Bakgrund/Problem: Redovisning har utvecklats tack vare internationaliseringen vilket harlett till att mĂ„nga frĂ„gor inom redovisningen Ă€r obesvarade i skattelagstiftningen.Utvecklingen av redovisningsregler gör att skattelagstiftningen skall ses över och dĂ€rför harregeringen startat en utredning om hur sambandet skall se ut.Det formella sambandet innebĂ€r att det finns sĂ€rskilda skatterĂ€ttsliga regler dĂ€r redovisningenskall följa beskattningen. Sambandet gör att företag redovisar bĂ„de balansposter och resultatsom hade sett annorlunda ut om det inte hade förelegat ett formellt samband vilket uppenbararsig i koncernredovisningen dĂ€r skatteeffekterna elimineras sĂ„som de obeskattade reserverna.Ännu ett exempel pĂ„ sambandets effekter Ă€r vĂ€rdering av pĂ„gĂ„ende arbeten dĂ€r juridiskapersoner och koncerner har olika redovisningsmöjligheter. I de fall en bokföringsskyldig harmöjlighet att vĂ€lja mellan dessa tvĂ„ metoder för redovisning av en transaktion vĂ€ljer företagenofta den metod som Ă€r mer förmĂ„nlig frĂ„n ett skatteperspektiv, vilket sedan fĂ„r genomslag iredovisningen. FrĂ„n en samordningssynpunkt Ă€r detta problematiskt dĂ„ innehĂ„llet i dejuridiska personerna mĂ„ste justeras till de regler som finns vid upprĂ€ttande avkoncernredovisningen.Syfte: HĂ€r vill vi fĂ„ en förstĂ„else av den företeelsen som uppstĂ„r inom det formella sambandetoch dess betydelse pĂ„ redovisningen samt vad ett avskaffande kan innebĂ€ra.Metod: Vi har utgĂ„tt ifrĂ„n en abduktiv arbetsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn. Somunderlag i vĂ„r teoretiska start har vi anvĂ€nt oss gĂ€llande regler och normer angĂ„endesambandet mellan beskattning och redovisning för upprĂ€ttandet av Ă„rs- ochkoncernredovisningen.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén imikroföretags Ärsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för attbedöma kvalité i Ärsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i Ärsredovisningar kan bedömassom kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kÀnnetecknas av de kvalitativaegenskaperna frÄn Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar pÄ fullstÀndighet i Ärsredovisningenenligt rÄdande lag.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur stort ansvarredovisningskonsulterna har fÄtt efter avskaffandet av revisionspliktenoch hur det har pÄverkat deras dagliga arbete.Hur ser redovisningskonsulterna pÄ avskaffandet av revisionsplikten?Hur har avskaffandet av revisionsplikten pÄverkatredovisningskonsulternas ansvarstagande?Efter att författarna studerat den insamlade data kom de fram till attavskaffandet Àr positivt för aktiebolagen. Detta gör att aktiebolagenkan lÀgga ner mer resurser pÄ att utveckla sitt bolag istÀllet för attlÀgga ner resurserna pÄ revision. För aktiebolagen som vÀljer bortrevisorn försvinner de extra led av kontroller och granskning.Redovisningskonsulternas ansvarstagande har inte pÄverkats efteravskaffande..

Under de senaste Ären har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat Àmne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer pÄ tre smÄ oberoende revisionsbyrÄer har författarna till denna undersökning försökt svara pÄ följande problemformulering: Hur hanterar smÄ oberoende revisionsbyrÄer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig Ät mellan revisionsbyrÄerna. Samtidigt som en del byrÄer Àr vÀldigt aktiva i sin hantering finns det andra som Àr passiva. Med en slopad revisionsplikt följer sÄvÀl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krÀvs strategiska förÀndringar..

