Syftet med föreliggande studie är att analysera Bourdieus teori om den sociala och politiska reproduktionen i relation till det senmoderna svenska utbildningssystemet. Uppsatsens tes är att denna reproduktion begränsades och reglerades under den svenska välfärdsstaten, där skolan sågs som ett centralt verktyg för att motverka samhällets klasshierarki, men att den idag frigjorts genom modernitetens radikaliserade processer. Med utgångspunkt i den dialektiska metoden, samt i teorier om rationalisering, marknadsstyrning, individualisering och Avpolitisering, utreds giltigheten i Bourdieus teori samt den senmoderna reproduktionens förändrade uttryck. Ett urval av de senaste decenniernas utbildningspolitiska reformer och läroplaner utgör det primära empiriska materialet, men uppsatsen diskuterar och kompletteras även av tidigare studier i ämnet. Analysen av den senmoderna utbildningskonceptionen visar på en ökad rationalisering vad gäller styrning och kunskapssyn, samt en normalisering av och anpassning till marknadsprinciper i utbildningssystemet.

New Public Management-NPM är ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utsträckning påverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner från slutet av 1980-talet och framåt. I denna litteraturstudie avhandlas två NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrån olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer är svårförenliga med självkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en Avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar från politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osäkerhet beträffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förändring av demokratidealet från att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitär offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet på en marknad (libertär marknadsdemokrati).

New Public Management-NPM är ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utsträckning påverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner från slutet av 1980-talet och framåt. I denna litteraturstudie avhandlas två NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrån olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer är svårförenliga med självkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en Avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar från politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osäkerhet beträffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förändring av demokratidealet från att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitär offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet på en marknad (libertär marknadsdemokrati)..

Den här uppsatsen handlar om utbildningspolitik och syftar till att undersöka hur svenska politiska partier talar om skolan i ett antal debattartiklar och repliker, samt om de är överens i några aspekter och vilka dessa i sådant fall är. Utgångspunkten är att det sker en Avpolitisering av politik, där kampen mellan ideologier inte längre existerar på samma sätt som tidigare. Genom diskursanalys har ett antal texter analyserats med ett resultat som visar att det mycket väl verkar stämma att partierna inte längre kämpar ideologier emellan, utan att man är övergripande överens och först och främst förvaltar ett redan existerande system. Den politiska kampen, eller spänningen, är inte särskilt stark då samtliga partier är eniga på flera punkter. Däremot existerar en diskursiv spänning kvar i aspekten av att man ständigt försöker underminera varandras kapacitet att vara i regeringsställning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera om den svenska fyraprocentspärren är en fråga som under åren 1990-2013 kan anses vara politiserad eller avpolitiserad. Jag kommer att använda mig av tre krav formulerade av Maria Wendt Höjer och appli-cera dessa på frågan om fyraprocentsspärren. De tre första frågeställningarna utgår direkt från dessa krav och lyder: 1, Artikuleras fyraprocentsspärren i kollektiva ter-mer, snarare än i enskilda? 2, Artikuleras fyraprocentsspärren på den offentliga are-nan? 3, Artikuleras fyraprocentsspärren utifrån motstridiga intressen? Den fjärde frågeställningen utgår från om fyraprocentsspärren är en politiserad eller avpolitise-rad fråga medan den sista frågeställningen är av underordnad art och ställs om det visar sig att fyraprocentsspärren är en politiserad fråga.Metod: Den empiriska analysen baseras på kvalitativa textanalyser av material som består dels av motioner inkomna till riksdagen dels artiklar, ledare och debattinlägg från ett urval av den svenska dagspressen.Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att fyraprocentsspärren är en fråga som inte lever upp till de krav som ställs för att frågan ska anses politiserad, således ska fyra-procentsspärren i detta fall anses vara en avpolitiserad fråga..

The purpose of this essay is to find out if Alliansen has lost their Bourgeoisie collective identity. The comprehensive questions of this essay are:Does liberalism or conservatism dominate the manifesto of Alliansen from 2006-2010 compared to the manifesto 2014-2018?Have Alliansen changed their ideological views to the centre of the political spectrum in their manifesto from 2006-2010 compared to the manifesto 2014-2018? The method used in this essay is a qualitative dimensional study. The results of the essay show that conservatism dominates both manifestos of Alliansen and show that the ideological view of Alliansen has not changed. Alliansens view of human beings in their manifesto from 2006-2010 is pessimistic and so is Alliansens manifesto from 2014-2018 and therefore closer to the conservative ideology than the ideology of liberalism.

