Sökresultat:
725 Uppsatser om Avslutande vćrd - Sida 46 av 49
Funktionsintegrering i Externhandelsmiljö
Arbetet Àr en teoristyrd fallstudie pÄ Amiralen och Slottsbackens handelsomrÄden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjÀlp av förtÀtning och funktionsintegrering. För att göra detta jÀmför och förenas handelsperspektiv pÄ platsen med kÀnda stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig pÄ Jane Jacobs syn pÄ staden som centrum för mÄngfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrÄn begreppet Edge Cities, samt en syn pÄ den tÀta staden som en hÄllbar stad. För att skapa den mÄngfaldiga staden krÀvs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, sÄ att gaturummet stÀndigt befolkas av en varierande sammansÀttning mÀnniskor. Vid sidan av detta föresprÄkas smÄ kvarter, en tÀt stad med hög koncentration av mÀnniskor och en bebyggelse med blandad bebyggelse frÄn olika tidsÄldrar.
Svensk kod för bolagsstyrning : StÀrker Koden fondförvaltares förtroende för svenska aktiemarknadsbolag?
De senaste Ă„ren har ett flertal bolagsskandaler uppdagats runt om i vĂ€rlden och kritiken mot nĂ€ringslivet har stundtals varit hĂ„rd. Föranlett av dylika hĂ€ndelser tillsattes Förtroendekommissionen, ledd av Erik Ă
sbrink. Dess syfte var att bidra till bÀttre styrning av svenska bolag och pÄ sÄ sÀtt kunna ÄterupprÀtta nÀringslivets och aktiemarknadens förtroende för de noterade bolagen. Detta ansÄgs vara en förutsÀttning för att kunna stÀrka nÀringslivets effektivitet och konkurrenskraft. Kommissionens arbete utmynnade slutligen i Svensk kod för bolagsstyrning.
Ljus och mörker i det offentliga rummet : Om kommunal belysningsplanering och dess trygghetsskapande arbete i den moderna staden
VÄra stÀder och tÀtorter skiftar snabbt karaktÀr efter det att solen gÄtt ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fÄtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av Äret. Utomhusmiljöer som dagtid Àr behagliga och fulla av liv kan kvÀllstid kÀnnas hotfulla. Detta kan till stor del hÀrledas till undermÄlig belysning. FörmÄgan att kÀnna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försÀmras avsevÀrt nÀr solens naturliga ljus ersÀtts av konstgjort ljus.
Infiltration. En polisiÀr metod i lagens grÄzon
Examensarbetet bero?r polisens anva?ndande av en, ur ra?ttssa?kerhets- och integritetssynpunkt, fo?rha?llandevis starkt kontroversiell metod fo?r att utro?na och beivra brottslighet. Metoden som bero?rs a?r sa? kallad infiltration och a?r en del av polisens sa? kallade informato?rsverksamhet; en verksamhet da?r polisen pa? olika vis anva?nder sig av privatpersoner i sitt polisia?ra arbete.Examensarbetet besta?r av 3 huvuddelar, da?r den fo?rsta delen utgo?r en inledningsdel, som efterfo?ljs av en ga?llande ra?tt del och slutligen en analysdel.Under Ga?llande ra?tt bero?rs, sammanfattas och klargo?rs vad som utgo?r ga?llande ra?tt i nula?get. Eftersom ra?ttsomra?det a?r, i lagtext, oreglerat har det under en la?ngre tid varit oklart vad som egentligen a?r tilla?tet respektive otilla?tet.
FrÄn verkstad till industri: En fallstudie vid HÄkan Andersson Mekaniska Produktions AB
HÄkan Andersson Mekaniska Produktions AB (HAMEK) arbetar i huvudsak med metallbearbetning och har under kort tid genomgÄtt en stor expansion och befinner sig nu mitt i metamorfosen frÄn verkstad till industri. Denna process Àr inte helt friktionsfri. En serie problem har adderats till varandra under en lÀngre period och nu nÄtt en kritisk grÀns. Bland annat har utdragna bygglovsförhandlingar och övergÄngen till ett mer komplext affÀrssystem tagit mycket tid och energi. Hög personalomsÀttning och ökad arbetsbelastning har genererat mycket övertid, mÄnga projekt har försenats och stÀmningen i produktionen sargats.
CYKELNS BETYDELSE I FYSISK PLANERING - en studie ur ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv
Temat för uppsatsen har varit cykel och det utrymme cykeln fÄr som
transportsÀtt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det
övergripande syftet i uppsatsen har alltsÄ varit att studera cykelns roll inom
svensk samhÀllsplanering, hur cykeln som transportsÀtt behandlas inom lokal,
regional och nationell samhÀllsnivÄ och om det finns ett samband mellan
nationell styrning, fysiska strukturer och cykel. Uppsatsens syfte har sÄledes
varit att fÄ en förstÄelse för nivÄernas prioritet av transportsÀtt för
persontransporter och att fÄ en överblick av om och i sÄ fall hur
stadsstrukturers pÄverkan av cykelanvÀndningen hanteras.
