Sigtuna Àr en av de Àldsta stÀderna i landet. Kyrkan S:t Olof Àr en av flera medeltida kyrkor i staden. Under hösten 2005 utförde Leica Geosystems en demonstrationsmÀtning med en laserskanner i S:t Olofs ruin. FrÄn museets hÄll ville man dÀrefter att hela ruinen skulle mÀtas upp tredimensionellt för att pÄ ett bÀttre sÀtt kunna analysera komplicerade kronologiska hÀndelser och förÀndringar.Man har tidigare inom vetenskapsgrenen byggnadsarkeologi upplevt problem med att Ästadkomma en fullstÀndig bild av en byggnad genom tvÄdimensionella ritningar. I en tredimensionell avbildning synliggörs rummet pÄ ett mer fullkomligt och verklighetstroget sÀtt.

Byggnader och dess anvÀndare stÄr för upp emot en tredjedel av jordens förbrukade naturresurser och 40 procent av jordens totala energiförbrukning. För att spara pÄ jordens resurser och minska energiförbrukningen Àr det viktigt att finna byggnadslösningar som inte belastar klimatet ytterligare. Idag efterfrÄgas hÄllbara byggnader allt mer av hyresgÀster vilket innebÀr att fastighetsÀgarna, för att vara konkurrenskraftiga, mÄste göra investeringar för att miljöklassificera sina byggnader.Miljöbyggnad Àr ett sÀtt att miljöcertifiera bÄde nyproducerade och befintliga byggnader. Systemet baseras pÄ svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis och Àr till för att skapa miljömÀssigt hÄllbara byggnader. Miljöbyggnad Àr indelad i fyra klassificeringsnivÄer; KLASSAD, BRONS, SILVER och GULD, dÀr BRONS i flera utav fallen motsvarar Boverkets byggregler (BBR).

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Kandidatarbetet syftar till att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum i Stockholm. Museets nuvarande lokaler ska inom en snar framtid omorganiseras, de verksamheter (konservering, forskning, adminstration etc) som idag Àr förlagda till huvudbyggnaden ska placeras i en tillbyggnad. Den nuvarande tillbyggnaden (annexet) ska rivas. Tillbyggnaden i detta kandidatprojekt, Àr placerad pÄ Nationalmuseums baksida. En mindre huskropp i fyra vÄningar agerar huvudsakligt fasadmotiv och innehÄller lastintag och entré pÄ gatuplan, studiesal och referensbibliotek pÄ plan 2 och kontor pÄ plan 3 och 4.

Restaurering handlar om att spara nÄgot av det existerande och anvÀnda sig av det, om det sÄ Àr en struktur, ett minne, en detalj eller den inre luftmassan. FrÄgan Àr varför man i vissa fall sparar en trÀbit frÄn 1700-talet som Àr sned och sliten, nÀr man skulle kunna byta ut den till en rak istÀllet, men mÄla den i samma kulör. Det Àr alltsÄ nÄgonting i just den slitna trÀbiten som förmedlar nÄgot till oss. Kanske en kÀnsla av att vi Àr del av en historia och ett sammanhang. I projekt som handlar om restaurering jobbar arkitekten med just hanteringen av historia men ocksÄ skapandet av framtiden.

TanumsFönster ABs fabrik utanför Tanumshede i BohuslÀn Àr byggd i mÄnga etapper. SpÄnsugssystemet och delar av allmÀnventilationen har inte anpassats tillrÀckligt till nuvarande byggnad och verksamhet. Det saknas ocksÄ ritningar och kunskap om aktuella luftflöden. De luftflöden som krÀvs för att spÄn-utsugen ska fungera bra ersÀtts inte av kontrollerad tilluft, istÀllet lÀcker uteluft in genom otÀtheter och runt portar pÄ grund av det stora undertryck som finns i byggnaden. Detta skapar, frÀmst vintertid, problem i form av drag och höga uppvÀrmningskostnader.I detta examensarbete dokumenteras huvuddelarna av spÄnsugssystemet i maskinhallen med ritningar och flödesmÀtningar.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

Elementbyggnad medför ofta problem, dels pÄ grund av avsaknaden av naturliga kopplingar mellan dess element, dels kring hur konstruktionen i dess utformning ska motstÄ fortskridande ras. Med fortskridande ras avses det förlopp som uppstÄr dÄ kollaps av en enskild bÀrverksdel sprids till intilliggande konstruktion. En konstruktion som har tillrÀcklig förmÄga att motstÄ detta förlopp benÀmns robust. Bo G. Hellers, professor emeritus i konstruktionslÀra vid Kungliga tekniska högskolan, beskriver i en debattartikel att mÄnga byggnader uppförda med prefabricerade betongelement frÄn miljonprogrammet inte uppnÄr tillrÀcklig robusthet. Syftet med denna studie baseras pÄ Bo G. Hellers uttalande och har varit att undersöka om en befintlig byggnad uppförd under miljonprogrammet Àr utformad pÄ ett sÄdant sÀtt att tillrÀcklig robusthet uppnÄs.

