Frågeställningar: Vilka konsekvenser medför ett byte av Avskrivningsmetod förbostadsrättsföreningar?Hur kan ett informations- och kunskapsgap förstås och hanteras?Syfte: Den här studien har en ambition att kartlägga och förstå effekterna av enförändrad tillämpning i fråga om matchnings- och Avskrivningsmetod för olikaintressenter på bostadsrättsmarknaden, och slutligen ge förslag på hur ett informationsochkunskapsgap mellan berörda intressenter ska kunna förstås.Metod: En kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats för att spegla berördaintressenters bild av ett speciellt fenomen. Kvalitativa intervjuer har genomförts medsärskilt utvalda intressenter. Även information från årsredovisningar, debattartiklar,pressmeddelanden, och liknande har använts.Slutsatser: Konsekvenserna av ett byte från progressiv Avskrivningsmetod kan redan nuurskiljas. I en del nyare bostadsrättsföreningar kommer det att synas i resultat ochbalansräkningen.

Denna studie undersöker den nya Avskrivningsmetoden, Komponentavskrivning, som har fått en stor uppmärksamhet under de senaste åren på grund av utvecklingen av K-regelverket. Ett krav på komponentavskrivning kommer att införas år 2014 för de företag som väljer att redovisa enligt K3. Detta kommer att påverka fastighetsbranschen, i synnerhet bostadsrättsföreningar på grund av att man idag skriver av hela byggnaden som en helhet. Komponentavskrivning innebär å andra sidan att en byggnad delas upp i olika komponenter varav varje komponent skrivs av separat över sin förväntade nyttjandeperiod. En övergång till komponentavskrivning uppfattas som en stor utmaning för många bostadsrättsföreningar då kunskap saknas.

I början av 2014 ifrågasatte revisorernas branschförening FAR användandet av progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar, då Avskrivningsmetoden ansågs skjuta upp stora minusposter på framtida generationer. Argument fördes, från byggbolag och bostadsrättsinnehavare, om att alternativet; en linjär Avskrivningsmetod, skulle bidra till höjda avgifter och i förlängningen en avstannande bostadsmarknad. Denna uppsats använder de båda Avskrivningsmetoderna för att undersöka vilka konsekvenser Avskrivningsmetodvalet kan få på bostadsrättsföreningars ekonomi i framtiden. Detta görs genom en omräkning av tre bostadsrättsföreningars årsredovisningar. Möjliga effekter på föreningars resultat, medlemsavgifter samt alternativa lösningar på avgiftshöjningsproblemet diskuteras.

Bakgrund och problem: I februari 2014 larmar FAR om att de ser ett överanvändande och missbruk av progressiva avskrivningar inom bostadsrättföreningar som bildats under det senaste årtiondet. Problemen handlar dock inte bara om Avskrivningsmetod, utan även föreningarnas informationsförmedling, framförallt angående underhållsbehov och avgifterna. Efter att frågan bollats mellan FAR och Bokföringsnämnden blev den progressiva Avskrivningsmetoden slutligen borttagen som möjlig Avskrivningsmetod enligt bokföringsnämndens allmänna råd. Att progressiva avskrivningar inte längre är tillåtna resulterade i debatt där oro uttryckts över om regeländringen kan resultera i ett negativt resultat och ökade hyror. Denna debatt fick oss intresserade av redovisningen i bostadsrättsföreningar och hur valet av Avskrivningsmetod kan påverka samt påverkas framförallt vad gäller medlemmarna.

Denna studie undersöker den nya Avskrivningsmetoden, Komponentavskrivning, som har fått en stor uppmärksamhet under de senaste åren på grund av utvecklingen av K-regelverket. Ett krav på komponentavskrivning kommer att införas år 2014 för de företag som väljer att redovisa enligt K3. Detta kommer att påverka fastighetsbranschen, i synnerhet bostadsrättsföreningar på grund av att man idag skriver av hela byggnaden som en helhet. Komponentavskrivning innebär å andra sidan att en byggnad delas upp i olika komponenter varav varje komponent skrivs av separat över sin förväntade nyttjandeperiod. En övergång till komponentavskrivning uppfattas som en stor utmaning för många bostadsrättsföreningar då kunskap saknas.

