Detta examensarbete behandlar konceptframtagning av Àndstationer till en föreslagen automatbana mellan LuleÄ Centrum och bostadsomrÄdet Kronan. Kollektivtrafik tillhör framtiden och fungerande system Àr ett krav nÀr nya stÀder byggs. Dagens kollektivtrafik krÀver mycket stora subventioner frÄn skattebetalarna och mÄnga system bÀr bara brÄkdelar av sina kostnader. NoWait Transit AB har tillsammans med företaget ReRail AB ett nytt tÄgkoncept som anses vara billigare, miljövÀnligare och krÀva minimalt med underhÄll.Arbetet inleddes med en nulÀgesanalys av berörda företag och LuleÄ kommun vilket gav nödvÀndig förstÄelse för NoWaits tÄgkoncept. Deras koncept gÄr ut pÄ att man skapar en tÄgbana med kontinuerlig drift, liknande en rulltrappa.

Examensarbetet SkÀrva - historiska spÄr och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hÄllbart stadsbyggande Àr och vad det kan innebÀra för landskapet som ligger strax utanför staden. SkÀrva Àr en sÄdan plats som ligger nÀra bÄde Karlskrona och NÀttraby. Det gÄr att se en trend i att mÄnga flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagslÀget omrÄden som Verkö, Bastasjö, SkillingenÀs och SkÀrva by dÀr det byggs nytt. MÀnniskor vill ha nÀrheten till naturen, men ÀndÄ jobbar fÄ av dem som bor pÄ landsbygden med traditionellt jordbruk.

Ambassaden som institution har en lĂ„ng tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En frĂ„ga som mĂ„ste stĂ€llas Ă€r hur den traditionen fungerar i dagens samhĂ€lle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhĂ„ller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrĂ„gasĂ€tta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjĂ€lpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling?Ökande samarbete och rörlighet mellan vĂ€stlĂ€nder och framförallt EU-lĂ€nder innebĂ€r att ambassaderna fĂ„r allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulĂ€ra uppgifterna minskar. I en vĂ€rld med mer och mer informellt utbyte mellan lĂ€nder i form av turism, affĂ€rskontakter, utbytes-studier m.m. fĂ„r den officiella diplomatin en nĂ„got förĂ€ndrad roll.

Syftet med detta arbete har varit att ta fram material till en elförbrukningsplan för SSAB i LuleÄ. Till grund för förbrukningsplanen har en rad effektiviseringsÄtgÀrder undersökts för företagets olika hjÀlpsystem. HjÀlpsystemen som berörts i detta arbete Àr motorvÀrmare, belysning, ventilation, pumpar, flÀktar, transformatorer och till viss del elmotorer. En viktig avgrÀnsning i arbetet har varit att studera enheter som kan fungera som ledande exempel vid framtida effektiviseringsarbete. Projektet resulterade i en mÀngd lÀmpliga effektiviseringsÄtgÀrder med stor besparingspotential och kort Äterbetalningstid.

Examensarbetet SkÀrva - historiska spÄr och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hÄllbart stadsbyggande Àr och vad det kan innebÀra för landskapet som ligger strax utanför staden. SkÀrva Àr en sÄdan plats som ligger nÀra bÄde Karlskrona och NÀttraby. Det gÄr att se en trend i att mÄnga flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagslÀget omrÄden som Verkö, Bastasjö, SkillingenÀs och SkÀrva by dÀr det byggs nytt. MÀnniskor vill ha nÀrheten till naturen, men ÀndÄ jobbar fÄ av dem som bor pÄ landsbygden med traditionellt jordbruk.

