Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger nyttjade informations- och kommunikationstekniken (IKT) för att göra skolans undervisning tillgänglig för alla elever samt deras uppfattning om vilken betydelse IKT hade för elevers lärande och måluppfyllelse. Utgångspunkten var de nationella satsningar som gjorts på lärares fortbildning inom området IKT och vilken effekt det gett samt tidigare forskning. Den teoretiska ansatsen grundade sig på ett sociokulturellt lärande. Fyra pedagoger inom olika skolformer intervjuades. Resultatet visade att pedagogerna i första hand associerade IKT med datorer och i synnerhet kopplat till läs- och skrivprocessen.

I vår vardag använder vi oss av mängder av redskap och föremål som hjälper och roar oss. Dessa föremål har de senaste åren tenderat att bli mer och mer tekniska och har kapacitet att utföra saker som sedvanliga datorer tidigare gjorde. Detta område kallas för Ubiquitous Computing, eller Ubicomp. Syftet i vår uppsats är att belysa forskningsområdet Ubicomp och några av dess problemområden. Kontextmedvetenhet, Integritet och Människa- datorinteraktion är de tre problemområden som vi valt utifrån befintligt litteratur.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare talar om datorn som pedagogiskt hjälpmedel och vilka implikationer deras tal för med sig för den datorstödda undervisningen. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, enskilda och i grupp, och analysen har utförts med inspiration från den diskursteoretiska ansatsen. Med hjälp av att teckna ekvivalenskedjor har de diskurser som lärarna talar inom identifierats. Analysen har medfört att 18 olika diskurser identifierats och ur dessa kan det lärarna vill uppnå med att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel samt de krav som ställs på lärare och skolor för att förverkliga dessa mål uttolkas. Resultatet visade att färdighetsträning, lustfyllt lärande och kritisk granskning är några exempel på vad lärarna vill uppnå genom att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel.

Detta examensarbete handlar om säkerhetsproblem som finns vid datorkommunikation. Man måste vara medveten om att informationen som skickas mellan datorer på intet sätt är säker mot avlyssning eller förändring. För att eliminera dessa hot kan man använda sig av olika säkerhetsstrategier. De strategier som har undersökts i detta examensarbete är IPSec och SSL. IPSec är en strategi som skyddar hela IP-paketen mellan två datorer mot flera olika hot.

SAMMANFATTNINGSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att ta reda på hur datorerna som finns i skolan används.* Kan man se några tydliga skillnader mellan en innerstadsskola och en förortsskola?* Hur ser elevernas datavanor ut?MetodMin uppsats är en kvantitativ studie. För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en enkät. Enkäten som jag har gjort är till stora delar hämtad från examensarbetet Datorer i skolan som skrevs på Idrottshögskolan för 10 år sedan. Jag tyckte att många av deras frågor var intressanta och fortfarande aktuella.ResultatSvaren från enkäten visade att datorn används mest i ämnen som matematik, svenska och engelska i förortsskolan medan i innerstadsskolan har man använt datorn i svenska, engelska och bild.

Användningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse på arbetsplatsen, och för anställda på till exempel callcenter är datorer ett oumbärligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; användningen av datorstöd kan även leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en märkbart negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgång och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvärderingsverktyg för att uppmärksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie på ett callcenter används för att visa på hur användningen av datorstöd kan inverka negativt på den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvärderingsverktyg. Detta syftar till att hjälpa organisationer och företagshälsovård att uppmärksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till användningen av datorstöd, med hjälp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd.

IT (Informationsteknik) och IKT (Informations- och kommunikationsteknik) har haft en snabb utveckling de senaste tjugo åren och det har skett stora förändringar i samhället. De stora förändringarna sätter krav på förskola och skola vars uppgift är att förbereda barn och ungdomar inför deras kommande arbetsliv där det garanterat kommer att komma i kontakt med den nya tekniken.Det främsta syftet med denna studie var bland annat att se vad några pedagoger hade för attityder till IKT i förskolan. En kvantitativ metod har används eftersom den ger möjlighet att kunna samla in ett större antal fakta för att sedan kunna analysera och finna mönster. För att få en djupare förståelse för de olika åsikter pedagoger har för IKT i förskolan och hur de arbetar har även kvalitativ metod använts då det är enklare att tolka och förstå det resultat som framkommer.Resultatet visar att det finns en viss oro hos pedagogerna för att datorn ska ta för mycket tid och att de andra aktiviteterna som till exempel fysiska aktiviteter och utevistelse ska bli åsidosatta. Men pedagogerna anser även att datorn är ett bra komplement och hjälp till barnens matte, läs- och skrivinlärning.