Bakgrund och problemdiskussion: Onoterade företag kan välja att följa antingen Bokföringsnämndens regelverk eller Redovisningsrådets rekommendationer. De företag som följer rekommendationerna från Bokföringsnämnden kan välja mellan olika Avskrivningsmetoder vid redovisning av materiella anläggningstillgångar. Redovisningsnormer kan tillåta flera korrekta val och företagen i sin tur måste själva bestämma vilken princip som ska tillämpas. Olika val som företag gör påverkar både resultaträkningen och balansräkningen. Individer har dock en tendens att utgå från egenintresset och strävar efter att välja det val som ger den största nyttan.

Bakgrund: En uppmärksammad debatt om progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar ligger som grund för denna studie. I samband med den tvingande övergången för Sveriges företag att tillämpa K-regelverken i redovisningen, uppstod oklarheter kring rätten att tillämpa Avskrivningsmetoden. Problemet är ursprungligen en tolkningsfråga, eftersom ÅRL tillsammans med K-regelverken kan tolkas och uppfattas på olika sätt. 28 april 2014, fattade BFN ett beslut att förbjuda den progressiva Avskrivningsmetoden vid tillämpning av K2.Syfte: Studiens syfte var att undersöka involverade parters uppfattningar och åsikter kring Avskrivningsmetoden i bostadsrättsföreningar. Med involverade parter menas revisorer, byggföretag, bostadsrättsorganisationer samt bostadsrättsföreningar.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kommunala energibolag resonerar vid val av Avskrivningsmetod samt hur kommunala energibolag har förberett sig inför införandet och hur de förhåller sig till implementeringen av komponentavskrivningar.Teorier: De teorier som använts i uppsatsen finner vi vara relevanta och applicerbara utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi har bl.a. använt oss av Burns & Scapens ramverk som ingår i den institutionella teorin, vilket är den teori som studien utgått ifrån.Metod: Studien utgår ifrån den kvalitativa ansatsen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och dokumentgranskning.Empiri: Empirin innefattar intervjuer med 5 kommunala energibolag inkluderande granskning av relevant dokumentation.Slutsatser: Studien har visat att de kommunala energibolagen upplever avskrivningsval som en svårbedömd process som präglas av en inre tröghet på grund av påverkande faktorer och inrotade regler och rutiner. I och med tolkningen och införandet av BFNs regelverk avseende komponentavskrivningar har ett internt motstånd byggts upp på grund av svåra och godtyckliga bedömningar. Detta har bidragit till en spretighet, vilket har påkallat behovet av tydligare rekommendationer och direktiv.

Bakgrund: Bokföringsnämnden har nyligen förbjudit progressiv Avskrivningsmetod som tillämpning för bostadsrättsföreningar. Det innebär att en byggnad inte får avskrivas progressivt från och med 28 april 2014. Progressiv avskrivning har tillämpats sen millenniumskiftet av framförallt nyproduktioner och hyresrättsombildningar till bostadsrätter. Den progressiva effekten gör att avskrivningarna är låga i början men därefter accelererar. Ett byte till en linjär eller en degressiv metod kommer att krävas.

Skulle jämförbarheten kunna öka om bolag använde sig av komponentavskrivning? Vi har valt att undersöka huruvida bolag använder sig av denna Avskrivningsmetod och i så fall vilka incitament som ligger till grund för ett sådant val. Komponentavskrivning används på materiella anläggningstillgångar och innebär att en större investering delas upp i mindre delar som sedan skrivs av separat, med en avskrivningstakt anpassad till varje komponents livslängd (Lind, 2002). Syftet med uppsatsen var att undersöka om komponentavskrivning fått en sådan genomslagskraft att det mynnat ut i en bättre jämförbarhet och harmonisering av entreprenadbranschen. Vi har använt oss av det positivistiska synsättet och uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt då vi utifrån befintliga teorier försöker finna förklarande orsaker till varför bolag väljer att redovisa på ett visst sätt.