Uppsatsens titel: Revisionspliktens avskaffande för smĂ„ aktiebolag- förekomsten av frivillig revision Seminariedatum: 2007-06-07 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, företagsekonomi:redovisning, 10 poĂ€ng Författare:Per Nilsson, Bashkim Rogova Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: revisionsplikt, frivillig revision, smĂ„ aktiebolag, intressenter, förtroende Syfte: Syftet med denna utredning Ă€r att förutsĂ€ga hur revisionen kommer att förĂ€ndras som ett resultat av avskaffandet av revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag. Vi vill speciellt studera hur den frivilliga revisionen kommer att skilja sig frĂ„n den lagstadgade. Metod: För att utreda detta outforskade omrĂ„de anvĂ€ndes kvalitativ metod med betoning pĂ„ grundad teori. VĂ„r empiriska undersökning genomfördes i tvĂ„ steg. I första hand studerades debatten pĂ„ omrĂ„det, vilket genererade intressanta intervjufrĂ„gor till vĂ„ra semistrukturerade intervjuer med berörda intressenter.

Jag har med hjÀlp av King-Fullerton modellen jÀmfört den effektiva marginalskatten pÄ sparande och investeringar i realkapital. Jag har jÀmfört sparande i företagssektorn, dÀr jag tittat pÄ investeringar i aktiebolag, och bostadssektorn, dÀr jag tittat pÄ investeringar i egen villa, bostadsrÀttsfastighet och hyresfastighet frÄn Är 1985 till 2008. Resultaten visar att det nya och mer balanserade skattesystemet som infördes Är 1991 innebar en sÀnkning av den effektiva marginalskatten för nÀstan samtliga sektorer i studien. Efter fastighetsskattens avskaffande Är 2008 kommer incitamenten att spara i bostadssektorn öka kraftigt jÀmfört med investeringar i företagssektorn och det kommer att bli en tydlig snedvridning i skattesystemet..

Ända sedan 1920 har vi i Sverige genom lagstiftningen haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Det kanske klaraste sambandet Ă€r det sĂ„ kallade materiella sambandet som fastslĂ„r att det beskattningsbara resultatet för nĂ€ringsverksamhet baseras pĂ„ företagets Ă„rsredovisning, sĂ„ lĂ€nge den anses uppfylla kraven pĂ„ god redovisningssed. Sambandet mellan redovisning och beskattning har debatterats flitigt under framförallt 1990- talet och 2004 tillsattes av regeringen en utredning som syftade till att presentera ett förslag för framtiden. I slutet av sommaren 2008 presenterade utredningen sitt slutbetĂ€nkande med förslaget att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas frĂ„n och med 1 januari 2011.Studien syftar till att undersöka vilken betydelse sambandet mellan redovisning och beskattning fĂ„r för kvalitĂ©n pĂ„ redovisningen och vilka konsekvenser ett eventuellt avskaffande kommer att fĂ„.För att mĂ€ta redovisningskvalitĂ© har vi utgĂ„tt frĂ„n IASB:s viktigaste kvalitativa egenskaper; relevans, tillförlitlighet, jĂ€mförbarhet och begriplighet. I vĂ„r undersökning har vi sedan försökt att utreda hur var och en av de kvalitativa egenskaperna skulle pĂ„verkas av ett avskaffande av sambandet.Vi har via ett deduktivt angreppssĂ€tt genomfört en kvalitativ studie dĂ€r vi intervjuat respondenter baserade i UmeĂ„ och Stockholm om deras syn pĂ„ sambandet mellan redovisning och beskattning, redovisningskvalitĂ© och vad ett eventuellt avskaffande skulle innebĂ€ra.

Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för smÄ aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebÀr för ett litet företag. Om förslaget gÄr igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna Är 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina Äsikter och dÀrför kan vi idag, i vÄr studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgÄ frÄn tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision Àr mer omfattande Àn övriga EU-lÀnders dÄ den inte bara innefattarrÀkenskapsrevision utan Àven förvaltningsrevision.

Författare: Azra Jakupovic och Elina FridellUppsatsens titel: Avskaffandet av revisionsplikten - Möjlig pĂ„verkan pĂ„ revisionsbyrĂ„er och smĂ„ aktiebolagBakgrund och problem: Inom EU pĂ„gĂ„r ett omfattande arbete med att minska de administrativa bördorna för företagen i Europa, det hĂ€r för att stĂ€rka deras konkurrenskraft och stimulera Europas vĂ€lfĂ€rd. För att lyckas med den hĂ€r uppgiften gör EU undantag bland annat frĂ„n lagstadgad revisionsplikt för mindre och medelstora onoterade företag. År 2006 tillkallade den dĂ„varande svenska regeringen en sĂ€rskild utredning som tvĂ„ Ă„r senare överlĂ€mnade ett betĂ€nkande som fick namnet Avskaffande av revisionsplikten för smĂ„ företag. I betĂ€nkandet föreslogs att smĂ„ företag i Sverige ska vara undantagna frĂ„n revisionsplikt.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka och analysera hur aktiebolagen och revisionsbyrĂ„erna kan pĂ„verkas av slopandet av revisionsplikten. Även argumentation kommer att ske kring vilka förĂ€ndringar som kan uppstĂ„ för revisionsbyrĂ„erna om de föreslagna högre grĂ€nsvĂ€rdena fĂ„r genomslag i framtiden.Metod: Uppsatsen Ă€r skriven utifrĂ„n en kvalitativ ansats.

