Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse från dessa regler och rutiner som ett brott som leder till någon form av sanktion. När det finns en allmän uppfattning om att det är acceptabelt att avvika från dem är det ett legitimt regelbrott.Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation.Avgränsningar: Vi kommer inte att behandla några juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror på att uppsatsens genomförande har ett begränsat tidsomfång.Metod: Med tanke på att vårt valda ämnesområde är relativt outforskat och att det därför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att använda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansåg att intervjuer skulle ge ett bättre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser.Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott.

AbstraktSyftet med denna uppsats är att undersöka hur genus representeras i HBO`s tv-serieTrue Blood och hur denna porträttering står i kontrast till normer i samhället. Viss fokus ligger även på relationen mellan genus och etnicitet.Vampyrerna i populärkulturen har genomgått en stor förändring under de senaste seklerna vilket diskuteras genom tidigare forskning av Anna Höglund och Katarina Harrisson Lindbergh. Detta hjälper till att ge en bakgrundsbild av de fiktiva varelser som står i centrum för seriens handling.Connells teorier om genus används för att definiera genus och fastställa samhällets bild av hur en man och en kvinna ska vara. Detta kompletteras med Fiskes forskning om hur mening skapas samt hur tv-industrin framställer kön och etnicitet.Baserat på ett antal avsnitt från seriens första säsong identifieras ett antal huvudkaraktärer, två män och två kvinnor, som sedan studeras noggrannare under utvalda scener där de samspelar med varandra. Analysen sker genom en semiotisk analys, med hjälp av Roland Barthes begrepp om denotation och konnotation, för att identifiera vilka egenskaper som utmärker männen och kvinnorna i serien. Dessa egenskaper ställs sedan emot det teoretiska ramverket för att fastställa hur väl seriens genusmönster överensstämde med verkligheten.Ett antal gemensamma teman identifierades och analysen visar att det finns samband mellan den teoretiska ramen och resultaten funna i serien.

Skogsägarföreningen Norrskog är ansluten till PEFC och drygt 15% av dess medlemmar är också anslutna. Enligt beslut i Norrskogs styrelse utförs all avverkning på objektsnivå i enlighet med PEFC:s normer oberoende av om skogsägaren i fråga är certifieradeller ej. Studiens syfte har varit att se om Norrskogs medarbetares kunskaper i natur-, kultur-och miljövård har tillämpats i praktiken vid avverkning på medlemmamas marker. För att svara på den frågan har två slutavverkningar per skogsbruksområde, d v s 48 slutavverkningar totalt, inventerats. Slutavverkningama i fråga har utförts mellan 200 l och 2003 och de har varit mellan 2 och 5 hektar stora.

Alla aktiebolag i Sverige ska enligt lag avge en årsredovisning varje räkenskapsår. Revisorn granskar årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen och uttalar sig sedan i en revisionsberättelse huruvida företagets årsredovisning ger en rättvisande bild av företaget. Vi har i denna uppsats undersökt om det finns ett samband mellan ett antal faktorer och sannolikheten att ett företag erhåller en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har ett samband med orena revisionsberättelser. Om ett företag erhåller en oren revisionsberättelse kan det, beroende på vilken orsak som ligger bakom avvikelsen, innebära negativa effekter för företaget. Tillexempel om företaget erhåller en avvikelse gällande fortsatt drift kan kunder avskräckas från att handla och leverantörer kan avbryta leveranser på grund av rädsla av att företagen inte kan betala, det blir således en självuppfyllande profetia.

Samhället är uppbyggt av organisationer som i olika grad kan vara i behov av styrning för att upprätthålla en viss funktion. Studiens syfte är att undersöka hur organisationer inom privat sektor konkret tillämpar styrning och hur arbetet med styrning följs upp. Forskningsfrågor som besvaras är: vad bidrar styrning med till en organisation och dess måluppfyllelse samt på vilket sätt påverkar styrningen hur ledningen använder och arbetar med resultat samt avvikelser? Studien är kvalitativ där datainsamlingen gjorts med semistrukturerade-intervjuer samt genom fenomenografi, det vill säga med en kvalitativ inriktad empirisk forskningsansats. Urvalet av respondenter gjordes inom Västra Götaland där ett 20-tal privata organisationer kontaktades för att erhålla svar om deltagande från potentiella respondenter.

