Då konkurrensen och antalet butiker har ökat idag, har konsumenten automatiskt fler valmöjligheter av inköpsställe. Ibland bestämmer sig konsumenter för att åka långa sträckor för att besöka och handla i en specifik butik, även då de troligen har mer närliggande butiker de kan välja bland. Vår undersökning inriktar sig på att få klarhet i långdistansköp. Företag kan idag använda sig av sex utvecklade konkurrensmedel för att locka konsumenter till sin butik. Dessa är läge, pris, produkt, service, människor (personal) och kommunikation.

Som slutkonsument är det inte alltid lätt att förstå varför en butik erbjuder ett visst produktsortiment och kunderna har sällan insyn i vad som styr och påverkar dagligvaruhandelns utbud av varor. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur butiker resonerar när de väljer sina leverantörer och vilka faktorer som styr deras val. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning där personer från fem ICA-butiker i Uppsalaområdet har intervjuats. ICA AB är landets dominerande grossist med inriktning på livsmedel och detaljhandel varför enbart ICA-butiker har tagits med i undersökningen. De valda butikskategorierna är ICA Supermarket och ICA Nära där alla använder sig av samma huvudgrossist och kompletterar sitt sortiment med varor från andra leverantörer. På så sätt kan de anpassa sitt varuutbud efter sin butiksprofil.

Denna uppsats handlar om vilka sätt det finns att konkurrera på som butik. Vi valde att undersöka detta ämne för att vi själva har drömmar om att öppna en egen butik. Vi har undersökt butiker i Motala med dess omnejd, som har haft det väldigt tufft under lågkonjunkturen. Vilket fick oss att få funderingar på om man ska starta ett företag från grunden eller köpa ett befintligt företag. Inom detta ämne finns det massor med olika slags teorier och hypoteser kring hur man ska konkurrera.

Arbetet är en undersökning av butikers och konsumenters åsikter angående en sänkning av temperaturen i kött- och charkkylar från +8°C till +4°C. En temperatursänkning är föreslagen av Kött och Charkföretagen och Konsumentföreningen Stockholm som ett sätt att förbättra hållbarheten på kött- och charkprodukter. Den lägre temperaturen skulle förutom längre hållbarhet kunna innebära att mängden salt och tillsatser i produkterna går att minska utan att minska livsmedelssäkerheten. Lägre temperatur i kyldiskar där kött- och charkprodukter förvaras innebär att dessa produkters kvalitet behålls under en längre tid än om de förvaras vid högre temperaturer. Den bättre kvaliteten är viktigt för många butiker eftersom det ger nöjda kunder och nöjda kunder är viktigt för de flesta butiker.Att förvara kött- och charkprodukter vid lägre temperatur och på så sätt förlänga hållbarheten skulle kunna bidra till att minska svinnet, något som är positivt ur ett miljömässigt, moraliskt såväl som ekonomiskt perspektiv.

I samhället i dag finns en mängd olika hinder för människor med fysisk funktionsnedsättning. Mot bakgrund av detta tog regeringen år 2000 fram en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Denna har till syfte att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i samhället. Som ett led i detta arbete har en bestämmelse införts i planoch bygglagen om att enkelt avhjälpta hinder skall undanröjas i lokaler dit allmänheten har tillträde, och på allmänna platser. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur tillgängliga butiker är för fysiskt funktionsnedsatta konsumenter.

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö.

Studien har genomförts i Kista Galleria med syftet att utvärdera Ryals (2005) formel för värde­ring av kundrelationer. Med hjälp av formeln beräknas Customer Lifetime Value (CLV) för ett antal kundrelationer det undersökta företaget har. Huruvida formeln är funktionell för ändamålet kundvärdering är den centrala frågeställningen. Resultaten som framkommer ty­der på att en utgångspunkt för värdering av kundrelationer med hjälp av enbart monetära faktorer kan resultera i kortsiktiga strategiska beslut. Mindre butiker uppvisade generellt bättre Customer Lifetime Value per kvadratmeter än välkända butiker med stora butiksytor.

Idag räcker det sällan med att shopping och konsumtion fyller ett praktiskt behov; det ska helst också vara roligt och lustfyllt. Att dagens konsumenter ställer högre krav gör att spelreglerna på marknaden har förändrats. Mossberg (2003) och Hultén, Broweus och van Dijk (2008) konstaterar att en ny typ av marknadsföring håller på att växa fram, där fokus flyttas från produkten och dess egenskaper till att produkten och inköpet ska ses som en upplevelse.Ett sätt att öka kundernas upplevelse i butik är att skapa en tilltalande butiksatmosfär. Dessvärre saknar många svenska butikschefer kunskaper om hur det arbetet kan gå till. Uppsatsens syfte är att lyfta fram frågan om butiksatmosfärens betydelse, och då framförallt för butiker inom second hand-branschen.

