Idag Àr det i Sverige tillÄtet att bygga höga trÀhus. Detta arbete behandlar framförallt trÀhus som byggs som volymelement i fabrik och endast monteras pÄ sjÀlva byggplatsen. TrÀhus Àr lÀtta i förhÄllande till byggnader byggda av andra material, och nÀr trÀhusen byggs högre blir vindlasten större och problem uppstÄr med stabiliseringen. PÄ vissa stÀllen i byggnaden ger vindlasten upphov till koncentrerade lyftkrafter som Àr större Àn egenvikten, och dessa delar av byggnaden vill dÄ lyfta. Idag berÀknas dessa krafter med en förenklad tvÄdimensionell metod som tar liten hÀnsyn till omkringliggande vÀggar och bjÀlklag.

BakgrundLöpning pÄ rullband/löpband har blivit en allt vanligare ingrediens vid trÀning pÄ nordliga breddgrader. Rullbandet Àr ocksÄ en viktig ergometer som möjliggör att fysiskt arbete kan mÀtas under standardiserade former. Ett prestationstest som ofta utförs pÄ löpband Àr ett sÄ kallat laktattröskeltest. Testet gÄr ut pÄ att finna den brytpunkt nÀr laktatproduktionen övertrÀffar förmÄgan att omsÀtta eller transportera bort bildad laktat, det vill sÀga den högsta konstanta hastighet som kan löpas utan att laktatet hastigt ackumuleras i blodet. Om ett sÄdant test skall kunna anvÀndas till att förutse sin tÀvlingsfart, eller för att hitta rÀtt hastighet för sÄ kallad tröskeltrÀning, förutsÀtts det att löpbandslöpning och löpning pÄ fast underlag Àr likvÀrdigt.

VÄra samhÀlleliga problem ser idag annorlunda ut Àn vad de gjorde vid förra sekelskiftet, men det rÀcker ocksÄ att gÄ tillbaka femtio Är i tiden, nÀr Södra Guldheden bebyggdes. Ett stort problem som vi allt oftare blir uppmÀrksammade om, Àr att vÄr miljö inte lÀngre klarar den belastning som dagens bilanvÀndande medför. Genom de lÄnga avstÄnd vÄra utspridda stÀder ger upphov till, förvÀrras det globala problemet. Vi behöver dÀrför förtÀta vÄra stÀder inÄt och nyttja lÀmplig mark för detta, det har vi mycket att vinna pÄ Àven ur andra avseenden. För att undvika att vi genom förtÀtning bygger bort stora kvaliteter i vÄra befintliga kulturmiljöer, behöver vi se omrÄdet utifrÄn en helhet.

Examensarbetets mÄl var att ta fram relevanta ÄtgÀrder med tillhörande kostnader för att förbÀttra arbetsmiljön för operatörerna vid tryckpress 3616, som Àr den Àldsta av tre tryckpressar pÄ Tetra Pak Packaging Material i Lund. Arbetet initierades av att företaget noterat ett ökat antal sjukskrivningar för problem i rygg, axlar och nacke hos operatörerna pÄ tryckpress 3616 jÀmfört med övriga tryckpressar. Arbetet resulterade i att totalt nitton lösningar togs fram för att förbÀttra den fysiska arbetsmiljön och nÄgra omrÄden inom den psykiska arbetsmiljön kommenterades. I arbetet med lösningar var personer frÄn flera delar inom företaget delaktiga och för inspiration gjordes benchmarking pÄ tre tryckerier. Lösningarna som berör den fysiska arbetsmiljön delades in i tre investeringssteg, dessa steg samt nulÀget vÀrderades mot kravspecifikationen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar. Syftet med studien var att undersöka resultat vid och korrelationen mellan fem-minuters pyramidtest (5MPT) och maximalt syreupptagningstest (VO2max) pÄ löpband pÄ yngre friska individer. Vi ville Àven studera om det förelÄg nÄgon skillnad, inlÀrningseffekt, för de tvÄ testmetoderna vid en upprepad testomgÄng.Metod. I studien deltog 32 personer, 18 mÀn och 14 kvinnor, i Äldrarna 15?28 Är.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

