Sök:

Sökresultat:

584 Uppsatser om Avvikande konnässör - Sida 12 av 39

Koncentration av C-reaktivt protein hos hund i samband med kirurgi

C-reaktivt protein (CRP) Àr ett akutfasprotein som ökar snabbt och kraftigt vid inflammationstillstÄnd och vars nivÄ korrelerar vÀl med inflammationstillstÄndets omfattning och allvarlighetsgrad. Syftet med denna studie var att undersöka förÀndring av CRP-koncentration i serum hos hund i samband med kirurgi, om association kunde ses mellan vissa sorters operationer och vissa CRP-nivÄer, samt om skillnad i CRP-nivÄ kunde ses mellan hundar med och utan postoperativa tecken pÄ sjukdom som inte Àr att förvÀnta efter kirurgi. Avsikten Àr att hjÀlpa veterinÀrer vid bedömning om en operation orsakat en förvÀntad omfattning av vÀvnadsskada samt ifall en avvikande CRP-nivÄ kan anvÀndas som hjÀlp för att identifiera patienter med postoperativa komplikationer. Blodprover frÄn totalt 58 hundar som genomgick olika sorters kirurgiska ingrepp analyserades med en immunoturbidometrisk metod. De flesta hundar med lÄg koncentration av CRP innan operation hade en ökad koncentration 24 timmar efter operation (n=44), men i tvÄ fall dÀr hundarna genomgÄtt kirurgi med liten vÀvnadstraumastorlek (artroskopi och orkiektomi) sÄgs ingen ökning i CRP-koncentration 24 timmar efter operation. Av hundarna som provtogs bÄde 24 och 48 timmar efter operation hade fem hundar högst koncentration 24 timmar efter operation och fem hundar hade högst koncentration 48 timmar efter operation. Det vore av vÀrde med ytterligare studier för att undersöka mer exakt hur lÄng tid efter ett kirurgiskt ingrepp man kan förvÀnta sig högst koncentration CRP. CRP-koncentrationerna 24 timmar efter operation, för hundarna som hade CRP-koncentrationer .

Vilka erfarenheter har lÀrare av att undervisa elever med ADHD?

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka erfarenheter lÀrare har av att arbeta med elever med ADHD i sina klasser. Studien riktar sig till grundskolans tidigare Är skolÄr 1-3. Det empiriska materialet har samlats in genom en bandad fokusgruppintervju dÀr Ätta verksamma grundskollÀrare med erfarenheter av att jobba med dessa barn medverkar. LÀrarnas beskrivningar av sina erfarenheter kretsar till stor del kring de avvikande beteenden ett barn med ADHD kan ha i form av aggressiva utbrott och impulsiva handlingar. Hur dessa beteenden pÄverkar sÄvÀl eleven sjÀlv som lÀraren i klassen men Àven övriga kamrater.

Nördarna Kommer! : En remedieringsstudie om framstÀllningen av avvikelser och maskulinitet i populÀrkulturen

Syftet med denna studie Àr att undersöka och diskutera samtidens portrÀttering av maskulinitet och avvikelser inom populÀrkulturen. För att genomföra denna studie analyseras tvÄ olika teveserier varav den ena Àr en dokusÄpa och den andra en dramaserie. BÄda serierna uppstod vid en och samma tidpunkt pÄ olika delar av vÀrlden. Den likhet som fanns mellan dem var att de portrÀtterade framvÀxten av en och samma fenomen, nördar som ny manlighet. Analysen genomförs utifrÄn teoretiska verktyg med grund inom remedering samt teorier om immersivitet och manlighet men Àven en Äterkoppling till begreppet freakshow.

Barnfattigdom : En kvalitativ studie om hur fem aktörer inom den ideella sektorn i Stockholm uppfattar och arbetar mot barnfattigdom

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var Hurresonerar förskollÀrare/chefer kring begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollÀrarna/förskolecheferna gÀllande sina uppdrag kring barn i behovav sÀrskilt stöd? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? uppfattas som brett och svÄrt attdefiniera dÄ begrepp som ?normalt? och ?avvikande? Àr begrepp som inte Àr tydligtavgrÀnsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansÄg sig ha ett nÀra samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det sÄ..

