Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lärande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön påverkar elever i deras lärande, och hur elever själva uppfattar denna fråga har legat författarna varmt om hjärtat under hela deras lärarutbildning. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa en förståelse för hur en utvald grupp elever i årskurs sju och nio ser på skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lärande.Mot bakgrund till en genomförd enkätundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade många synpunkter på det som påverkade dem negativt i deras lärande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekväma stolar. Eleverna nämnde även positiva faktorer som påverkar dem i sitt lärande, såsom ordning, Avskildhet och samspel.

Jag har valt att kalla mitt projekt ?Whereabouts?, vilket betyder plats eller tillhåll. Och det är just en plats som jag försöker skapa i mitt examensarbete. Arbetet handlar om textil i rum och hur jag kan använda mig utav textil för att bygga upp en rumslighet. Fokus ligger på offentlig miljö, och hur jag i en sådan miljö kan skapa en plats för Avskildhet och lugn.

Ett allt allvarligare problem i dagens samhälle är stressrelaterade sjukdomstillstånd till följd av människans nuvarande livsstil. En livsstil vilken äger rum i stadens informationssamhälle, där hjärnan ständigt utsätts för intryck som buller liksom nyhetsflöden. För att dessa intryck inte skall övergå i stress krävs reflektion och återhämtning, något som naturen har visat sig utgöra en effektiv miljö för. Det är därför av vikt att stadens gröna miljöer bevaras trots dagens rådande hållbarhetsstrategi, vilken förespråkar förtätning. Med denna vetskap står det också klart att kvaliteten i utformningen för de gröna urbana miljöerna, är avgörande för stadsinvånarens stresslindring.

Projektet utforskar knuttimringstraditionen i Dalarna, både som konstruktionsprincip och estetiskt uttryck. Teknikens historik och uppkomst analyseras, samt kringliggande fenomen så som fyrkantsgården, fäbodkulturen och månghussystemet. Olika tidstypiska konstruktionsmässiga detaljerna presenteras ? knuttimringen med dess olika knuttyper, ved- och faltak och den vanligaste typen av grundläggning; knutstenar. Den samtida bebebyggelsen analyseras för att se hur den förvaltar traditionen idag ? vad har bestått och vad har tillkommit? Planbestämmelser för ett område i Lerdal, Rättvik, visualiseras och diskuteras ? lyckas man genom dessa bevara det ursprungliga uttrycket, eller är det någonting annat som utgör kärnan i traditionen? Ett förslag på ett sommarhus i området presenteras, som på ett alternativt sätt kombinerar traditionen med dagens teknik och möjligheter.

Syftet var att undersöka cancerpatienters uppfattning av vårdmiljön och dess inverkan på upplevelsen av omhändertagandet.Studien var kvalitativ med explorativ design. Urvalet var strategiskt och åtta cancerpatienter intervjuades. Materialet transkriberades och analyserades med en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Analysen resulterade i ett övergripande tema, hur vårdmiljön ser ut är underordnat, det viktigaste för uppfattningen av vårdmiljön är personalens bemötande och omhändertagande. Onkologverksamhetens integrering i vårdavdelningen hade betydelse för tryggheten och integriteten. Deltagarna saknade att kunna välja Avskildhet eller gemenskap och behovet av integritet tillgodosågs inte.

Intensivvårdsmiljön innebär att patienter är i en utsatt situation där integritet och Avskildhet kan bli åsidosatt. Därtill behandlas de med potenta sederande och analgetiska läkemedel som i sin tur ger ogynnsamma effekter. Det är därför av vikt att sträva efter att så låga doser som möjligt administreras. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i förbrukning av analgetiska och sedativa läkemedel mellan patienter som vårdats på en specialdesignad intensivvårdssal och patienter som vårdats på en ordinär intensivvårdssal på ett medelstort sjukhus i Västsverige. I studien ingick 149 patienter som vårdadats på en specialdesignad intensivvårdssal eller en ordinär intensivvårdssal.

Varje år drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebär ofta bestående funktionsnedsättningar och behov av både socialt och professionellt stöd från närstående och hemsjukvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras närstående. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades närstående under vårdtiden på en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade på strokeenhet.

