Avund bland anställda är en negativ emotion som drivs av att anställda jämför sina kvaliteter och prestationer med varandra. Syftet med studien var att undersöka om känslor av Avund, såväl att Avundas som att bli Avundad, är associerade med uppfattningar om psykosociala faktorer på kvinnodominerade arbetsplatser. Undersökningens deltagare bestod av 127 kvinnor inom vårdsektorn i Mellansverige. Deltagarnas uppfattningar om psykosociala faktorer i arbetslivet mättes med mätinstrumentet QPSnordic. Deltagarna fick även besvara åtta påståenden ur Workplace envy som mäter två dimensioner av Avund.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors erfarenheter av konkurrens och Avund kvinnor emellan inom Försvarsmakten. Tidigare forskning redovisar att friktioner mellan kvinnor skapas på grund av samhällets genusordning, att kvinnor är det underordnande könet vars prestationer inte värderas samma som männens.  Det visar sig också att kvinnors behov av bekräftelse och identifikation genom andra kvinnor skapar slitningar. En enkätundersökning ifylld av kadetter på alla Försvarsmaktens skolor visar att Avund och konkurrens är ett tämligen vanligt förekommande fenomen. De kvinnliga kadetterna upplever att männen bidrar till att skapa Avund och konkurrens kvinnor emellan. De uppger även att de i högre grad känner konkurrens gentemot männen på grund av att Försvarsmakten är en organisation gjord av män för män och en frustration bland kvinnorna är uppenbara på grund av kvinnors och mäns olika förutsättningar i Försvarsmakten..

Uppskattningsvis beräknas idag 10-15 procent av alla par i Sverige vara ofrivilligt barnlösa och denna siffra beräknas stiga i framtiden. Ämnet ofrivillig barnlöshet är tabubelagt och känsloladdat, vilket bland annat kan medföra svårigheter i kommunikationen mellan den ofrivilligt barnlösa kvinnan och sjuksköterskan. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. På så sätt avses sjuksköterskan få fler verktyg i själva bemötandet för att kunna utveckla vårdrelationen. Resultatet har sammanställts genom analys av fem självbiografier, gällande kvinnors upplevelser av sin ofrivilliga barnlöshet.

I föreliggande arbete undersöker jag begreppet negativ terapeutis reaktion. Undersökningen tar sin utgångspunkt i Karl Abrahams artikel från 1919, En speciell form av neurotiskt motstånd mot den analytiska metoden, och fortsätter med en granskning av Sigmund Freuds beskrivning av begreppet i Jaget och Detet 1923. Jag följer sedan begreppets utveckling i arbeten av Joan Riviere (1936), Melanie Klein (1957), Herbert Rosenfeld (1971), Ludvig Igra (1988) och Horacio Etchegoyen (1991).Negativ terapeutisk reaktion är en form av motstånd som visar sig i den terapeutiska processen. Den är ett tekniskt begrepp och inget diagnoskriterium. Den tillhör jaget och är att betrakta som en jag-strategi som är omedveten till sin natur. Den är att betrakta som ett uttryck för destruktiva krafter, som ett derivat av dödsdriften.De bakomliggande faktorerna kan vara av skilda slag, men det finns gemensamma överensstämmande områden.

Bakgrunden till denna uppsats är att tidigare forskning visat att elever läser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till läsningen, vilket kan göra att det inte är texten som står i fokus. Tidigare forskning har också visat att tonåringar inte läser lika mycket som yngre gör, samt att det är annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och få möjlighet att ompröva sina föreställningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasier elever på teoretiskt inriktade programs inställning till skönlitteratur både i och utanför skolan för att ta reda på vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för läsupplevelsen och om eleverna läser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som användes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berättande men att uppgifter inte alltid sågs som något positivt och att det kan vara lättare att komma i dialog med texten om läsning äger rum mer förutsättningslöst; Att kunna identifiera sig med texten är viktigt på så sätt att läsaren vill känna sig medskapande men det behöver inte vara så att det lästa ska vara nära kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas på handlingen, språkets uppbyggnad och vilka frågeområden som texten tar upp.