Bakgrund: Psykisk ohÀlsa som Anorexia nervosa hos ett barn medför en ökad stress i hela familjen. Tidigare forskning visar att förÀldrar till barn med anorexia nervosa har en önskan att vara mer delaktig i vÄrd och behandling men det finns brister i kunskapen om hur vÄrden kan stötta förÀldrarna och göra sÄ att de kÀnner större delaktighet.Syftet med studien Àr att undersöka upplevelsen av delaktighet och stöd i vÄrd och behandling hos förÀldrar till barn med anorexia nervosa.Metod: Studien Àr en pilotstudie med en kvalitativ ansats dÀr strukturerade intervjuer anvÀnts enligt Trost (2010) och analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys enligt Granheim och Lundman (2004).Resultat: Resultatet presenteras som kategorier vilka framtrÀdde i analysarbetet och Àr: delaktighet, kunskap, belastning, saknad av stöd och saknad av bekrÀftelse.Diskussion: FörÀldrarna i pilotstudien beskriver att sjukdomen innebÀr en stor börda i familjen. FörÀldrarna uttrycker ett behov av mer stöd i form av egna samtal och upplever brist pÄ bekrÀftelse, detta trots att de kÀnner delaktighet i vÄrd och behandling. FörÀldrarnas upplevelse av att kunskapen finns hos de som arbetar med Àtstörningar och kÀnslan av att kunna hantera svÄra situationer ger dem hopp. Det finns behov av en fullskalig studie för att fÄ bÀttre förstÄelse och kunskap om förÀldrarnas upplevelse av delaktighet och stöd i vÄrden.Nyckelord: anorexia nervosa, delaktighet, förÀldrar, stöd.

Bakgrund: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vÄrd krÀvs det en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. NÀr sjuksköterskan vÄrdar patienter som Àr immigranter med annat modersmÄl rÀcker inte sprÄkkunskaperna alltid till för att förstÄ och bli förstÄdd, vilket kan leda till missförstÄnd. Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes som baserades pÄ 14 vetenskapliga artklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Blekinge. Artiklar mellan 2000-2010 inkluderades.

Innovation Àr i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap Àr en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belÀgg för att samtliga faktorer pÄverkar kreativiteten pÄ arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna frÀmjar eller hÀmmar kreativiteten.

Syftet med den hĂ€r rapporten Ă€r att undersöka ifall PHP-ramverket CodeIgniter Ă€r ett lĂ€mpligt val för konstruktion av mindre webbplatser. För att besvara frĂ„gestĂ€llningen har jag konstruerat en webbplats i CodeIgniter Ă„t företaget Östra hundskolan. UtifrĂ„n de erfarenheter jag fĂ„tt nĂ€r jag arbetat i CodeIgniter för jag ett resonemang kring fördelar och nackdelar jĂ€mfört med andra webbtekniker som mer traditionell webbprogrammering, CMS och andra PHP-ramverk.För att konstruera Östra hundskolans webbplats har jag tillsammans med deras Ă€gare tagit fram en kravspecifikation som redogör för de funktioner och krav som finns. UtifrĂ„n kravspecifikationen har jag skapat en designspecifikation som sedan ligger som grund för implementeringen av webbplatsen. Webbplatsen Ă€r implementerad i CodeIgniter dĂ€r mĂ„nga av dess inbyggda hjĂ€lpbibliotek har legat som underlag för webbplatsens funktioner.De slutsatser jag dragit efter att ha jobbat med CodeIgniter Ă€r att valet av verktyg mĂ„ste anpassas utifrĂ„n mĂ„nga olika parametrar, exempelvis hur lĂ„ng Ă€r projektettiden, vilka funktioner ska webbplatsen uppfylla, finns programmeringskunskaper, finns det ett krav pĂ„ enkelt underhĂ„ll etcetera.

Detta examensarbete Àr en studie av turbinoperatörers arbete under driftsituationen husturbindrift vid Ringhals kÀrnkraftverk. Syftet Àr att undersöka dels under vilka förutsÀttningar turbinoperatörerna arbetar under detta driftfall och dels hur de grafiska anvÀndargrÀnssnitten kan anpassas till driftfallet för att möta operatörernas informationsbehov. UtifrÄn intervjuer, observationer under simulatortrÀning, uppgifts- och lÀnkanalyser faststÀlldes operatörens informationsbehov under husturbindrift och designkriterier för ett situationsanpassat grÀnssnitt togs fram. ArbetssÀttet Cognitive Work Analysis har fungerat som ett ramverk för studien. De viktigaste designkriterierna Àr: - Parametrar som Àr viktiga för situationen ska presenteras tillsammans med mÄl och/eller grÀnser för vÀrdet som visas.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att mÀnniskor i livets slutskede vÀljer att vÄrdas och dö i sitt hem. Anhöriga har en betydande roll i vÄrdprocessen, dÄ de har ansvar för den sjukes vÄrd och livskvalitet. Den palliativa vÄrden arbetar utifrÄn de fyra hörnstenarna; kommunikation, symptomlindring, teamarbete och anhörigstöd.Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vÄrda den sjuke i hemmet i livets slutskede.Metod: Litteraturöversikten utfördes med andvÀndning av nio svenska vÄrdvetenskapliga studier med kvalitativ ansats och tvÄ med mixad metod. Studierna hÀrrör frÄn databaserna CINAHL Complete och PubMed, mellan Ären 2000 och 2015.Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga hade ett stort ansvar och en tung belastning som informella vÄrdgivare, samtidigt upplevde anhöriga en tillfredsstÀllande kÀnsla av att vÄrda patienten. Anhöriga upplevde brist pÄ stöd frÄn hÀlso- och sjukvÄrden, dÄ de inte fick tillrÀckligt med information, utbildning eller avlastning i tillvaron.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Att möta en person i svÄr kris och/eller sorg Àr bland de kÀnslomÀssigt tyngsta utmaningar enkurator stÀlls inför. För vissa i yrkesgruppen Àr det just kriser och sorg som upptar den störstadelen av arbetstiden. Hur pÄverkas kuratorn av denna emotionella belastning? Vilka kÀnsloruppstÄr i behandlingsarbetet och varför? Vilket inflytande har detta pÄ kuratorernas personlighetoch sociala sammanhang? Dessutom; vilka medvetna strategier anvÀnds för att hanterakÀnslorna?Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sju kuratorer för att ta reda pÄ just deras upplevelseroch erfarenheter. Det huvudsakliga resultatet visar att kÀnslor som ledsenhet, otillrÀcklighet ochfrustration Àr vanliga hos respondenterna.