Examensarbetet berör fastigheten Katten 6 som ligger i LuleÄ Centrum och Àgs av Folkets Hus andelsförening u.p.a. I takt med att energi- och miljöfrÄgorna har blivit alltmer uppmÀrksammade i samhÀllet och i samband med ett antal viktiga förÀndringar pÄ intilliggande fastigheter, har det vuxit fram ett intresse av att genomföra en planÀndring pÄ fastigheten Katten 6 som ska: * Dels möjliggöra en högre exploatering inom planomrÄdet Àn tidigare. * Dels bidra till en hÄllbar utveckling av bebyggelsen i LuleÄ centrum. Genom att studera befintliga planeringsunderlag som finns gÀllande planering i LuleÄ, klargöra planeringsförutsÀttningar och utforska vilka olika alternativ det finns gÀllande hÄllbar bebyggelse samt genom att vÀrdera dessa utifrÄn fördelar och nackdelar, har slutsatser kunnat dras och ett förslag till detaljplan tas fram. En stor del av examensarbetet har byggts pÄ insamling och bearbetning av textmaterial, vilket innebÀr att kvalitativ metod har anvÀnds.

Byggbranschen stÀlls inför stora prövningar med högt satta mÄl inom klimat- och energipolitiken och en omfattande pÄverkan pÄ naturmiljön till följd av dess stora material- och energiomsÀttning. Demonstrationsprojekt i byggbranschen anses vara ett viktigt steg i utvecklingen av ny byggteknik, men samtidigt finns det ett gap mellan goda resultat som demonstrationsprojekten kan uppvisa och det traditionella arbetssÀttet (Femenías, 2004) . Samtidigt som det finns ett behov av satsningar pÄ miljöanpassad nyproduktion, finns det ocksÄ ett stort behov av god förvaltning av vÄra befintliga byggnader. Bebyggelsen som helhet förnyas vÀldigt lÄngsamt; drygt 90 procent av de hus som finns Är 2020 Àr redan byggda (MiljövÄrdsberedningen, 2004). Byggnaders driftsskede har en betydande del i bygg- och fastighetssektorns miljöpÄverkan (Byggsektorns kretsloppsrÄd, 2001), vilket stÀller höga krav pÄ fastighetsbolag och fastighetsförvaltare.Syftet med denna rapport Àr att belysa fastighetsförvaltarens roll i arbetet mot en hÄllbar utveckling, men ocksÄ den eventuella problematik som rÄder med förvaltning av fastigheter som byggs som miljöprojekt.

Orust Kommun stÄr inför arbetet med att förnya och utveckla ett industriomrÄde vid hamnen i Mollösund. MÄlet Àr att bevara kulturarvet i den lilla fiskebyn samtidigt som man vill satsa pÄ ett levande samhÀlle, den viktiga turistnÀringen samt tillfredstÀlla mÄnga mÄlgrupper. Rapportens syfte Àr att föra en diskussion och dÀrmed bidra med ett underlag till Orusts kommuns arbete och beslut för förÀndring av industritomten belÀgen i Mollösunds hamn. Detta genomförs genom en fallstudie dÀr ett antal befintliga omrÄden analyseras, vilka alla Àr relevanta för industriomrÄdet i Mollösund. Diskussionen skall belysa olika typer av verksamheter som kan inhysas pÄ industritomten och analysera vilka som Àr mer eller mindre lÀmpliga.Genom en kritiskt granskad litteraturstudie inhÀmtades bakgrundsinformation om Mollösund och turism för att förstÄ bakgrunden till Mollösunds identitet.

Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vÀndas. UtgÄngspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i GÀvle. Rapporten börjar med att ge en definition pÄ vad ett stadsdelscentrum Àr samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrÄn ett historiskt perspektiv samt utifrÄn dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsomrÄdena för att dÀrutöver fungera som en viktig social mötesplats.

I och med att det svenska samhÀllet blir mer och mer medvetet om dagens energifrÄgor sÄ har bestÀllare börjat söka sig till energieffektivare lösningar. 40 procent av Sveriges totala energianvÀndning gÄr till bostadssektorn och 85 procent av denna gÄr till husets drift- och brukstid. En ökning av byggnaders energieffektivitet har dÀrmed en stor betydelse för att uppnÄ en effektivare energianvÀndning i Sverige. Syftet med denna rapport Àr att undersöka en av dessa lösningar, nÀmligen Passivhus, och se hur denna kan appliceras pÄ ett industriellt byggt flerbostadshus i trÀ. Metoderna som anvÀndes för att samla in data till examensarbetet var: litteraturstudier av sÄvÀl böcker, rapporter, examensarbeten, licentiatavhandlingar, akademiska artiklar och Internet.

