion sÀnkas.
LokalhyresgÀstens konkurs : sÀrskilt angÄende ansvaret för kostnader för ÄterstÀllning av hyreslokal
Problemformulering: Den huvudsakliga frÄga jag stÀllt mig inför detta arbete Àr:"Skall kostnaden för att ÄterstÀlla den av konkursgÀldenÀren förhyrda lokalen betraktas som en fordran för vilken konkursboet Àr betalningsansvarigt, eller skall kostnaden fÄ göras gÀllande i konkursen av hyresvÀrden - och i sÄdant fall som en prioriterad eller oprioriterad fordran ?"Syfte: Mitt syfte med denna uppsats Àr att klargöra om kostnader för ÄterstÀllning av en lokal skall ses som en massafordran eller en konkursfordran samt om, för det fall den kan göras gÀllande i konkursen, hyresborgenÀren har förmÄnsrÀtt för sin fordran.Metod: Jag har utgÄtt frÄn lagtext, förarbeten, rÀttspraxis och doktrin inom omrÄdena hyresrÀtt och obestÄndsrÀtt, med bÀring pÄ min frÄgestÀllning, för att pÄ sÄ sÀtt skapa en grund för mina slutsatser inom ett delvis oreglerat omrÄde.AvgrÀnsningar: Jag har begrÀnsat mitt arbete till att omfatta endast svenska juridiska personers konkurs intrÀffade i Sverige. Vad gÀller hyreslÀgenheter har jag endast tagit upp frÄgor rörande lokaler förhyrda för bedrivande av hyresgÀstens nÀringsverksamhet.Resultat: Kostnaderna för ÄterstÀllning av lokal Àr en fordran som hyresvÀrden fÄr göra gÀllande i konkursen. I den mÄn fordran ryms inom ett beloppmotsvarande tre mÄnadshyror exklusive mervÀrdesskatt, Àr hyresborgenÀren berÀttigad till förmÄnsrÀtt för sin fordran. TrÀder konkursboet in i hyresavtalet kommer dock samtliga avtalsförpliktelser att omfattas av massaansvar för boet eftersom rÀtt till partiellt intrÀde saknas i svensk rÀtt.
Vad ledare anser om personligt varumÀrke : - En kvalitativ studie av det personliga varumÀrkets betydelse för ledarskap.
Sammanfattning:Magisteruppsats i ledarskap och hĂ„llbar utveckling, MĂ€lardalens Högskola i Eskilstuna.Datum: 2014-06-11Författare: Natalie SepĂșlveda MoradinassabHandledare: Lennart BoggTitel: Vad ledare anser om personligt varumĂ€rkeProblemformulering: Sedan decennier tillbaka har begreppet varumĂ€rke varit attraktivt och uppmĂ€rksammat. Under den senaste tiden har observationer av det personliga varumĂ€rket som individer har blivit mer intressant, eftersom det har visat sig leda till positiva effekter för ett ledarskap och en organisation. DĂ€remot finns det forskning som visat att personliga varumĂ€rken hos ledare Ă€ven kan resultera till kostsamma effekter för en organisation.Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur utvalda ledare ser pĂ„ begreppet personligt varumĂ€rke och ifall de anser att det har en betydelse för deras ledarskap.Metod: Information har i första hand hĂ€mtats frĂ„n vetenskaplig litteratur och artiklar. FĂ„tal Internetsidor har dessutom anvĂ€nts för att fĂ„ fram aktuell statistik och defintioner av studiens nyckelord. Undersökningen bestĂ„r av sju intervjuer med sju olika ledare frĂ„n olika organisationer lokaliserade i Stockholms region.
RĂ€ttvis stadskĂ€rna: en jĂ€mförelsestudie av stadsform mellan norrcity och södercity i Ărebro
Den rĂ€ttvisa i staden Ă€r en utopi, nĂ„got som alltid bör efterstrĂ€vas och prioriteras vid stadsplanering. Genom att analysera staden och dess utveckling utifrĂ„n stadskvalitĂ©erna demokrati, mĂ„ngfald och rĂ€ttvis fördelning sĂ„ kommer ocksĂ„ de beslut som tas fĂ„ mer rĂ€ttvisa utfall. Ărebro stadskĂ€rna har sedan 70-talet och framĂ„t behandlats som tvĂ„ skilda omrĂ„den, norr- och södercity. Detta har under Ă„ren förstĂ€rkts och majoriteten av resurserna har lagts pĂ„ södercity, stadens handelscentrum. Nu pĂ„gĂ„r ett utvecklingsarbete dĂ€r Ărebro kommun tillsammans med fastighetsĂ€garna vill utveckla norrcity till en mer attraktiv stadsdel som kan komplettera södercity.