Följande frÄgor har stÀllts för att undersöka hur kommuner, regioner och den
statliga nivÄn bedömer cykel som transportsÀtt i Sverige och vilken betydelse
stadsstrukturer har.
1.1 Hur behandlas cykel som transportsÀtt pÄ en nationell, regional och lokal
nivÄ?
1.2 GÄr det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas pÄ
nationell nivÄ i den planering för cykel som sker pÄ lokal och regional nivÄ?
1.3 Behandlas sambandet mellan cykeltransport och glesa respektive tÀta
stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering?
Den empiriska delen bestÄr av tvÄ individuellt genomförda analyser av empiriskt
material som representerade de olika nivÄerna nationell, regional och lokal för
att pÄ sÄ vis fÄ en inblick i hur cykeln behandlades inom respektive nivÄ.
Vad karaktÀriserar bra respektive mindre bra samarbete pÄ bensinstationer och vilka konsekvenser fÄr dessa?
Ă
r 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 ? 24 Är 25,2 %. JÀmfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma Är lÄg pÄ 8,2 % Àr det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-lÀnder lÄg Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade pÄ en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor Àr de svenska turordningsreglerna i lagen om anstÀllningsskydd, LAS och det Àr ocksÄ dÀr vÄrt primÀra fokus ligger. LAS Àr en social skyddslag som frÄn början syftade till att skydda de Àldre arbetstagarna pÄ arbetsmarknaden.
Rum, form och vÀxter : en sammanstÀllning av vÀxtkompositionsprinciper och tillÀmpningar
Sammanfattning
Rum, form och vÀxter Àr ett avslutande examensarbete som handlar om vÀxtkomposition. Jag har valt ett antal profiler inom omrÄdets principer om rumsskapande, komposition, fÀrglÀra och nÄgra tillÀmpningar som jag studerat pÄ plats samt gjort egna förslag.
I detta arbete har jag börjat med rummens uppbyggnad, deras förutsÀttningar och sammanhang och hur detta pÄverkar platsen. Formen och proportioner skapar olika upplevelser och inhÀgnaden som har betydelse för intrycket. MÀnniskor fÄr olika kÀnslor beroende pÄ rummets öppenhet, slutenhet och skala.
Kapitlet som handlar om gÄngar berör uppbyggnaden och mÀnniskans rörelsemönster i dessa.
Moment 22 : Vilka faktorer pÄverkar den rÄdande ungdomsarbetslösheten i Sverige?
Ă
r 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 ? 24 Är 25,2 %. JÀmfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma Är lÄg pÄ 8,2 % Àr det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-lÀnder lÄg Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade pÄ en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor Àr de svenska turordningsreglerna i lagen om anstÀllningsskydd, LAS och det Àr ocksÄ dÀr vÄrt primÀra fokus ligger. LAS Àr en social skyddslag som frÄn början syftade till att skydda de Àldre arbetstagarna pÄ arbetsmarknaden.
Ăr reklamens kvinnor i mĂ€nnens vĂ„ld?
Problembakgrund - Efter att ha spenderat tid pÄ att syna reklamer av olika slag slogs vi av att en stor del av reklamutbudet idag anspelar pÄ sex och flertalet av dessa reklamer innehÄller kvinnliga modeller som i stor utstrÀckning objektifieras. Det vi fann mest intressant var inte att undersöka att sÄ verkligen var fallet utan att utreda vilka krafter som lÄg bakom hur kvinnor framstÀlls i reklamen; Var det ekonomiska intressen? Beror det pÄ en mansdominerad bransch? Eller Àr det rent av ett sÀtt för patriarkatet att bibehÄlla de traditionella könsrollerna? Vidare fann vi det intressant att utreda varför inte förÀndringstakten av kvinnobilden i reklamen hÄller samma takt som densamma i svenska samhÀllet. Mannen i reklamen framstÀlls ofta som förvÀrvsarbetare, auktoritÀr och aktiv medan kvinnan frÀmst Àr till för att behaga mannen och visas ofta upp i hemmet. Detta trots att de flesta kvinnor i dagens samhÀlle Àr sjÀlvstÀndiga och arbetande.
Funktionsintegrering i Externhandelsmiljö
Arbetet Àr en teoristyrd fallstudie pÄ Amiralen och Slottsbackens
handelsomrÄden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare
visuell externhandelsmiljö med hjÀlp av förtÀtning och funktionsintegrering.
