Kommunikation genom att använda människokroppen som  överföringsmedium, med kapacitiv koppling mellan hud och sensor, har varit ett pågående forskningsområde för PAN (Personal Area Network) sedan Thomas Guthrie Zimmerman introducerade tekniken 1995. Anledningen till detta är att undersöka fördelar och användningsområden för en kommunikationsmetod som ej sänder ut RF-signaler och därmed minska risken för obehörig Avlyssning.Denna rapport beskriver ett examensarbete som undersöker möjligheten till eliminering av USB- till UART-konverterare på Microchip BodyCom genom mjukvaru-USB-stack och kombinera denna med Body Coupled Communication funktionalitet i en gemensam mikrokontroller. Vidare studeras om programkoden i Body Coupled Communication sändare kan modifieras för att utöka funktionaliteten.Det var givet i förutsättningarna att mikrokontroller från Microchip skulle användas, vidare var lågt pris respektive låg strömförbrukning viktigt, särskilt för sändaren. Metoden för att uppnå detta har varit användning av Microchip BodyCom development kit tillsammans med Microchip USB low pin count development kit och Microchip USB firmwareframework.Resultatet blev att USB- till UART-omvandlare kunde integreras med Microchip BodyCom genom att använda mjukvaru-USB-stack och en modifierad programkod för BodyCom i en gemensam mikrokontroller.Endast fantasin sätter gränsen för vad Body Coupled Communication kan användas till. Det skulle t.ex.

Elektronisk handel är på väg att bli allt vanligare. Detta examensarbete behandlar en av de två olika typerna av elektronisk handel, nämligen webhandeln. Den andra varianten är EDI. Webhandel är den elektroniska handel som bedrivs mellan företag och privatpersoner, till skillnad från EDI som är handel mellan företag.Det har blivit allt vanligare att företag kan erbjuda sina kunder att både beställa och betala via Internet. Det finns några olika sätt att betala för sina inköp, nämligen med betalkort, att vara medlem i ett shoppingtorg eller att använda digital valuta.

I datornätverk blir användandet av WLAN (trådlösa nätverk) allt vanligare tack vare sin smidighet. Det är framförallt bekvämare att använda trådlösa nätverk då man slipper allt kablage och ofta är oberoende av var man befinner sig för att använda nätverket. Trådlösa nätverk är dock inte helt problemfria. Den främsta anledningen till detta är att informationen färdas genom radiovågor istället för genom kablade nätverk. Detta gör att WLAN är i riskzonen för Avlyssning, där informationen kan utsättas för obehörig åtkomst om den inte är väl skyddad.

Den här uppsatsen är en studie om problematiken som den gamla analoga polisradions tystnad och det nya, digitala radiokommunikationssystemet Rakels införande innebär för massmedierna. Länge har det varit möjligt för gemene man att med enkel utrustning, lagligt, avlyssna bland annat polisens radiokommunikation. Det nya digitala systemet, som har fått namnet Rakel, gör det omöjligt för utomstående att ta del polisens radiokommunikation. Rikspolisstyrelsen har i sina riktlinjer för hur massmedierna skall behandlas i och med införandet av Rakel, betonat att webben är den bästa kanalen för att snabbt och enkelt sprida information om händelser.Uppsatsen belyser de förändringar som sker i massmediernas sätt att arbeta för att nå den information som tidigare gick att få via Avlyssning av polisens radiokommunikation. En ny situation uppstår, där massmedierna får lita mer på den information som ges av polisen.Flera teorier, exempelvis kultivationsteorin, förklarar vilken stor påverkan massmedierna har på människors verklighetsuppfattning.

De brottsbekämpande myndigheterna har idag möjlighet att använda sig avhemliga tvångsmedel. Med hemliga tvångsmedel menas hemlig telefonAvlyssning,hemlig telefonövervakning och hemlig kameraövervakning. I de sammanhangenkan uppgifter om brott som inte har samband med tvångsmedelsbeslutet kommatill kännedom. Sådana uppgifter kallas för överskottsinformation. Nu villregeringen reglera om användningen av överskottsinformation i lag.Syftet med denna rapport är att utreda svårigheterna i en reglering av sådaninformation.

Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning gymnasieelevers skolk är ett uttryck på brister inom skolans verksamhet. Utifrån syftet har två frågeställningar framkommit: Hur påverkar skolan som institution frekvensen av skolk? Vilket förändringsarbete bör ske inom skolan för att minska frekvensen av skolk? De perspektiv studien utgår ifrån är, kontextuellt samt ungdomskulturellt. Rapporten bygger på fem utförda fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs två och tre på gymnasiet, samt sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolledning, elevhälsa och lärare. Materialet har bearbetats genom noggrann Avlyssning av ljudinspelningar, med fokus på att finna likheter och olikheter i det empiriska materialet.