Examensarbetet som presenteras i denna rapport är utfört som ett samarbetsprojekt mellan SSAB Special Steels i Oxelösund, Swerea Mefos och Luleå tekniska universitet. Examensarbetet är den avslutande delen på Civilingenjörsprogrammet Hållbar Energiteknik med inriktning mot energieffektivisering och bioenergi.Arbetets mål var att bygga, demonstrera och testa en operatörsstyrningsmodell för koksverket i Oxelösund. Syftet med modellen var att kunna simulera olika driftsituationer och ta fram förslag på driftparametrar som operatörer kan använda för att hantera den dagliga driften. Som stöd för operatörer utarbetades även en operatörsmanual till modellen.I inledningen av arbetet identifierades fyra huvudområden som ansågs allra viktigast för SSAB och mest fokus lades på dessa i byggandet av modellen. Dessa var koksningsprocessen, värmeledning i ugnar, flödet av koksgas och masugnsgas till verket samt tillförsel av luft till förbränningsprocessen.

SSC är Skandinaviens ledande leverantör av snickeriprodukter och specialsnickerier. SSC är en ekonomisk förening som idag består av 11 producenter, var och en specialist inom sitt område. Den ekonomiska föreningen driver ett säljbolag, SSC Skellefteå AB, som säljer och marknadsför produkterna. Säljbolaget är den part som skriver avtal med kunden och även har en relation till kunden. Samtidigt är det producenterna som ansvarar för produkterna, leveranser och produktreklamationer.

Den 7 december 2022 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett f?rslag till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvenslagstiftningen inom EU:s medlemsstater. Initiativet ?r ett led i kommissionens arbete med att st?rka kapitalmarknadsunionen och har till syfte att fr?mja ekonomisk och finansiell integration inom unionen. Direktivf?rslaget inneh?ller flera nyheter till svensk konkurs- och rekonstruktionslagstiftning, bland annat inf?randet av s? kallade pre-pack-f?rfaranden.

Syfte: Att bolag inte alltid styrs av sina ägare har varit betydande för marknadsekonomins utveckling. Införandet av aktiebolag sänkte riskerna samtidigt som möjligheterna ökade. I börsnoterade bolag finns ofta ett brett ägande vilket innebär risker vid tillvaratagandet av intressen. Ägare och ledning är sällan den samma och deras intressen skiljer sig ofta åt. För att minska riskerna har många länder infört olika bolagsstyrningskoder.

Titel: Samband mellan rapportinformation, förväntningar och kursutveckling på den svenska aktiemarknaden. Författare: Johan Källlstrand, Jonas Mjöbäck och Mikael Tarnawski-Berlin Handledare: Tore Eriksson, Hossein Asgharian Problem: I samband med att börsbolagen offentliggör sina kvartalsrapporter ägnas stor uppmärksamhet i media till hur det redovisade resultatet avviker från marknadens förväntningar. Det är lätt att få intrycket att ett resultat som understiger förväntningarna automatiskt leder till en kursnedgång och vice versa. Men är det verkligen så? Går det att påvisa ett samband mellan avvikelse och kursreaktion? Hur starkt är i så fall detta samband? Hur ser motsvarande relation ut för företagens omsättning? Borde inte företagens aktiekursutveckling påverkas om försäljningen avviker från förväntningarna? Finns det branschspecifika skillnader vad gäller avvikelser från resultat och omsättning? När inträder rapporteffekten och hur länge håller den i sig? Syfte: Undersökningens syfte är att studera relationen mellan börsbolagens aktiekursutveckling och prognosavvikelser.

