Intresset för att redovisa hållbarhetsinformation har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Denna redovisning fick till att börja med följa med som en bilaga till den årliga finansiella redovisningen. När det sedan blev allt vanligare med denna sorts redovisning, och redogörelserna dessutom tenderade att öka i omfattning, började man separera det som man idag kallar för hållbarhetsredovisning från den finansiella redovisningen. Trots att det fortfarande är en relativt liten andel företag som upprättar hållbarhetsredovisningar runt om i världen, så har det blivit en vanlig standard bland många stora internationella företag. Granskning av hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt fenomen och det är endast en handfull svenska företag som låter granska sina hållbarhetsredovisningar.

Förtroende är ett mångfacetterat begrepp och har många referensramar. Det går att skilja påförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision är inte bara en granskningsprocess, utan en mänskligaktivitet som ska bygga på samspel med användare av redovisnings information, därmed blirrevisionen en etisk handling som måste bygga på förtroende. För att erhålla förtroende måsterevisorn bemöta de förväntningar som finns på dem idag. Näringslivets utveckling samtförändringar i omvärlden har skapat behov av utveckling och förändring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förväntningar från nya intressegrupper och samhället i stort.

När revisorer och allmänheten har olika uppfattningar om vad som är revisorns arbetsuppgifter och ansvar samt vad som är tillåtet enligt lagar och regler uppstår ett förväntningsgap. Förväntningsgapet är inget nytt fenomen utan har funnits lika länge som revisorsprofessionen. Däremot har orsakerna och storleken förändrats i takt med utvecklingen i näringslivet, samhället och revisorsprofessionen i sig. Områden där missuppfattningar ofta uppstår är kring hur mycket revisorn kan hjälpa sin klient med rådgivning, hur omfattande revisionen är och med vilken grad av säkerhet en revisor kan uttala sig om att allt står rätt till. I små och medelstora företag har den ekonomiska rådgivningen från revisorn en stor betydelse och det kan vara svårt att sätta klara gränser mellan revision och revisionsnära tjänster.

Revision är en viktig del för att samhället och näringslivet ska fungera på ett tillfredställande sätt. Under flera år har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat ämne.Förväntningsgapet är ett annat ämne som diskuterats och engagerat människor inom revisionen. Förväntningsgapet uppstår när företagens och dess intressenters förväntningar på revisorerna inte överensstämmer med revisorernas arbete. Detta är ett problem som uppmärksammats under de senaste åren då det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förväntningsgap.

Senast som revisionsplikten var föremål för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. Skälet som angavs då för inskränkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfället skedde inga ändringar då revisionsplikten ansågs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rådet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att små och medelstora företags kostnader för revision och redovisning är särskilt betungande.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för små företag i Sverige. Avregleringen på revisionsmarknaden omfattade cirka 250 000 företag vilket innebär att 70 procent av alla företag gavs möjlighet att välja om de vill revidera sin årsredovisning eller inte. Det har nu gått en tid sedan avregleringen och det är därmed intressant att från ett revisorsperspektiv undersöka hur eventuella förändringar upplevs. Studien syftar till att skapa förståelse för hur en revisor upplever tiden efter avregleringen. Med hjälp av övergripande frågeställningar har studien fokuserat på hur revisorn upplever förändringar i sin yrkesroll, om efterfrågan på revision förändrats samt om revisorn har någon uppfattning om varför företag väljer att behålla revision alternativt avstå.

Uppsatsens syfte är att återge ett antal danska banktjänstemäns bilder av konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande och försöka utröna om Sverige kan dra några lärdomar av dessa. En kvalitativ metod med en induktiv-deskriptiv ansats och semistrukturerade öppna intervjuer har använts. Intervjuerna har genomförts med sex banktjänstemän på fyra olika banker i Danmark. Samtliga intervjuer har ägt rum på respektive respondents bankkontor i Köpenhamn. Teorier kring kreditbedömningsprocessen och informationsasymmetri har använts.

Syftet med den här undersökningen var att förklara vad som styr redovisningsekonomer i deras val av karriär. Redovisningsekonomer kan välja ett flertal olika karriärer efter examen. För de personer som har läst ekonomi med inriktning mot revision, redovisning och controller kan valet vara att arbeta som revisor. Forskning inom området karriärval visar att det är olika faktorer som påverkar individen. Dessa faktorer kan vara ålder, kön, familjeliv, social klass och sociala kontakter.