Det blir allt vanligare att elever får en egen bärbar dator eller lärplatta för att använda i skolan, även benämnt som ?en-till-en?. Digitaliseringen av skolan är numera så pass utbredd att det inte längre handlar om ifall datorer och digital teknik ska användas i undervisningen eller ej, utan snarare på vilket sätt de ska användas. I denna studie undersöks hur datorer används i undervisningen inom de samhällsvetenskapliga ämnena i en ?en-till-en?-miljö.

I uppsatsen undersöks gymnasielärares relation till IT och lärande och hur deras synsätt befrämjar IT-inlärning. Undersökningar har under fler decennium i Sverige pekat på att datorer borde användas mer som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Idag finns tekniken och det borde falla naturligt in i rutinerna att använda datorer. Mitt källmaterial och egna erfarenheter redovisar att ungdomarna redan har skaffat sig en IT-vana. Dessvärre stödjer inte lärsituationen IT-användningen ändå.

Jag börjar allt mer inse vattnets betydelse för sjöfarten.Så lär kung Gustav V ha sagt en gång i samband med dop av ett fartyg. Uttalandet har senare kommit att bli ett sätt uttrycka att något är så uppenbart att det knappast ens behöver sägas.Vilken betydelse har datorer för tänkandet? Frågan är relevant att ställa i en tid när datorer gör intrång på allt fler områden och har blivit en så naturligt integrerad del av våra liv att användningen av dem sällan ifrågasätts. Svaret på frågan är dock inte lika uppenbart som den om vattnets betydelse för sjöfarten.Denna masteruppsats i yrkeskunnande och professionsutveckling rör sig i gränslandet mellan maskiner och människor och handlar om hur datorer och datoranvändning påverkar det mänskliga tänkandet och den mänskliga kunskapen. Utgångspunkten är den brittiske matematikern Alan Turings arbete och hans berömda artikel från 1950, med titeln Computing machinery and intelligens, där han definierar ett test (Turingtestet) avsett att kunna avgöra maskiners tankeförmåga.

Syftet var att undersöka hur eleverna på en högstadieskola använder sina datorer, både till social kommunikation och till skolarbete och hur teknikenpåverkar dem.I studien har vi tillämpat kvalitativ metod kombinerat med en kvantitativ undersökning. Det empiriska materialet har huvudsakligen samlats in genom personliga intervjuer och observationer. Vi har även använt en webbaserad enkät.Eleverna på den undersökta skolan har i projektets inledande fas anammat den tilldelade datorn på ett effektivt sätt. Nya möjligheter till social interaktion och studiesätt har öppnat upp sig. Eleverna har till stor del implementerat datorn i sitt dagliga liv, datorn fungerar som ett gränsöverskridande multiverktyg både inom skolvärlden och i den privata sfären.

Automatisk sparning i datorprogram underso?ks fra?n perspektivet hur anva?ndare upplever tryggheten till att deras arbete ska finnas kvar na?r de arbetar med en dator, och hur de reagerar pa? en ny typ av design. Det finns ett problem som ligger i hur datorer rent tekniskt a?r uppbyggda, ja?mfo?rt med hur datoranva?ndare a?r vana att objekt fungerar i verkligheten. Nuvarande och gamla dator- program har tittats pa? fo?r att se hur de har lo?st funktionerna kring sparning.

Sammanfattning Mitt arbete handlar om datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasieskolor. Syftet med detta arbete var att kartlägga tillgången till och använd-ningen av datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasiesko-lor. Utgångspunkt för detta arbete var att större tillgång till datorerna leder till större användning. För att uppnå syftet har jag formulerat några frågeställningar om i hur stor utsträckning datorer används i matematikundervisningen och vilka datorprogram mate-matiklärarna använder på dessa skolor. Jag har även undersökt om det finns några framtida planer för förändring av tillgångar till och användning av datorer i undervisningen.

Dagens lärare i idrott och hälsa har stor frihet att forma undervisningen på det sätt som de själva tycker är bäst för eleverna, eftersom vare sig läro- eller kursplan nämner något om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. Därför behöver man också veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom området. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hälsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det här examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio.

Syftet med studien är att undersöka elevers uppfattning av hur datorer används i undervisningen. Frågeställningen var att se om det finns fördelar, nackdelar och om det finns förändringsområden för att använda datorer i undervisningen Dataanvändandet ökar i dagens samhälle och i de flesta skolor får eleverna en egen elevdator att använda i undervisningen. Studier visar att dataanvändandet behöver vara individanpassad för att bättre hjälpa den enskilde eleven. I målformuleringar i skolan står det att eleverna ska lära sig IT för sitt kommande yrke och för att bättre kunna diskutera med sina brukare/patienter. Metoden som har använts är intervjuer.