Rapporten ingÄr i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, dÀr mÄlet Àr att ta fram en konstruktion utan ÄngspÀrr som ska klara dagens mÄtt pÄ lufttÀthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport Àr att utreda hur fukt pÄverkar en byggnad medmassivtrÀstomme och olika isoleringsmaterial utan ÄngspÀrr. Mineralull och trÀfiberisolering jÀmförs mot varandra för att se hur dessa pÄverkarfuktbelastningen i en vÀggkonstruktion. Testobjektet Àr lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder anvÀnds. Ensimulering, verkliga uppmÀtta vÀrden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjÀlp av programmet WUFI, uppmÀtta vÀrden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under tvÄ Ärs tid frÄn vÀggkonstruktionen via mÀtsensorer.

Detta examensarbete syftar till att utreda klimatsimuleringsprogrammen IDA-ICE och WUFI, hur dessa program kan komplettera varandra och anvÀndas till simulering av kyrktorn som blivit byggda i sten. IDA-ICE har av tidigare utredningar klargjort att detta program inte redovisa fuktlagring i konstruktioner vilket WUFI gör, dÀrav valet till dessa program. Klimatsimuleringarna utförs i NÀssjö gamla kyrkas torn som Àr byggt av stenblock som sammanfogats med kalkbruk.Utredningen görs med hjÀlp av klimatloggar som mÀter temperatur och relativ fuktighet. Dessa mÀtinstrument placeras ut i NÀssjö gamla kyrkas torn för mÀtning. VÀrdena för klimatloggarna jÀmförs med simuleringarnas vÀrden frÄn IDA-ICE och WUFI.Klimatsimuleringarna visar sig inte ge samma vÀrden av temperatur eller relativ fuktighet gentemot klimatloggarnas uppmÀtta vÀrden.

I detta projekt har jag arbetat uteifrÄn en frÄgestÀllning om smÄ ytor. Hur mycket yta behöver en ensamstÄende mÀnniska för att kunna leva bekvÀmt? Hur behÄller man bekvÀmligheter trots en ytminimering? Vad hÀnder med flexibiliteten i ett sÄdant hem?Kvarteret TjÀllet har historieskt sett haft en tradition av trÄngboddhet, i synnerhet runt sekelskiftet dÄ platsbristen var mycket kÀnnbar. Mitt mÄl har varit att göra denna trÄngboddhet till en positiv upplevelse. I detta hus finns enbart enrumslÀgenheter anpassade för ensamstÄende, troligtvis unga och barnlösa.

Detta examensarbete syftar till att utforska hur man kan anvÀnda glas som ett lastbÀrande konstruktionsmaterial i en husbyggnad. AnvÀndandet att glas har ökat kraftigt de senaste 50 Ären dÄ nya produktionsmetoder gjorde att det blev enklare och billigare att tillverka.För att sÀkerstÀlla sÀkerheten kan man anvÀnda sÀkerhetsglas, glaset kan vara hÀrdat eller laminerat. SÀkerhetsglas innebÀr att vid brott kommer det inte att uppkomma skÀrvor. Glas klarar av tryckkrafter bra, nÀr prövning av glas skett har man inte klarat av att sÀkerhetsstÀlla hur mycket glaset tÄl pÄ grund av att glaset alltid har gÄtt sönder pÄ grund av dragspÀnningar. DraghÄllfastheten för glas Àr mellan 45 och 120 MPa.Anslutningsdetaljer Àr vÀldigt viktigt att ta hÀnsyn till nÀr byggnader görs i glas.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, GubbĂ€ngsbadet, ÅrstagĂ„rdens bollplan. MĂ„nga arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete Ă€r inte utmĂ€rkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förvĂ€ntas finnas dĂ€r, fungera och vara estetiska men de flesta mĂ€nniskor tĂ€nker sĂ€llan pĂ„ de skapande krafter som stĂ„r bakom den byggda miljön.Den ?osynliga? arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades.

SammanfattningTitel: Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifterA?mne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hpFo?rfattare: Martina Svensson och Elin Wiberg Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: Controller, affa?rssystem, integration mellan controller och affa?rssystem, stora fo?retag. Syfte: Syftet a?r att underso?ka hur controllers anva?nder affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter. Genom att underso?ka interaktionen mellan controllers och affa?rssystem i verksamheten vill vi ta reda pa? hur affa?rssystem anva?nds. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa o?kad kunskap inom omra?det som bero?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, samt att ge la?saren djupare fo?rsta?else inom omra?det. Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudomra?de a?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, fo?r att kunna beskriva interaktionen har vi valt att fo?rst beskriva affa?rssystem och controllers var fo?r sig.