I Sverige tillsatte regeringen den 7 september 2006 en utredning för att se över regelförenklingar för små svenska aktiebolag. Utredningen visade att en stor del av små företags kostnader kunde härledas till revisionen. Lagen om frivillig revision infördes den 1 november 2010. Där målet var att göra det enklare, billigare och mer lönsamt att driva företag. Lagen har nu varit gällande för företagen i två år och därmed blir det relevant att göra en studie om hur små svenska aktiebolag påverkats av förändringen.Syftet med uppsatsen är att förklara hur avskaffandet av revisionsplikten påverkat små svenska aktiebolag, detta kommer att göras genom att jämföra hur förväntningarna på avskaffandet överensstämmer med utfallen och förklara hur olika organisatoriska faktorer påverkat utfallen.Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod eftersom vi vill utföra en bred undersökning för att göra jämförelser och dra generella slutsatser.

Independence Standards Board har identifierat revisorernas nära relation med klienten som ett av fem hot mot revisorns oberoende. Dock är en ingående kännedom om klienten nödvändig för att revisorn ska förstå klienten tillräckligt bra och för att kunna planera och genomföra en effektiv revision. Oavsett hur relationen mellan klienten och revisorn ser ut, uppstår situationer då parternas rapporteringsmål är väsentligt olika vilket kan försätta parterna i en situation där de tvingas förhandla med varandra. Dessa förhandlingar är en ständigt pågående process och har en stor genomslagskraft i revisionen. Vid förhandlingar blir relationen mellanrevisorn och klienten ett bekymmer eftersom revisorn riskerar att identifiera sig med sin klient och därmed bli mer benägen att kompromissa om klienternas redovisnings- och rapporteringsval.

 Bakgrund: Sedan 1988 har alla svenska aktiebolag oavsett storlek varit tvungna att ha en kvalificerad revisor som granskar företagets räkenskaper. Idag är Sverige ett av två länder i EU som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Inom EU finns bestämmelser som medger medlemsländerna att undanta små företag från revisionsplikt. Utifrån undantagsbestämmelserna har en utredning gjorts i Sverige och ett lagförslag har lagts fram som innebär att 96,5 procent av alla företag i Sverige kan välja om de vill bli reviderade eller inte. Revisionspliktens vara eller inte vara har diskuterats flitigt i Sverige och studier har gjorts avseende vilken relation företagen har med revisorn, vilken nyttan är med revisionen och vilka faktorer som spelar in vid frivillig revision.

This is a chronological comparative study about opinions expressed in the Church of Sweden when the parishes want to change the inside of a church building. Certain concepts in the study are church, holy and holiness.Architecture plays an important role in the design of a church building. Some traditionaltheological terms that should be considered essential are Via sacra, Domus Dei, DomusEcclesiae. My focus is churches from the 19th century. Today the buildings change in a lotof ways; theologically, practically, economically etc.During the 20th century the churches have got a lot of new objects to use in the services andin the church building.

In many European countries there is an increasing concern about the occasionally high concentrations of nitrate and pesticides in drinking water. The advent of the EU Water Framework Directive particularly highlights this. The directive states that all large drinking water sources should be identified and protected from pollution before 2009 and that by 2015 all water bodies should reach a 'good status'. In Sweden about 60 percent of the drinking water sources have protection areas. This means that about 700 new water protection areas need to be designated before 2009. This will affect many farmers, restricting their farming practices. The purpose of this study was to investigate which methods are used in other countries concerning nitrate and pesticide pollution from agriculture. From this, the expectation was to generate ideas on what could be undertaken in Sweden when designating new protection areas.

Bakgrund och Problem: Följande två frågor söker jag finna svar på genom min studie: Vilka brister i utförda revisioner är vanligast i Sverige idag och vilka påföljder har revisorerna fått? Hur säkerställer en revisionsbyrå att deras revisorer genomför revisioner med god kvalité och hur kan detta kopplas till forskning kring revisionskvalité? Syfte: Att beskriva hur en revisionsbyrå arbetar med kvalitetsfrågor och därmed säkerställer att gällande regler och normer tillämpas samt hur den interna kontrollen organiseras. Dessutom vill jag beskriva ett kontrollorgans arbete med att kontrollera utförda revisioner och framförallt sanktionera bristfällig eller felaktigt genomförda revisioner. Ambitionen har varit att sedan koppla detta för att eventuellt finna förklaringar till vad som påverkar revisionens kvalitet. Metod: Jag har genomfört en granskning av 46 disciplinärenden hos Revisorsnämnden.

Sweden?s environmental work is to set out from 16 national environmental quality objectives. It aims to work for a sustainable society and to solve our current environmental problems today and not pass them on to future generations. The purpose of this study was to evaluate Uppföljning av handlingsprogram för miljömål (a follow up-study of a programme for environmental quality objectives) and to propose new methods to work with the revision of Handlingsprogram ? så genomför vi de regionala miljömålen i Hallands län (a programme to implement the regional environmental quality objectives in the County of Halland), a revision which will start in autumn 2010.