Denna studie behandlar EU:s fjÀderfÀnÀring och undersöker effekterna av den nya policyn som huvudsakligen bestÄr av ett minskat exportstöd. Uppsatsen studerar effekterna pÄ produktion och export. De förvÀntade effekterna vid ett avskaffande av exportstöd Àr att bÄde produktion och export ska minska. Denna studie visar, genom att undersöka förÀndringarna i producerad och exporterad kvantitet frÄn och med 1995 dÄ den nya poliyn började gÀlla, att i detta fall pÄverkar andra faktorer produktion och export mer Àn det minskade exportstödet. FörÀndringar i konsumenternas preferenser Àr en faktor som inverkar pÄ produktion och export..

Krav pÄ revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes Är 1983. Denlagstadgade revisionen har som krav att företagets förvaltning ska granskas,detta gör revisionen mer omfattande i Sverige Àn vad den Àr i andra lÀnder. IEU Àr det idag fÄ lÀnder som har kvar revisionsplikten. SÄ som det ser utidag kommer revisionsplikten för mikroföretag förmodligen att avskaffas iSverige. Med mikroföretag menas aktiebolag med en omsÀttning pÄ högst tremiljoner SEK.

Den redovisning som ett företag utför granskas av en revisor för att uppnÄ kvalitet och genom det kan informationen sÀkerstÀllas till företagets intressenter. I skrivandets stund pÄgÄr en debatt om revisionsplikten ska vara lagstadgad eller inte, dÄ det medför en stor kostnad för de mindre aktiebolagen. Enligt ett förslag ska mindre aktiebolag, sÄ kallade K2, slippa krav om revisor och istÀllet ska den vara frivillig. Ett avskaffande av revisionen kan leda till sÀmre kvalitet pÄ den ekonomiska informationen och intressekonflikter mellan de parter som berörs. Om revisorn vÀljs bort krÀvs en annan typ av garanti som kan tillgodose intressenternas behov.

Det senaste samtalsĂ€mnet för smĂ„företagare Ă€r den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit pĂ„ tapeten i ett antal Ă„r. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna smĂ„företagare eller missgynna övriga intressenter sĂ„som stat, banker/investerare med flera.I vĂ„r uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten vĂ€xt fram i Sverige under Ă„ren 1895 till 1983. Vi har i vĂ„r studie sett hur revisionsplikten under Ă„ren har utvecklats, frĂ„n att i slutet pĂ„ 1800-talet inte innefatta sĂ„ mĂ„nga regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehĂ„lla en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser, för vad som ska gĂ€lla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .

Efter ett beslut av riksdagen i december 2007 slopades förmögenhetsskatten. Regeringens syfte med att ta bort skatten var att det skulle leda till ökade investeringar i landet och att det dÄ skulle skapa fler arbetstillfÀllen. De ville ocksÄ att pengar som undanhÄllits i utlandet skulle flyttas hem. I arbetet granskas hur utfallet blev. Dels för landet men frÀmst ur företagens synvinkel.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar valet att inte ha revisionsgranskning för mindre företag som gÄr under den frivilliga revisionen. Vi vill Àven undersöka vilka effekter de mindre företagen och andra aktörer som berörts av revisionspliktens avskaffande mÀrkt av. Vi har samlat in data genom en kvalitativ ansats som underlag för intervjuerna med bakgrund av teorin. Teorikapitlet i uppsatsen Àr sorterad i tvÄ delar, först en teoridel med tvÄ vetenskapliga teorier och sedan en referensram. UtifrÄn metoden och teorin har vi gjort kvalitativa intervjuer som redovisas i empirin.