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella måtten har fått ett allt större utrymme inom butikerna under de senaste åren. I samband med införandet av icke-finansiella mått uppstår ökat fokus inom det område måtten avser.

Arbetet är en undersökning av butikers och konsumenters åsikter angående en sänkning av temperaturen i kött- och charkkylar från +8°C till +4°C. En temperatursänkning är föreslagen av Kött och Charkföretagen och Konsumentföreningen Stockholm som ett sätt att förbättra hållbarheten på kött- och charkprodukter. Den lägre temperaturen skulle förutom längre hållbarhet kunna innebära att mängden salt och tillsatser i produkterna går att minska utan att minska livsmedelssäkerheten. Lägre temperatur i kyldiskar där kött- och charkprodukter förvaras innebär att dessa produkters kvalitet behålls under en längre tid än om de förvaras vid högre temperaturer. Den bättre kvaliteten är viktigt för många butiker eftersom det ger nöjda kunder och nöjda kunder är viktigt för de flesta butiker.Att förvara kött- och charkprodukter vid lägre temperatur och på så sätt förlänga hållbarheten skulle kunna bidra till att minska svinnet, något som är positivt ur ett miljömässigt, moraliskt såväl som ekonomiskt perspektiv.

Att behålla lojala kunder är viktigt för många företag och butiker då de lojala kunderna anses vara mer lönsamma än att rekrytera nya. Det har under senare år ägnats mycket tid att förstå vad som påverkar kunders lojalitet. Uppsatsens undersökning bygger på att beskriva hur lojaliteten hos en person med synskador påverkas av dagligvarubutikernas butiksmiljö i val av butik. Personer med funktionsnedsättning fråntas ofta möjligheter som för andra kunder är självklara genom brister i butiksmiljön. Konsumenterna går till de butiker som inte försvårar deras sätt att utföra sin handel.

Forskningsfråga: Hur påverkas allivsbutikerna av att få Lidl eller Netto som granne och vilken betydelse har allivsbutikernas val av åtgärder för att differentiera sig för hur väl de lyckas konkurrera med hard discount-butiken? Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur traditionella allivsbutiker påverkas av att en aktör med utpräglad lågprisprofil (hard discount) etablerar sig i närheten. Vidare är syftet att beskriva hur allivsbutikerna, genom olika åtgärder, arbetar för att differentiera sig från hard discount-butikerna och hur val av åtgärder inverkar på hur väl allivsbutikerna lyckas i konkurrensen med den nya aktören. Metod: Vi har, genom tio besöksintervjuer och tjugo telefonintervjuer med handlare och butikschefer i allivsbutiker, samlat in kvalitativ och kvantitativ data om hur dessa butiker påverkats av att få Lidl eller Netto i sin närhet och vilka strategier de använt för att möta den nya konkurrenten. De teorier som används vid analysen behandlar konkurrensstrategier och hur allivsbutiker påverkas av lågpristrenden i allmänhet och hard discount i synnerhet.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för, samt belysa och jämföra hur små företag som har både fysiska- och webbaserade butiker, potentiellt kan effektivisera försäljningen genom att kombinera sina fysiska- och webbaserade kundrelationer.Studien är utformad som en jämförande fallstudie där sex företag undersöks genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. De företag som har intervjuats är små produktföretag som bedriver försäljning via både en fysisk- och webbaserad butik. Företagen som har intervjuats är alla belägna i Kalmar eller på Öland.Kundrelationer är en väsentlig del för alla små försäljningsföretag som vill vara konkurrenskraftiga. Det är därför viktigt att arbeta fram strategier för kundhantering. Kundrelationer inom fysiska- och webbaserade verksamheter har olika styrkor och svagheter.

Det är ett vanligt förekommande problem inom handeln att kunden alltid hävdar sin rätt vid klagomål. Det är särskilt ett problem för butikerna som vill ha nöjda kunder samtidigt som de måste sätta gränser för att hålla butikerna lönsamma. Butikerna måste därför ha god kunskap om hur man ska kunna sköta klagomålshanteringen på bästa sätt. För att ta reda på hur olika butiker hanterar klagomål, har intervjuer genomförts med både butikschefer och säljare i fyra butiker inom elektronik- och sportbranschen. Genom dessa intervjuer fick vi reda på hur de anser att man ska ta hand om missnöjda kunder, samt vilken utbildning de har inom detta område.

Den här studien genomfördes i Helsingborgs kommun som ett examensarbete inom livsmedelstillsynsprogrammet på Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Idén med uppsatsen uppkom efter att författaren deltagit i ett möte på miljökontoret i Helsingborg. En kontroll som gjorts bland livsmedelsbutiker i kommunen visade att 60 % av livsmedelsbutikerna fick underkänt vid inspektioner. De områden som fick flest anmärkningar var rengöring och underhåll av lokaler och utrustning, internrevision och temperaturer i kylar och frysar. Över hälften av butikerna fick underkänt vid kontrollen vilket visar på att det uppenbarligen finns brister i egenkontrollen.