I kvÀllstidningen Aftonbladet har det under flera Är publicerats artiklar med lÄngtidsprognoser för sommaren. För prognoserna stÄr en tysk man vid namn Wolfgang Röder, som tidigare arbetat pÄ meteorologiska institutionen vid Freie UniversitÀt i Berlin. Röders metod att stÀlla lÄngtidsprognoser Àr hemlig, men han har avslöjat för Aftonbladet att han bl.a. studerar vÀdret under vÄren och jÀmför med statistik frÄn tidigare Är. Han gör dessutom en rad pÄstÄenden om aprilvÀdrets pÄverkan pÄ sommarvÀdret, framförallt juli mÄnad.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur pass bra Röders lÄng- tidsprognoser Àr med det verkliga utfallet och utifall hans pÄstÄenden om april- vÀdrets pÄverkan pÄ sommarvÀdret stÀmmer.

Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) arbete gÄr bland annat ut pÄ att bistÄ med insatspersonal till FN-organ eller EU-projekt, för att exempelvis bistÄ med vatten och sanitet, hjÀlpa utsatta kvinnor och barn eller hjÀlpa till efter en jordbÀvning. All insatspersonal mÄste innan insats skriva under pÄ att följa etiska förhÄllningsregler, vilket benÀmns som uppförandekoder. Det Àr viktigt att insatspersonalen följer dessa etiska uppförandekoder vid insats, dÄ det Àr mÄnga mÀnniskor vars liv Àr beroende av deras arbete. Syftet med studien Àr att undersöka hur MSB:s insatspersonal upplever uppförandekoderna vid insats. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur upplever insatspersonalen det Àr att ha uppförandekoderna att förhÄlla sig till? Upplevs uppförandekoderna som stöd eller belastning i arbetet? Hur upplever insatspersonalen att MSB hanterar situationer dÀr nÄgon bryter mot koderna? Har insatspersonalen stÀllts inför situationer dÀr uppförandekoderna gett vÀgledning för agerandet? Hur kan uppförandekoderna förbÀttras?Studiens teoretiska referensram, behandlar bland annat etiska perspektiv, sÄsom konsekvensetisk och utilitarism samt Àmnet uppförandekod redovisas.

Utvecklingen i vÀrlden och Àven i vÄra svenska stÀder gÄr mot att bygga mot allt högre höjder. Linköping Àr inget undantag och PEAB bygger just nu det som ska bli stadens högsta kontorsbyggnad kallad Tornet. Med sina 19 vÄningar kommer den att strÀcka sig ca 65 meter upp i luften, ingen höjd i vÀrldsliga sammanhang, men i Sverige hamnar det pÄ en 21:a plats över landets högsta byggnader. Huset Àr placerat i nÀrheten av centrum och skall fungera som kontor och företagshotell Ät ett av stadens fastighetsbolag. PEABs erfarenhet av att bygga höghus Àr dock begrÀnsad, dÀrför har jag kommit överens med företaget om att undersöka vilka riskerna, men Àven möjligheterna Àr att bygga pÄ höjden.

Syftet med v?r kvalitativa studie var att unders?ka hur medarbetare som arbetar hybrid inom techbranschen upplever psykologisk trygghet. Mer ing?ende unders?ktes vilka ledaregenskaper som var att f?redra samt hur organisationen kan framkalla en mer naturlig social interaktion i arbetsgrupper n?r delar av arbetet ?r p? distans. V?r teoretiska referensram utgick fr?n tv? ledarskapsteorier; det transformativa ledarskapet respektive det autentiska ledarskapet, vilket b?da har p?visats i tidigare studier ha en p?verkan p? en arbetsgrupps psykologiska trygghet.

