1 juli år 2013 trädde en ny skollag i kraft i Sverige. Den nya lagen ger papperslösa barn i Sverige rätt till utbildning. Detta gäller både om barnet har fått Avslag av Migrationsverket på sin uppehållstillståndsansökan och om barnet lever gömt och inte sökt uppehållstillstånd. Idag har papperslösa barn rätt till utbildning men detta innebär inte att dessa barn har en skolplikt, utan det avgör barnet själv eller familjen till det papperslösa barnet om rätten ska nyttjas. Denna valfrihet leder till att flera papperslösa barn inte utnyttjar sin rätt till utbildning.

Då en människa får Avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd kan denne av olika skäl tvingas till att leva gömd. En vanlig orsak till detta är skräcken för vad som skulle kunna hända vid ett återvändande till hemlandet. Därmed väljer den avvisade en livssituation utan tillgång till olika samhälleliga rättigheter framför att vända tillbaka. Frånvaron av stödinsatser innebär ofta materiella, fysiska och psykiska konsekvenser. Hur individen hanterar dessa beror till viss del på orsaken till flykten, men också på det stöd andra människor kan ge.

Ända sedan Sverige gick med i EU har man varit medveten om att Sverige strider mot EU:smervärdesskattedirektiv. Än idag har Sverige fortfarande inte anpassat alla sina delar imomslagen till direktivet och på grund av detta inledde EU år 2009 ettfördragsbrottsförfarande mot Sverige. Utredningen som Sverige själva gjorde under 2009 komfram till att Sverige fortfarande inte var förenliga med direktivet i vissa delar, framförallt detfaktum att Sverige undantar alla allmännyttiga ideella föreningar från mervärdesskatt. Efterutredningen lämnade Sverige in ett förslag till EU-kommissionen angående ändringar iSveriges momslagstiftning. Idetta förslag stod det bland annat att Sverige, istället för attundanta alla ideella föreningar, endast skulle undanta de föreningar med en omsättning under1 000 000 kr om året från momsplikt.I februari 2011 fick Sverige Avslag på detta förslag och debatten i Sverige kom igång påallvar.

Strandskyddet i Sverige har växt fram sedan 1950-talet och ska trygga den allemansrättsliga tillgången till stränderna och skapa goda levnadsförhållanden för växter och djur. Från att vara ett tillfälligt skydd på vissa områden, är det idag ett generellt skydd för områden där land och vatten möts. Våren 2009 trädde förändringar i kraft av dessa regler. De nya reglerna innebar bland annat att strandskyddsdispens kan beviljas för landsbygdsutveckling. För att avgöra vilka områden som är lämpliga för detta, är kommunens översiktsplan utpekat som ett vägledande dokument.

Naturturismen har kommit att bli en av de viktigaste och största näringarna i den svenska fjällvärlden, och för många fast boende i fjällen och i fjällnära trakter en förutsättning för att fortsätta bo och verka i bygden. Den volymmässigt största turistformen är den alpina skidåk-ningen där det råder hård konkurrens mellan de alpina turistdestinationerna om de besökande turisterna och deras pengar, och där det finns en stor press att möta konkurrensen med ett ökat utbud och ökat mervärde på destinationerna. Detta var bakgrunden till Idre Fjälls storskaliga skidanläggningsprojekt Tre Toppar. Projektet förutsatte dock ingrepp i ett Natura 2000-klassat naturreservat för att förverkligas. Efter flera års planeringsarbete, parallellt med en intensiv lokal debatt för eller emot projektet, avslog regeringen den 8 mars 2007 Idre Fjälls ansökan om tillstånd för ingrepp i Natura 2000-området.Föreliggande uppsats visar med fallbeskrivningen Tre Toppar att problematiken att förena naturvård, turism och kravet på ekonomisk utveckling med varandra till stor del handlar om olikartade förhållningssätt till landskapet och naturen - om fjällandskapet är till för att nyttjas eller bevaras.

Syftet med denna uppsats är att klarlägga begreppet synnerligen ömmande omständigheter i den svenska utlänningslagen. Uttrycket ?synnerligen? visar att tillämpningsområdet är snävt och att den ska användas väldigt restriktivt. Detta visas tydligt i 5 kap. 6 § UtlL där det anges att ett bifall endast kan komma ifråga om uppehållstillstånd inte kan ges på någon annan grund.

Syftet med denna uppsats är att klarlägga begreppet synnerligen ömmande omständigheter i den svenska utlänningslagen. Uttrycket ?synnerligen? visar att tillämpningsområdet är snävt och att den ska användas väldigt restriktivt. Detta visas tydligt i 5 kap. 6 § UtlL där det anges att ett bifall endast kan komma ifråga om uppehållstillstånd inte kan ges på någon annan grund.