Avvikarnas avvikare : Konstruktionen av mÀn som anvÀnder vÄld mot kvinnor

Fokus för denna uppsats Àr att jÀmföra hur förövarna som anvÀnt vÄld mot kvinnor beskrivs i KriminalvÄrdens tvÄ olika behandlingsprogram. Behandlingsprogrammen som riktar sig till förövare av vÄld i nÀra relationer respektive förövare av sexualbrott har i denna studie granskats och jÀmförts. I uppsatsen anvÀnds innehÄllsanalys som metod och det empiriska materialet har utgjorts av manualerna till KriminalvÄrdens ovan nÀmnda behandlingsprogram. JÀmförelsen visar att det finns skillnader i hur sexualbrottsförövare och förövare av vÄld i nÀra relationer beskrivs i de bÄda behandlingsprogrammen. En slutsats Àr att sexualbrottsförövare i detta empiriska material i högre grad Àn förövare av vÄld i nÀra relationer definieras utifrÄn antaganden om att beteendet Àr en del av identiteten.

En normativ avvikelse: reproduceringen av det normalt heterosexuella i ett offentligt samtal om queer.

Vad Àr normalt? Vem Àger det samhÀlleliga tolkningsföretrÀdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmÀnniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vÄr egen vardag samtidigt som vi försöker förstÄ vÄr gemensamma omvÀrld? Det Àr vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföretrÀde av vad som Àr möjligt att beteckna som normalt nÀr det gÀller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad hÀnder med ett begrepp som gör motstÄnd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal Àn nÄgon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstÄnd i ett offentligt samtal? Det Àr denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar Àr en heteronormativ samhÀllelig diskurs, dÀr queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekrÀftelsen och reproduceringen av det normala.

En studie om pedagogers erfarenheter och perspektiv kring en inkluderande verksamhet

Denna studie handlar om att arbeta med en förskola för alla. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att studera hur pedagoger arbetar med en förskola för alla. Det fanns ett intresse av att veta hur pedagogerna kan göra för att inkludera alla barn oavsett behov och förutsÀttningar i verksamheten. Ett annat intresse med denna studie Àr att ta reda pÄ vad normalitet innebÀr för pedagogerna samt hur pedagogerna bemöter ett avvikande barn i förskolan. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med aktiva pedagoger i förskolan.

De som avvek frÄn normen : En studie av normalitet och avvikelse i VÀxjö fattigvÄrdsprotokoll för Ären 1857-1919 - sett frÄn ett barn-, familje- och maktperspektiv.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av nÀrlÀsning, analysera VÀxjö fattigstyrelses protokoll och föredragningslistor med rapporter. Ambitionen har varit att försöka urskilja vilka individer som var i kontakt med fattigvÄrdsstyrelsen och vilka Àrenden de hade. Vidare ocksÄ om vem som sÄgs som rÀtt respektive orÀtt fattig och vad för vÀrderingar som kunde skönjas i materialet. LikasÄ om vilka makt- och kontrollfunktioner som utövades av FattigvÄrdsstyrelsen och de som var knutna till den. Det vill sÀga hur makten kom att manifisteras.

  SamhÀllsorientering pÄ vems-vilkas villkor?   : En diskursanalys av konstruktionen nyanlÀnda invandrare

SamhÀllsorientering Àr en huvudsaklig ÄtgÀrd som ingÄr i den senaste politiken kring integration av nyanlÀnda invandrare som började gÀlla december 2010. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka framstÀllningen av nyanlÀnda invandraren i svensk integrations politik utifrÄn samhÀllsorienteringen. För att kunna uppfylla syftet har det offentliga dokument som gÀllande samhÀllsorienterings politik mellan 2008-2011 analyserat. Uppsatsen vilar pÄ postkolonial teoretiska respektive diskurs teoretisk- och metodologiska ansatser. Den huvudsakliga slutsatsen som uppsatsen kom fram till Àr det att det nyanlÀnda invandraren bemöts hÄrdare krav utifrÄn svenska vÀrderingar för att integrera till det svenska samhÀllet.

FöretagsförvÀrv : -Hur pÄverkas aktiekursen vid företagsförvÀrv och vilka Àr motiven till dessa?

Problem: Genereras det en abnorm avkastning i samband med företagsförvÀrv? Skiljer sig resultaten frÄn varandra i frÄga om branschtillhörighet?Vilka motiv finns till att genomföra företagsförvÀrv? PÄverkas företagens aktiekurs beroende pÄ vilket motiv som anges för förvÀrvet?Syfte: Studiens syfte Àr att belysa och analysera förÀndringar i aktiekursen vid annonsering av företagsförvÀrv och hur dessa pÄverkas av branschtillhörighet och motiv angett till förvÀrvet. Syftet Àr Àven att undersöka vilka motiv som anges av företagen vid förvÀrv av ett annat bolag.AvgrÀnsningar: FörvÀrven i denna undersökning har intrÀffat under tidsperioden 1996-2005. Valda företag Àr de som sjÀlva förvÀrvat och samtliga har varit registrerade pÄ Stockholmsbörsens OMX-lista. Antalet företag uppgÄr till 40 stycken.Metod: Metoden har varit kvantitativ, dÄ mycket hÄrd data har bearbetats och analyserats.