Bakgrund: Den senaste tiden har en debatt blossat upp i media om huruvida det är rimligt att bostadsrättsföreningar får tillämpa progressiva avskrivningar och om raka avskrivningar är ett bättre alternativ. Bokföringsnämnden beslöt under våren år 2014 att progressiva avskrivningar inte är en tillämplig Avskrivningsmetod för byggnader. I media har många uttalat sig om vad detta kommer få för effekt på marknaden för bostadsrätter, men det har ännu inte utretts ur ett vetenskapligt perspektiv.Syfte: Uppsatsen syftar till att bidra med detta vetenskapliga perspektiv genom att analysera huruvida progressiva avskrivningar är en förutsättning för nyproduktion. I uppsatsen ämnas även undersöka om detta skiljer mellan olika regioner i Sverige.Metod: För att besvara de i syftet ställda problemformuleringarna har en teoretisk modell utvecklats med grundantagandet att köpare av bostadsrätter ska vara indifferenta till vilken Avskrivningsmetod som används. Regler och praxis kring avskrivningar i bostadsrättsföreningar har kartlagts för att kunna ge modellen adekvat utformning.

Bakgrund och problem: Rederinäringen är en betydelsefull bransch i Sverige ochtillsammans med dess kringnäringar sysselsätter den cirka 18 000 personer. De senaste årenhar rederinäringen haft en gynnsam utveckling och fartyg kan ses som de enskilt viktigastetillgångarna i ett rederi. Värderingen av fartyg styrs i svenska onoterade bolag av tvårekommendationer BFNAR 2001:3 och RR 12. Dessa anger att tillgången skall skrivas avunder dess nyttjandeperiod. En annan rekommendation är skriven av Sveriges Redareföreningdär det anges att ett fartyg skall skrivas av på 25 år och försiktighetsprincipen skall gälla.

Problemställning:Bostadsrättsföreningar måste spara pengar för framtida underhåll. Hur ska detta göras för att medlemmarna bara ska bära sina egna kostnader och inte skjuta upp underhåll på framtida medlemmar eller betala en för hög avgift idag. Och hur ska denna information presenteras i årsredovisningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt.Syfte:Uppsatsens syfte är att belysa de problem som finns när bostadsrättsföreningar ska bestämma hur mycket pengar som ska sparas för det framtida underhållet, problemen vid val av Avskrivningsmetod för att spara dessa medel och hur årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av föreningens underhållsplanering.Metod:En kombinerad litteraturstudie med kvalitativa intervjuer om periodisering i bostadsrättsföreningar.Slutsatser:Bostadsrättsföreningar använder idag flertalet olika metoder för att spara medel till framtida underhållsåtgärder. Som lekman tex en bostadsrättsköpare är det svåröverskådligt att jämföra föreningarnas underhållsambition pga de olika metoderna. Önskvärt vore att branschorganisationer tillsammans med statliga myndigheter tar fram en standard för redovisning av underhållskostnader i bostadsrättsföreningar..

Införandet av IFRS-regelverket för noterade koncernföretag i Sverige innebar en förändring kring omprövningen av materiella anläggningstillgångars Avskrivningsmetod, nyttjandeperiod och restvärde. Förändringen medförde ett krav på årlig omprövning till skillnad från tidigare, då omprövningen endast skedde vid behov hos företagen. Standarden ger inte några ytterligare riktlinjer för hur omprövningen skall genomföras och eftersom IFRS-regelverket är principbaserat ger det upphov till ett tolkningsutrymme för företagen. Inom gruvbranschen är materiella anläggningstillgångar sammankopplade med gruvans livslängd eftersom de är beroende av brytningen i gruvan. Materiella anläggningstillgångar utgör även mer än 50 % av gruvföretagens balansomslutning och omprövningarna blir därför av betydelse inom denna bransch.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Studien har gjorts med en fenomenologisk livsvärldsansats där lärare beskriver hur de upplever elevinflytande utifrån sina egna erfarenheter och livsvärldar. Vidare har en hermeneutisk tolkningsteori använts för att ge en förståelse för hur lärare beskriver elevers inflytande i skolans verksamhet. Metoden för studien är kvalitativ. Det empiriska underlaget består av åtta intervjuer med låg- och mellanstadielärare på sex olika utbildningsenheter.Studien visar på olika förutsättningar för inflytande.