GNSS-mätning med nätverks-RTK är en satellitbaserad geodetisk mätningsmetod som reducerar inverkande felkällor genom relativ mätning mot ett nät av fasta referensstationer.I Sverige har Lantmäteriet upprättat ett nät av fasta referensstationer kallat Swepos med ca 70 km mellan referensstationerna. En förtätning av Swepos-nätet till ca 35 km mellan referensstationerna pågår och beräknas vara klar 2015. Det finns tidigare studier (Emardson m fl (2009) och Odolinski (2010 a)) kring osäkerheten vid mätning i områden med ca 70 km mellan referensstationerna och vid ett projektanpassat nät med ca 10-20 km mellan referensstationerna. Studierna undersöker också hur lång tid som behöver gå mellan två mätningar för att de ska anses oberoende av varandra (korrelationstid). Detta arbete beräknar standardosäkerhet och korrelationstider vid mätning i det förtätade 35 km-nätet baserat på statiska GNSS-mätningar på olika avstånd från närmaste referensstation samt data från en permanent monitorstation belägen i Växjö.Standardosäkerheten (68% konfidensnivå) för mätningarna, vid förhållandena i denna studie, var vid mätning 0,1 km från närmaste referensstation 3,8 mm i plan och 6,9 mm i höjd (höjd över ellipsoiden).

Denna C-uppsats studerade ett urval av livsstilstidningen Vanity Fairs omslagsbilder med hjälp av en semiotisk analys. Detta för att belysa egenskaper i omslagsbilderna vilka kunde visa hur män och kvinnor representerades och vilka ideal rörande fysiska attribut de uppvisade. Detta var uppsatsens syfte och frågeställningarna beträffade hur representationen av könen såg ut, om det fanns några tydliga skillnader och hur könsrollerna såg ut då båda könen figurerade på ett omslag. Frågeställningarna rörde även vilka ideal för män och kvinnor om fysiska attribut, om några, som porträtterades på omslagsbilderna och om, och då i så fall hur, de avvek från idealen. Materialet bestod av sex omslagsbilder från Vanity Fairs utgåvor under 2011.

Hur stark är egentligen människans barnlängtan? Hur långt kan man gå i sina försök att få barn? De här frågorna, och många fler, står i centrum i de svenska reality-serierna Barn till varje pris? och Drömmen om ett barn. Serierna, som sändes på SVT1 respektive TV3 hösten 2011, skildrar svenska par och singlar som är ofrivilligt barnlösa och försöker bli föräldrar. Som genre gör reality-TV anspråk på att skildra människors verklighet, men är samtidigt ett resultat av urval, redigering och dramaturgiska grepp. Därför har vi i den här uppsatsen valt att studera hur de aktuella serierna representerar och konstruerar ofrivillig barnlöshet och de som drabbas av det. Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av seriernas första avsnitt.

Uppsatsens syfte är att belysa missbruk och missbruksmönster utifrån variabeln klasstillhörighet. För att lyckas med detta har vi, genom semistrukturerade intervjuer, intervjuat tre socialsekreterare på en missbruksenhet i Mellansverige. I samtalen med dessa har vi belyst tolv klientfall som sedan analyserats utefter Bourdieus klassteori. Uppsatsen innefattar även en fallstudie med en alkohol- och drogterapeut. Genom fallstudien vill vi försöka skapa en slags bild av vad det kan innebära att vara missbrukare, samt tydliggöra hur missbruk och stämpling kan te sig i förhållande till klasstillhörighet.

Problembeskrivning: Användare av årsredovisning, ställer krav på korrekt information för att vidare kunna fatta adekvata beslut. Årsredovisningen utgörs av en reglerad del ? International Financial Reporting Standard (IFRS), samt en frivillig del, VD-ordet, som inte är reglerad. Idag har VD-ordet kommit att få allt större betydelse, eftersom det är enklare att förstå för de användare som inte har tillräcklig kunskap om redovisning. Det uppstår då ett problem huruvida VD:n väljer att gestalta den ekonomiska verkligheten sådan den framställs i redovisningen, eller om han väljer att förvränga verkligheten i VD-ordet.