Denna rapport innehÄller en utredning av effektflöden pÄ Uddevalla Energi ElnÀt AB:s mottagningsstationer och optimering av driftlÀggning för dess effektkondensatorbatterier och transformatorer.Uddevalla Energi ElnÀt AB har sedan 30 Är haft effektkondensatorbatterier inkopplade nÀstan hela Äret och dessa behöver av ÄldersskÀl snart bytas ut. Uddevalla Energi ElnÀt AB har dÀrför behov av nya rutiner för driftlÀggning av effektkondensatorbatterier efter det att Svenska KraftnÀt och Vattenfall AB har infört nya regler för de reaktiva effektflödena i elnÀtet.I utredningen om effektkondensatorbatterier har det gjorts en investeringskalkyl med tre alternativ för inköp. Alternativ 1 med central faskompensering pÄ mottagningsstation, alternativ 2 med faskompensering pÄ mottagningsstation kompletterat med faskompensering pÄ abonnentstationer och alternativ 3 med lokal faskompensering pÄ abonnentstationer.  Det framkom i utredningen att alternativ 2: Central faskompensering kompletterat med faskompensering pÄ abonnentstationer Àr mest lÀmplig att genomföra.  Det har tidigare konstaterats att det under delar av Äret har varit lÄg belastning pÄ nÄgra av mottagningsstationernas transformatorer. Det har aldrig utretts om det Àr lönsamt att stÀnga av den ena transformatorn under hela eller delar av Äret.I utredningen om driftlÀggning av transformatorerna pÄ mottagningsstationerna har det beaktats tre alternativ. Ett alternativ innebÀr att en transformator körs i tomgÄng utan last och ett alternativ med en helt avstÀngd transformator.

SammanfattningI uppsatsen redovisas en undersökning av attityder hos mÀnniskor som Àr involverade i ett kommunalt avloppsprojekt. PÄ grund av otillrÀcklig kapacitet i befintligt kommunalt avloppssystem och bristfÀlliga enskilda avlopp har Hammarö kommun (i skrivande stund, vÄren -05) planer pÄ att bygga ett nytt miljöanpassat avloppssystem, i en begrÀnsad del av kommunen. Tanken Àr att organiskt köksavfall skall malas för att komma med i det ordinarie avloppet, dÀr avloppsvattnet sedan skall rötas. Ur rötningen Àr det tÀnkt att man skall utvinna jordförbÀttringsmedel och biogas. Det nya systemet innebÀr att bÄde privata fastighetsÀgare och hyrestagare skall anslutas till ett avloppssystem som krÀver avfallskvarn i köket, installation och rördragning, ekonomisk insats, och sÄ vidare.

Föreliggande arbete avsÄg att göra en riskbedömning av ergonomin vid arbete med diagnostiskt ultraljud av hjÀrtat sÄ kallat EKO, före och efter införandet av robotassisterad undersökningsteknik. Den undersökta gruppen, 3 kvinnor och 1 man var biomedicinska analytiker specialiserade pÄ EKO följdes med klinisk undersökning och uppföljning före och efter en intervention som för tvÄ av de fyra innebar omplacering och för de tvÄ andra utprovning under ca 4 mÄn av robotassisterad undersökningsteknik. Behov av vetenskapligt stöd för tesen att hÀr sannolikt förelÄg en relativt hög risk för belastningsskador samt den undersökta gruppens lÄga numerÀr motiverade omsorgsfull litteratursökning med en sammanfattande redovisning av sökresultaten. Tidigare arbete (1), har visat pÄ anvÀndbarheten i Arbetsmiljöverkets författningssamling om ergonomisk riskbedömning (2) varför detta enkla och tydliga instrument kom att ingÄ i metoden. TillgÀngliga data talar starkt för att EKO-arbete med den gamla manuella metoden utgör en belastning pÄ rygg, arm axel och nacke av en sÄdan storlek och karaktÀr att flertalet arbetstagare riskerar drabbas av belastningsskador pÄ kort eller lÄng sikt.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrke styrs bland annat av patientsÀkerhetslagen, i vilken patientens skydd mot vÄrdskada stÄr i fokus. Det förekommer trots det mÄnga vÄrdrelaterade skador som patienter blir lidande av. Psykisk belastning Àr en riskfaktor inom hÀlso- och sjukvÄrden. Den psykosociala miljön innefattar sociala eller psykologiska faktorer. Sjuksköterskans psykosociala arbetsmiljö upplevs ha blivit alltmer pÄfrestande och pÄverkas av flera faktorer.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.