Borderline personlighetsstörning - En kvinnlig diagnos?

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka varför diagnosen Borderline personlighetsstörning till 80 % bÀrs av kvinnor och om detta kan ha en socialkonstruktivistisk förklaring? Studien bygger pÄ ett antal tryckta litterÀra verk som berör Àmnet. Vi har undersökt könsrollernas inverkan pÄ den höga frekvensen av BPS diagnostisering av kvinnor. Genom att titta pÄ kvinnans sjukdomshistoria genom tiderna ser vi hur kvinnan framstÀllts som avvikande i förhÄllande till mannen. Vi frÄgar oss om detta kan vara en av förklaringarna till antalet BPS diagnoser idag.

Motivation för personal i omsorgsarbetet

Motiverad personal leder till arbetsglÀdje och ett bra resultat bland annat. DÀrför anses det numera viktigt med motiverad personal. Syftet med min uppsats Àr att analysera vilken betydelse motivationsfaktorerna har för personal som arbetar i det nÀra omsorgsarbetet pÄ Àldreboenden. Mina intervjuer visade pÄ att motivationsfaktorerna har en betydelse för personalen. Informanterna Àr motiverade men vissa avvikande faktorer finns.

Att sitta hemma : En diskursanalys av fenomenet Hemmasittare

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera fenomenet hemmasittare och de diskurser som omfattar fenomenet. En diskursanalys Àr gjord pÄ ett empiriskt underlag bestÄende av artiklar frÄn dagstidning och facktidskrift samt kvalitativa intervjuer med ungdomar. I analysen har uttalanden tematiserats och innebörden har granskats mot ett teoretiskt ramverk inspirerat av socialkonstruktionism och teorier om normalitet och avvikelse. Resultatet visar att det finns skillnader i hur fenomenet hemmasittare beskrivs i dagstidningen respektive facktidskriften. I det första fallet konstrueras hemmasittaren som offer i det andra som avvikande.

Undantag till skiljebundenhet vid singularsuccession : En komparativ studie av svensk och tysk rÀtt

I tysk rĂ€tt har Bundesgerichtshof sedan lĂ€nge slagit fast att bĂ„de en ny och kvarstĂ„ende part Ă€r skiljebundna efter singularsuccession. Skiljebundenhet för den nya parten vid Abtretung (borgenĂ€rsbyte) baseras pĂ„ § 404 BĂŒrgeliches Gesetzbuch (BGB) som anger att en ny part inte kan fĂ„ bĂ€ttre rĂ€tt Ă€n den överlĂ„tande parten. Den kvarstĂ„ende partens bundenhet stöds pĂ„ en analogi av § 401 BGB som innebĂ€r att sidorĂ€ttigheter som Ă€r kopplade till ett avtal gĂ„r över pĂ„ en ny part vid singularsuccession. Undantag till skiljebundenheten föreligger om en avvikande partsvilja kan pĂ„visas.Högsta domstolen uttalade i NJA 1997 s. 866 att skiljebundenhet ska föreligga för bĂ„de ny och kvarstĂ„ende part efter singularsuccession.

Att vara med utan att vara i vÀgen : Identitetsskapande och copingstrategier h os kvinnliga snowboardÄkare under gymnasietiden

I denna studie har vi undersökt unga kvinnors identitetsskapande i en mansdominerad snowboardkontext, samt deras copingstrategier. Sex semistrukturerade intervjuer analyserades med en deduktiv tematisk ansats. Analysens koder och teman grundas i första hand pÄ göra-kön modellen (West & Zimmerman, 1987), tidigare studier som identifierat en maskulinitetsnorm inom snowboardvÀrlden samt tidigare beskrivna copingstrategier som kvinnor i minoritet anvÀnt sig av. Resultatet delades in i fyra teman: Den typiska snowboardÄkaren, SammanhÄllning och sÀrhÄllning, Tjejer i backen samt Copingstrategier. VÄr tolkning Àr att informanterna talade om sig sjÀlva som fysiskt och psykiskt avvikande frÄn maskulinitetsnormen.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->