Titel: Ledarens identitetskris ? en studie av argumentationsteknikens utveckling på ledarsidorna iAftonbladet och Dagens Nyheter, år 1967-2012Författare: Mai Nestor, Victoria von Heideman och Veronica PetterssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medieroch kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2013Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 51 inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka utvecklingen av argumentation på ledarsidorna i Aftonbladetoch Dagens Nyheter under de senaste 45 åren.Metod: Kvalitativ retorik- och argumentationsanalysMaterial: 40 ledarsidor från Aftonbladet och Dagens NyheterHuvudresultat: Ledaren sågs som det främsta politiska opinionsmediumet under en stor del av1900-talet för att sedan få stor konkurrens av nya opinionsarenor. Det är därför intressant att se omdet går att skönja indikatorer på att detta påverkat ledaren som journalistisk genre. Urvaletsavgränsning ger ingen möjlighet till generalisering, men det går att urskilja mönster och tendenser ianalysens resultat.

Den Europeiska Unionen är en mångfacetterad samling länder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhållanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit från medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag består av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som används för att besvara frågeställningen.Med hjälp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjär regression, fram en modell som förklarar förhållandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstånd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal år som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande värde på var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju längre avstånd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju längre medlemskap i unionen desto lägre förtroende känner den genomsnittlige medborgaren för EU..

Swedish public administration has for the last few decades undergone reforms aimed at making it more efficient. A substantial part of these reforms have concerned creating clearer roles for politicians versus officials in the public sector, i.e. giving politicians a responsibility for setting goals and steering activities and public officials the role of implementing them.This study aims to examine one reform following this path that is under implementation in a Swedish public authority; Försäkringskassan, the Social Insurance Agency. The purpose of the reform is to increase the organization?s effectiveness and the rule of law.

Regionalization has become a catchphrase in European countries during the last twenty years with the establishment of the European Union. An ideational development has occurred during time towards emphasing more politicially powerful regions with the idea of new regionalism. Sweden represents a deviant case study, where regions historically have been politically weak and where Sweden has been characterized as a strong unitary state. The aim of this paper is to analyze the political debate in the Swedish parliament concerning the implementation of a stronger regional level (storregioner) during 2007-2010 and to determine if the debate can be characterized as a case of depoliticalization. The theory of depoliticalization have been introduced by Richard Katz and Peter Mair to explain why political parties through external pressure from europeanisation and globalization tend to become more consensual with similar political agendas, leading to a diminished the lef-right scale.

Titel Från avståndstagande till erkännande ? om opinionsbildning och politisk kommunikation med lagändring som mål.Författare Carlos Nalvarte V.Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500 HT11.Handledare Bengt Johansson, JMG.Nyckelord Politisk sluss, livshistoria, livshistoriebegreppet, sakfrågor, sakfrågekomponenter, opinionsbildning, åsiktsbildning, lobbying, politisering, Avpolitisering.Keywords Political gateway, life-history, saliency, public opinion, political issue, spiral of silence, lobbying, opinion intensity, policy makingUppsatsen överväger olika teorier om politisering och politisk kommunikation tillsammans med informantintervjuer med representanter från RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) och YIMBY (Yes In My Backyard) för att genom teoriutveckling presentera en modell för politisk kommunikation och opinionsbildning. Modellen bygger främst på sakfrågors politiseringsgrad hos partierna och intressegrad hos medborgarna. Uppsatsen avgränsas genom att fokusera på obundna tvärpolitiska organisationer som hartillgång till begränsade resurser och som är verksamma i Sverige.Uppsatsens analys fokuserar på politisering av sakfrågor och intresset för sakfrågan hos medborgarna. Slutdiskussionen strävar efter att ge en klar och verklighetstrogen bild av utmaningarna som en opinionsbildande organisation möter i dagens Sverige.Följande resultat presenteras: Politiker och politiska partier tar ställning i sakfrågor genom att politisera sakfrågorna och välja de sakfrågeobjekt som bäst passar partiets ideologiska retorik.