I och med att det svenska samhÀllet blir mer och mer medvetet om dagens energifrÄgor sÄ har bestÀllare börjat söka sig till energieffektivare lösningar. 40 procent av Sveriges totala energianvÀndning gÄr till bostadssektorn och 85 procent av denna gÄr till husets drift- och brukstid. En ökning av byggnaders energieffektivitet har dÀrmed en stor betydelse för att uppnÄ en effektivare energianvÀndning i Sverige. Syftet med denna rapport Àr att undersöka en av dessa lösningar, nÀmligen Passivhus, och se hur denna kan appliceras pÄ ett industriellt byggt flerbostadshus i trÀ. Metoderna som anvÀndes för att samla in data till examensarbetet var: litteraturstudier av sÄvÀl böcker, rapporter, examensarbeten, licentiatavhandlingar, akademiska artiklar och Internet. Författarna genomförde Àven tvÄ kortare intervjuer och det förekom Àven en del samtal med kunniga personer för att fÄ bukt med en del frÄgetecken som uppkommit lÀngs arbetets gÄng.

Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vÀndas. UtgÄngspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i GÀvle. Rapporten börjar med att ge en definition pÄ vad ett stadsdelscentrum Àr samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrÄn ett historiskt perspektiv samt utifrÄn dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsomrÄdena för att dÀrutöver fungera som en viktig social mötesplats. Man kan sÀrskilja fyra större intressegrupper i ett stadsdelscentrum: konsumenterna, kommunen, handlarna och fastighetsÀgarna.

Idag bor ungefÀr en tredjedel av jordens befolkning i hus som Àr byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och dÄ frÀmst i egen regi. De mÀnniskor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som byggnadsmaterial, bland annat en god vÀrmelagringsförmÄga. NÀr det idag byggs hus sÀtts stort fokus pÄ att husens U-vÀrden ska vara sÄ lÄga som möjligt medan man bortser ifrÄn konstruktionens vÀrmelagringsförmÄga. En massiv lervÀgg utan isolering fÄr ett högt U-vÀrde, vilket man idag vill undvika.

Det hÀr examensarbetet Àr en fallstudie som beskriverstadsutvecklingen i staden Dubai i Förenade arabemiraten.Examensarbetet syftar till att svara pÄ frÄgornaHur har Dubai stad utvecklats frÄn och med oljansupptÀckt fram till idag? och Hur ser den övergripandeplaneringen ut för Dubais framtida stadsutveckling?METOD;VÄr fallstudie Àr en sammanvÀvd redogörelse av enlitteraturstudie och egna upplevelser frÄn en studieresai Förenade arabemiraten.Litteraturstudien bestod av tre huvuddelar. I den förstadelen var syftet att fÄ grundlÀggande fakta och vi lÀstebland annat guideböcker och sÄg dokumentÀrer omDubai. I litteraturstudiens andra del fokuserade vi pÄvad som fanns vetenskapligt publicerat om Dubaisstadsutveckling fram till idag. I den tredje delen söktevi information om Dubais framtida stadsutveckling,frÀmst dokument framtagna av Dubais myndigheter.I studieresan besökte vi Dubai i tolv dagar.

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan dÀr man livnÀrde sig pÄ fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet vÀxte sig handeln starkare och dÀrefter Àven badturismen. PÄ grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil Àr under sommarmÄnaderna ett mycket populÀrt turistmÄl. Det attraktiva geografiska lÀget i BohuslÀns skÀrgÄrd i kombination med utbudet av smÄbutiker och grundlÀggande service gör staden till en viktig lÀnk mellan hav och land för framförallt turister.