Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer.

Shoppning har i allt större utsträckning blivit ett fritidsnöje bland konsumenter idag, detta tillsammans med den stora framväxten utav köpcentrum de senaste årtiondena gör det allt viktigare för köpcentrums ansvariga att identifiera och belysa faktorer och tillvägagångssätt för köpcentrumets attraktionskraft. Uppsatsen har som mål att ta fram de faktorer som är mest avgörande för ett köpcentrums attraktionskraft ur konsumenternas perspektiv. Syftet är att ta fram de faktorer som ökar attraktionskraften genom Mikael Hernants sexhörning och genom teorin om de fyra p: na. Vi använder också Kirkup och Rafiqs teorier om betydelsen av en bra mix av hyresgäster i ett köpcentrum. Valet utav undersökning blev en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var mest ändamålsenlig för vår uppsats var fokusgrupper.

Bakgrund: De senaste 20 åren har varit händelserika år för detaljhandeln då kraftig tillväxt, tydlig expansion och en strukturomvandling har skett. Varukategorierna har växt och lågprisprodukter har tagits fram och en billighetstrend har skapats. Billighetstrenden ihop med strukturförändringarna är bidragande faktorer till framtagningen av egna märkesvaror (EMV). Till en början kopplades EMV samman med lågprisprodukter men den ständiga utvecklingen av dessa gör att kvalitetsnivån har ökat. EMV har blivit unika produkter som konsumenten bara kan hitta i kedjans butiker.

Bakgrund Tidigare studier belyser vikten av att företag integrerar marknadsfunktionen och logistikfunktionen, detta då en sådan integration leder till fördelar för företag. När funktionerna är integrerade kan företag bland annat möta kunders förväntningar vad gäller produkttillgänglighet och leveransservice på ett mer effektivt sätt än om funktionerna inte är integrerade. I dagsläget finns endast begränsade studier om hur integration mellan marknadsfunktioner och logistikfunktioner ser ut i praktiken. En empirisk kunskapslucka vad gäller integration mellan marknadsfunktioner och logistikfunktioner i svenska detaljhandelsföretag kunde således påvisas och det är dennakunskapslucka som legat till grund för denna studie.Syfte Denna studie syftar till att analysera om, och i så fall hur, marknadsfunktioner och logistikfunktioner inom svenska detaljhandelsföretag är integrerade.Genomförande För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med medarbetare på marknadsfunktionen och logistikfunktionen inom tre svenska detaljhandelsföretag. Dessa företag var Cervera, Glitter och KappAhl.

Det finns ett tydligt samband mellan konflikter och sjukskrivningar i organisationer. Det är oundvikligt med konflikter i organisationer dock upplevs de av flera som något jobbigt. Det är inte konflikter i sig som är det huvudsakliga problemet utan hur konflikten hanteras. Det ärdärför viktigt för chefer att ha kunskap i konflikthantering. Genom denna undersökning vill vita reda på hur butikschefer inom detaljhandeln arbetar med konflikter och konflikthantering medarbetare emellan.

I traditionella butiker kan kunden välja att ta kontakt med en försäljare för att få information om produkter eller tjänster. Försäljaren kan tipsa om lösningar efter kundens behov, även visa upp hur produkten fungerar och kunden kan själv välja vilken fråga han eller hon vill ha svar på. Den här mänskliga realtidskontakten kan i många fall vara värdefull och förtroendegivande för kunden. Vi antar att mervärden skapas för kunden när denne kan mötas ansikte mot ansikte och samtala med försäljare i en webbutik. För att se vilka dessa mervärden kunde vara, designade vi en prototyp för videosamtal.

En stor del av livet spenderas på arbetsplatsen, därför är det viktigt att arbetsmiljön på arbetsplatsen är bra. Konflikter anses vara något negativt och kan leda till stress och frånvaro, men det är de olösta konflikterna som är problemet. Chefen är den som ska vara förebilden på arbetsplatsen och ansvarar för hur arbetsplatsen fungerar. Många chefer tycker att konflikter är besvärande och anser sig inte vara tillräckligt kunniga att hantera konflikten.Den problemformulering som har satts upp för uppsatsen är: Hur arbetar butikschefer med konflikter och konflikthantering? Syftet är att beskriva hur butikschefer arbetar med konflikter och konflikthantering.