I ett bostadsområde möts mängder av skilda krav och behov och det är därför på många sätt komplext. Boendesituationen innebär både för- och nackdelar som är intressanta att studera och värda att belysa. Vid sidan om behov av samvaro finns även krav på Avskildhet. I området Krusboda byggdes i början av sjuttiotalet en mängd nya bostäder med en tanke om att kunna påverka de boendes liv genom att de möts. Arkitekten Åke Jansson planerade området utifrån en tydlig vision om gemenskap och möten mellan människor i olika åldrar. Eftersom jag växte upp i Krusboda känner jag området väl och kan utifrån egen erfarenhet säga att det sociala livet minskat betydligt sedan jag var barn.

Obstipation är ett lågprioriterat men vanligt förekommande problem bland intensivvårdspatienter som kan påverka patienternas möjlighet att tillfriskna. Faktorer som ökat stresspåslag, immobilisering och läkemedel påverkar tarmfunktionen och ger en minskad motilitet vilket kan leda till obstipation. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur obstipation kan förebyggas och behandlas i denna patientgrupp. 13 vetenskapliga studier inkluderades. Resultaten visar att det saknas en enhetlig definition av när intensivvårdspatienten ska anses vara obstiperad vilket är en bidragande orsak till problematiken. Att ge laxantia kan ha positiv betydelse för både ventilatortid, intensivvårdstid, morbiditet och mortalitet utan att det i klinisk praktik ses några allvarliga risker eller komplikationer i behandlingen.

En skola där kretsloppstanken fått genomsyra både konstruktion, system och pedagogik. Med hänsyn till området och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hänsynsfullt tillägg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, är tillgänglig för allmänheten och fungerar därför som en sammanbindande länk mellan områdets invånare.  Privata innergårdar, takterassen och kontakten med den allmänna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i anspråk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hälsosam miljö för skolbarnen både rumsligt och materialmässigt. De obehandlade mjuka träytorna nöts av barnens närvaro och ger barnen möjlighet att sätta sitt märke på historian.

The purpose of this thesis is to examine the Swedish Plymouth brethren?s relation to contemporary technology. What types of technology are considered acceptable and where do they draw the line? Due to the brethren?s separation from the parts of the world they believe leads people away from God, such as the entertainment industry, immoralities etc., they reject use of television and radio. These two are viewed as uncontrolled types of technology since the user does not have control of its contents.

Rönnebadet-Ängelholms nya badhusFUNKTIONERHur gestaltar man ett badhus som ska fungera både som lekbad, motionsbad och relaxbad?  Badhuset ska främja lek och äventyr, men också vara en plats för sport och tävling, samtidigt som det ska finnas rum för kontemplation och vila. De olika funktionerna har olika tempo och olika ljud, hur kombinerar man dessa funktioner? De kräver närhet och inte minst visuell kontakt, men också Avskildhet behövs.KONTEXTHur tar man sig an byggnaden från staden? Det saknas bra förbindelse från Ängelholm centrum till platsen, nya kopplingar behövs. Hur tar badet bäst tillvara på å-rummet, utan att ta för mycket av å-rummet?  Tomten har ett känsligt läge med hundraåriga ekar och med direkt närhet till årummet.GESTALTByggnaden byggs upp av tre volymer med gemensamma skärningspunkter.

En skola där kretsloppstanken fått genomsyra både konstruktion, system och pedagogik. Med hänsyn till området och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hänsynsfullt tillägg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, är tillgänglig för allmänheten och fungerar därför som en sammanbindande länk mellan områdets invånare.  Privata innergårdar, takterassen och kontakten med den allmänna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i anspråk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hälsosam miljö för skolbarnen både rumsligt och materialmässigt. De obehandlade mjuka träytorna nöts av barnens närvaro och ger barnen möjlighet att sätta sitt märke på historian.

Sjukhusmiljöns betydelse för patientens välbefinnande och tillfrisknande belystes redan på 1800-talet av sjuksköterskan Florence Nightingale. Hon förespråkade hur viktigt det var att patienterna hade tillgång till frisk luft, solljus och utsikt över naturen under sjukhusvistelsen. Eftersom patienter kan uppleva oro, stress och känsla av otrygghet kan förändringar i sjukhusmiljön bidra till patientens välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken betydelse sjukhusmiljön kan ha för patientens välbefinnande och tillfrisknande. Resultatet av denna studie visade att solljus hade en betydande inverkan på patientens tillfrisknande.

Varje år drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebär ofta bestående funktionsnedsättningar och behov av både socialt och professionellt stöd från närstående och hemsjukvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras närstående. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades närstående under vårdtiden på en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade på strokeenhet.