Sammanfattning Ett privat försäkringsavtal ses som både en social och ekonomisk trygghet utifall någon oväntad, ogynnsam händelse som omfattas av försäkringsavtalet skulle inträffa. Att kunna teckna ett sådant privat försäkringsavtal är därför av betydelse för de flesta individer. Av denna anledning föreligger en så kallad kontraheringsplikt för försäkringsgivare vid försäkringar som tecknas av konsumenter, vilket innebär att en konsument inte får nekas att teckna en försäkring om det inte finns särskilda skäl för ett sådant nekande. Uppsatsen utgår från bestämmelsen om försäkringsgivares kontraheringsplikt vid individuella skadeförsäkringar för konsumenter i 3 kap. 1 § FAL.

Sammanfattning Ett privat försäkringsavtal ses som både en social och ekonomisk trygghet utifall någon oväntad, ogynnsam händelse som omfattas av försäkringsavtalet skulle inträffa. Att kunna teckna ett sådant privat försäkringsavtal är därför av betydelse för de flesta individer. Av denna anledning föreligger en så kallad kontraheringsplikt för försäkringsgivare vid försäkringar som tecknas av konsumenter, vilket innebär att en konsument inte får nekas att teckna en försäkring om det inte finns särskilda skäl för ett sådant nekande. Uppsatsen utgår från bestämmelsen om försäkringsgivares kontraheringsplikt vid individuella skadeförsäkringar för konsumenter i 3 kap. 1 § FAL.

Sammanfattning Ett privat försäkringsavtal ses som både en social och ekonomisk trygghet utifall någon oväntad, ogynnsam händelse som omfattas av försäkringsavtalet skulle inträffa. Att kunna teckna ett sådant privat försäkringsavtal är därför av betydelse för de flesta individer. Av denna anledning föreligger en så kallad kontraheringsplikt för försäkringsgivare vid försäkringar som tecknas av konsumenter, vilket innebär att en konsument inte får nekas att teckna en försäkring om det inte finns särskilda skäl för ett sådant nekande. Uppsatsen utgår från bestämmelsen om försäkringsgivares kontraheringsplikt vid individuella skadeförsäkringar för konsumenter i 3 kap. 1 § FAL.

Titel: Outsourcing ? på vilka grunder, en fallstudie av underlagen vid outsourcingbeslut Författare: Carina Asplund Handledare: Eva Wittbom Sektion: Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap, Blekinge Tekniska högskola Course: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Bakgrund och problemdiskussion: Ett outsourcingbeslut kan fattas på många olika grunder och de vanligast förekommande motivatorerna i privat näringsliv är strategiska motivatorer som att renodla verksamheten och fokusera på sin kärnverksamhet eller kostnadsbesparande motivatorer. Många företag lägger ut delar av sin verksamhet utan någon grundligare förstudie, på grund av högre chefers personliga erfarenheter, familjeband, känslor eller lyckosamma anekdoter om andra företags framgångsrika outsourcingprojekt. Beslut som grundas på trender eller känsla kan ha en direkt negativ påverkan på det långsiktiga resultatet av outsourcingaktiviteten på grund av bristande analys och förberedelse. För att kunna fatta långsiktigt hållbara beslut är det viktigt att ta sig tid att utföra en grundlig förstudie för att kunna förutse vilka kostnader, utmaningar, möjligheter och aktiviteter outsourcingprojektet för med sig.

Titel: Outsourcing ? på vilka grunder, en fallstudie av underlagen vid outsourcingbeslut Författare: Carina Asplund Handledare: Eva Wittbom Sektion: Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap, Blekinge Tekniska högskola Course: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Bakgrund och problemdiskussion: Ett outsourcingbeslut kan fattas på många olika grunder och de vanligast förekommande motivatorerna i privat näringsliv är strategiska motivatorer som att renodla verksamheten och fokusera på sin kärnverksamhet eller kostnadsbesparande motivatorer. Många företag lägger ut delar av sin verksamhet utan någon grundligare förstudie, på grund av högre chefers personliga erfarenheter, familjeband, känslor eller lyckosamma anekdoter om andra företags framgångsrika outsourcingprojekt. Beslut som grundas på trender eller känsla kan ha en direkt negativ påverkan på det långsiktiga resultatet av outsourcingaktiviteten på grund av bristande analys och förberedelse. För att kunna fatta långsiktigt hållbara beslut är det viktigt att ta sig tid att utföra en grundlig förstudie för att kunna förutse vilka kostnader, utmaningar, möjligheter och aktiviteter outsourcingprojektet för med sig.

SAMMANFATTNING Sverige har ännu ingen straffrättslig plikt att bistå nödställd som en del andra nordiska länder har. Genom ett dagsaktuellt direktiv har det begärts att eventuella följder vid ett införande av en sådan plikt skall utredas. Plikten är uppsatsens huvudämne och det ämnas redogöra för konsekvenser av ett eventuellt framtida införande av denna plikt. Historiskt sett har ett flertal motioner lämnats om införande av plikt att bistå nödställd. Kritik handlar om att det är straffritt att se på utan att ingripa då andra till följd av olyckor eller brott hamnat i nöd. Motionerna har varje gång efterföljts av Avslag.