Under Ă„r 2008 anvĂ€ndes globalt en energimĂ€ngd motsvarande nĂ€stan 144 000 TWh ochav dessa stod fossila brĂ€nslen för 81 %. I Sverige uppgick energitillförseln under Ă„r2010 till totalt 616 TWh och av detta stod rĂ„olja/oljeprodukter för 30,4 %. VidförbrĂ€nning av fossila brĂ€nslen frigörs koldioxid, en gas som bidrar till att förstĂ€rkavĂ€xthuseffekten. År 2000 uppmĂ€ttes halten av koldioxid i atmosfĂ€ren till 370 ppmv ochför att den globala temperaturen inte ska öka med mer Ă€n 2°C bör halten stanna pĂ„ 450ppmv innan Ă„r 2100. Ett sĂ€tt att minska andelen av fossila brĂ€nslen Ă€r att öka andelen avförnybara energikĂ€llor, som t.ex.

En Äldrande befolkning Àr ett globalt problem. LÀnder sÄ som USA, Kanada och Kina harproblem med Äldrande befolkningar. Med en Äldrande befolkning sÄ stÀlls det nya krav pÄergonomi eftersom de biologiska förutsÀttningarna Àndras nÀr en person Äldras. Styrka, syn ochuthÄllighet Àr alla egenskaper som försÀmras med Älder. NÄgra av Atlas Copco Tools kunderbörjar oroa sig för deras Äldrande montörer.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igÄng av Barn- och ut-bildningsnÀmnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre sÀrskilda undervisningsgrupper. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om kommunen Àr pÄ vÀg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll frÄn Barn- och utbildningsnÀmnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framvÀxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgÄngspunkter som lyfts fram Àr sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, normkritiskt perspektiv, sjÀlvkÀnslans be-tydelse för lÀrandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs ocksÄ. NÄgra exempel frÄn forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs Àven för.Metod: Studien bygger pÄ en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.

Riksintresset för kulturmiljövÄrden syftar till att sÄ lÄngt som möjligt skydda mot pÄverkan av kulturhistoriskt vÀrdefulla miljöer. Miljöbalken, som utgör grunden för riksintresse för kulturmiljövÄrden, hÀvdar att grönstrukturen inom och i nÀrheten av tÀtorter sÀrskilt bör tas i beaktning. Stockholms be-byggda ytor ökar, delvis pÄ bekostnad av stadens grönstruktur. Utförliga strategier i Stockholm stads översiktliga planering för de riksintressanta kulturmiljöerna Àr nÄgot som saknas, framförallt för grönstruktur inom des-sa omrÄden. Samtidigt existerar grönstruktur i olika form som element i alla Stockholms riksintressen för kulturmiljövÄrden.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vad lÀrare i matematik för grundskolansÀldre Äldrar har för kunskaper om undervisningen av elever med dyslexi. Studien undersökte vilkasvÄrigheter lÀrare anser att elever med dyslexi kan ha i Àmnet matematik och vilkaundervisningsmetoder de i sÄ fall anvÀnder sig av för att hjÀlpa dessa elever. Vidare studerades varoch hur lÀrarna fÄtt kunskaper om dessa undervisningsmetoder och slutligen analyserades resultatenav tidigare nÀmnda frÄgor för att se till eventuella skillnader mellan olika lÀrares svar och dessyrkeserfarenhet.Metoden för studien var halvstrukturerade intervjuer med fem utbildade matematiklÀrare förgrundskolans Àldre Äldrar. Det insamlade materialet transkriberades och resultatet analyserades underrespektive frÄgestÀllning, utifrÄn ett relationellt perspektiv pÄ orsakerna till svÄrigheter i skolan.Resultat frÄn denna studie visar pÄ att lÀrarna upplevde att de fÄtt för lite kunskap omundervisningen för elever med dyslexi under sin lÀrarutbildning. De kunskaper som de besitter hadede frÀmst fÄtt sin yrkeserfarenhet efter att de tagit sin lÀrarexamen.