Gestaltning av skolgÄrdsrum : ett gestaltningsförslag till Slestadsskolans innergÄrdar med utgÄngspunkt i miljöpsykologi och utomhuspedagogik
De flesta av oss har nÄgon typ av relation till skolgÄrden som plats, en plats dÀr mÄnga barn och lÀrare tillbringar mycket av sin tid. En plats som kan anvÀndas pÄ varierande vis, för mÄnga olika aktiviteter och syften. Ett av dessa syften kan vara utomhuspedagogik, ett omdiskuterat begrepp som forskare vid bland annat Linköpings universitet har intresserat sig för de senaste Ären. SkolgÄrden kan Àven vara en plats som berör elever och lÀrare inne i klassrummen dÄ skolgÄrden ofta blir den vy med blickpunkter som elever och lÀrare blickar ut över nÀr de befinner sig inne i skolans lokaler.
Detta arbete behandlar Àmnet utomhuspedagogik och miljöpsykologi i relation till planering och design av skolgÄrdsmiljöer. Genom ett uppdrag av Peab har jag fÄtt möjlighet att designa och planera tvÄ till ytan smÄ innergÄrdar pÄ en mellanstadieskola i Lambohov, Linköping.
Syftet med arbetet har varit att gestalta de tvÄ innergÄrdarna utifrÄn litteratur inom utomhuspedagogik och miljöpsykologi.
Tomma förvaltningsfastigheter i balansrÀkningen
SammanfattningSydsvenskan (2012) skriver i en artikel att Sverige Àr det land som urbaniseras snabbast i Europa vilket fÄr till effekt att befolkningen flyttar frÄn landsbygd till stÀder. Detta innebÀr att antalet invÄnare pÄ mindre orter i landet minskar vilket kan medföra att mÀngden tomma förvaltningsfastigheter ökar. HedemorabostÀder Àr exempel pÄ ett företag som tvingats skriva ned sina fastigheter till följd av tomma lokaler.Med detta som bakgrund syftar denna uppsats till att undersöka hur banker stÀller sig till att lÄna ut pengar till en förvaltningsfastighet pÄ mindre orter och om en högre risk Àr kopplat till detta. Vi har Àven undersökt om kundens relation till banken kan ha betydelse dÄ en vakans uppstÄr i en förvaltningsfastighet. Dessutom har vi studerat hur revisorer bedömer ett nedskrivningsbehov pÄ tomma förvaltningsfastigheter och vad som anses vara en bestÄende vÀrdeminskning dÄ en fastighet stÄr tom för att sedan kunna se om en viss försening kan förekomma av nedskrivning pÄ tomma förvaltningsfastigheter.Metoden som valts för denna uppsats Àr av kvalitativ art dÀr öppna individuella intervjuer har anvÀnts för att fÄ en bÀttre förstÄelse för problemet.DÄ omrÄdet vi valt att undersöka Àr relativt outforskat tar den teoretiska referensramen först upp en referensram med redovisningsprinciper, lagtext och rekommendationer som sedan följs av teori dÀr tidigare forskning och redovisningsteori presenteras som sedan kommer att anvÀndas i analysen.
Sjuksköterskan ? för patienten i tiden! Hur sjuksköterskans
Ett gott bemötande Àr viktigt för patientens uppfattning om vÄrden och en viktig del pÄ vÀgenmot vÀlbefinnande. Bemötande Àr ett samspel och ett vÀxelspel mellan sjuksköterska ochpatient som bygger pÄ att sjuksköterskan aktivt trÀder in i patientens livsrum med inlevelseoch kunskap om patientens styrkor och begrÀnsningar bekrÀftar patienten. Detta för attpatienten ska fÄ förbli en unik person. Syftet med denna uppsats var att belysa hursjuksköterskans arbetsmiljö kan utgöra möjligheter respektive hinder för ett gott bemötandeav patienten inom sjukvÄrden. Metoden utgjordes av fokusgruppintervju.
Byggavfall vid nybyggnation : En studie om Projekt Hammarby Sjöstad
Arbetet har skrivits pÄ uppdrag av Exploateringskontoret i Stockholm och innefattar sexbyggnadsentreprenörer som alla bygger i omrÄdet Hammarby Sjöstad dÀr studiengenomförts. Tillsammans bygger de totalt 1126 stycken lÀgenheter, samt fem styckenbutiker, sex lokaler och ett dagis. Utöver detta tillkommer Àven tvÄ garage vars avfall ÀrinrÀknat i statistiken.Arbetet har gÄtt ut pÄ att undersöka hur mycket byggavfall som bildas per nyproduceradlÀgenhet, varför det skapas samt nÀr i byggskedet detta sker. Kostnaderna för detta skaÀven berÀknas och hÀnsyn ska tas till inköpskostnader av det material som blir till avfallsamt avfallsentreprenörernas efterhanteringsersÀttning. Grunden till frÄgestÀllningen ovanbottnar i indikationer som getts frÄn diverse byggnadsentreprenörer som menat att detbildas cirka tvÄ ton avfall per nyproducerad lÀgenhet.Syftet Àr att detta ska ge underlag för att pÄ sikt skapa bÀttre rutiner för projektering ochproduktion av byggnader som möjliggör en reducering av byggavfallet, samt Àven för attbidra till en större medvetenhet kring avfallssorteringen hos byggarbetare ochbyggnadsentreprenörer.