För att göra detta jÀmför och förenas handelsperspektiv pÄ platsen med kÀnda
stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig pÄ Jane Jacobs syn pÄ staden
som centrum för mÄngfald, Joel Garreaus teoretiserande av
externhandelscentrumen utifrÄn begreppet Edge Cities, samt en syn pÄ den tÀta
staden som en hÄllbar stad. För att skapa den mÄngfaldiga staden krÀvs en
inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, sÄ att gaturummet
stÀndigt befolkas av en varierande sammansÀttning mÀnniskor. Vid sidan av detta
föresprÄkas smÄ kvarter, en tÀt stad med hög koncentration av mÀnniskor och en
bebyggelse med blandad bebyggelse frÄn olika tidsÄldrar.
Försvarsmaktens utlandsstyrka : en organisation med krav pÄ hög flexibitet och anpassningsbarhet i en förÀnderlig vÀrld
Syftet med denna uppsats har varit att studera hur Försvarsmakten och dess utlandsstyrka tar tillvara vunnen erfarenhet samt implementerardenna erfarenhet i organisationen. HuvudfrĂ„gestĂ€llningen som uppsatsen svarar pĂ„ Ă€r: (A) Ăr Försvarsmakten, i detta fall dess utlandsstyrka,en lĂ€rande organisation och i sĂ„ fall i vilken grad? HuvudfrĂ„gestĂ€llningen byggs upp av ett antal underfrĂ„gor; (1) Hur implementeras vunnenerfarenhet in i organisationen? (2) Hur Ă€ndringsbenĂ€gen Ă€r organisationen utifrĂ„n vunnen erfarenhet? (3) Hur kommuniceras nya erfarenheterinom och mellan olika nivĂ„er i organisationen? (4) Hur ser organisationen sig sjĂ€lv- som löst samansatta delar eller som ett system dĂ€r alladelar verkar tillsammans? (5) Hur hanteras personalomsĂ€ttning inom organisationen för att minska kompetensbortfall? Den teoretiska ramenĂ€r byggd utifrĂ„n 3 olika teorier: Argyris/Schöns teorier om single - loop learning och double - loop learning samt tillhörande theories in usemodell 1 och 2. Peter Senges teorier kring den femte disciplinen, samt Lena Wilhelmsons teorier kring lĂ€rande dialog. Uppsatsen bygger pĂ„ endeduktiv och kvalitativ metod.
Aktiv fondförvaltning : Ger aktivt förvaltade fonder en bÀttre riskjusterad avkastning Àn indexfonder?
Fondsparande Àr nÄgot som berör alla svenskar, vare sig vi vill det eller inte. VÄrt pensionssystem gör varje svensk per automatik till fondsparare och idag har 98 % av den vuxna befolkningen tillgÄngar i fonder. Den totala summan som svenskarna sparar i fonder har ökat under de senaste Ären frÄn 660 miljarder Är 1998 till 1660 miljarder Är 2007. Antalet fonder har tredubblats under samma period frÄn 1200 till 3300 fonder. De flesta svenskar har idag sina pengar i aktivt förvaltade fonder vars uppgift Àr att ge en bÀttre avkastning Àn marknaden.
EkosystemtjÀnster i bostadsmiljö : ekosystemtjÀnster som utgÄngspunkt för gestaltning av en bostadsgÄrd i LindÀngen
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka ekosystemtjÀnsternas potential för att anvÀndas i designprocessen av en bostadsgÄrd i LindÀngen
i Malmö. FrÄgestÀllningarna som arbetet utgÄr frÄn Àr; Vad innebÀr konceptet om ekosystemtjÀnster i den mindre skalan? och Vilka ekosystemtjÀnster kan integreras
i en gestaltning för att fÄ en ekologisk och socialt orienterad bostadsgÄrd? Metoderna som anvÀnts Àr litteraturstudie, samtal, platsstudier, gestaltningsförslag
och gÄturer. Studien utgÄr frÄn en bostadsgÄrd i LindÀngen i Malmö vilket Àr del av ett miljonprogramsomrÄde frÄn rekordÄrens byggande.
Millennium Ecosystem Assessment gjorde en omfattande utredning av vÀrldens ekosystem i början av 2000-talet. Den visade pÄ att mÄnga av ekosystemen som finns idag Àr hotade, och dÀrmed försvagas möjligheterna till att
leverera ekosystemtjÀnster som mÀnniskan Àr beroende av.
TÀtkontroll och tÀtkrav för gjutna artiklar inom
fordonsindustrin
Detta examensarbete utfördes som ett tvÀrfunktionellt projekt mellan Scanias motorutveckling och motormontering i SödertÀlje under sommaren och hösten 2007. Arbetet var mestadels förlagt till Scanias motormontering, by 150. Examensarbetet utgör den avslutande delen av civilingenjörsutbildningen i maskinteknik, inriktning maskinkonstruktion vid LuleÄ tekniska universitet. Projektet behandlar ritningskrav pÄ tÀthet för gjutgods och metoder för att kontrollera tÀtkraven. LÀckage Àr förutom prestanda den dominerande anledningen till att ca 10% av Scanias motorer inte godkÀnns efter provkörning i samband med monteringen.