Denna uppsats handlar om konkurrensmedel och hur en outlet arbetar med dessa för att påverka konsumenter i deras val. Bakgrund till uppsatsen är den starka konkurrensen som idag finns inom kläd- och varumärkesbranschen. I takt med att allt fler butiker öppnar sina dörrar intensifieras kampen om konsumenterna. Därför vill vi studera hur en Factory Outlet, som ofta saknar de fördelar, som till exempel en centralt belägen butik har, får konsumenter att välja just dem. Problemställningen som skall belysas är vilka konkurrensmedel en outlet har att jobba med och vilka de faktiskt använder för att skapa en alldeles unik mix som medför att konsumenterna väljer just dem.

Det finns idag väldigt många olika handelsföretag, vilket medför att konkurrensen om konsumenterna är stenhård. Butiker använder många olika former av marknadsföring för att nå fram till sina respektive målgrupper, marknadsföring är ett väldigt brett begrepp och involverar många olika åtgärder som butiken kan använda sig av. Det här arbetet fokuserar på tre olika former av säljfrämjande åtgärder som är relativt vanliga idag. Det som studeras i denna rapport är huruvida kupongerbjudanden, SMS erbjudanden och erbjudandet ?tag 2 betala för 1? påverkar olika konsumenters beteenden och om de blir mer benägna till köp när de utsätts för dessa.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilken kunskap och vilka värderingar som finns i klädesbutiker angående kemikalier i kläder och om ekologiska alternativ. Jag vill även undersöka på vilket sätt information kan påverka butikerna till att agera i linje med en hållbar utveckling. Särskilt vill jag undersöka hur butikernas företagskultur påverkar deras strategiska arbete. Jag har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat 13 butiksinnehavare i centrala Malmö. Först träffade jag intervjupersonerna i deras butiker, några månader senare ringde jag upp var och en för att se om de tänkt något på det vi samtalat om eller till och med gjort några förändringar. De flesta av intervjupersonerna visste mycket lite om vad det finns för regler gällande kemikalier i textil, de hade dock viss kunskap om ekologiska kläder.

Stora butikskedjor använder sig utav en visual merchandiser. De grundar sin utbildning på forskning och konceptlitteratur som anger regler och riktlinjer för hur ett skyltfönster ska utformas på ett tilltalande och effektivt sätt för att skapa uppmärksamhet samt förmedla butikens image. Denna rapport undersöker vikten och användandet av denna typ av litteratur och teorier hos mindre privatägda butiker. Riktlinjer för denna rapport utgår från frågeställningen: Hur skiljer sig mindre butikers utformning av skyltfönster från teori?De gemensamma nämnarna för författarna till litteraturen handlar om färg, ljus, gruppering, sinnen och skyltfönstrets primära egenskaper.

I dagens moderna samhälle möts en människa av flera tusen olika kommersiella budskap varje dag, i hemmet, på gatan, i butiker och i andra offentliga miljöer. Vi ser t.ex. logotyper överallt, på kaffekoppar, galgar, hus och kläder och de är idag en sådan självklarhet i våra liv att de flesta av oss knappt reagerar längre på alla de reklambudskap som angriper oss. Kläder är en produktkategori där varumärket ofta spelar stor roll och det som gör varumärken på kläder speciella är att de ofta har synliga logotyper som man bär med sig genom vardagen. Därigenom kan man säga att vi som konsumenter fungerar som vandrande reklampelare för företagen.

Många butiker lägger idag ner både tid och pengar på att erbjuda marknaden ett så konkurrenskraftigt sortiment som möjligt. Sortimentet skall vara både lönsamt och produktivt för att företagets framtid skall vara säkrad.I den här uppsatsen skall vi beskriva en butiks lönsamhet och produktivitet utifrån befintligt sortiment. En fallstudie på en fackhandelsbutik i Lidköping ligger till grund för undersökningen. Dess sortiment riktar sig till djurägare och erbjuder både ett bas- samt ett profilsortiment.Vi använde butikens årsredovisning för 2006 och utmätningar av sortimentets säljyta gjordes för att skapa en grund till våra beräkningar. Sortimentet i butiken var uppdelat i 15 varugrupper, men då det saknades datoriserat kassasystem fanns det inte möjlighet att specificera vilka märken som var mest lönsamma.

SammanfattningUppsatsen är ett försök till att belysa fenomenet roller i serviceyrket; hur personalen i en klädbutik agerar gentemot kunder och hur de känner inför den roll de besitter i sin profession. Idag innebär butiksarbete mycket mer än tidigare: numera förväntas man som butiksmedarbetare att ge god service i kundbemötandet ? det räcker inte med att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utan man måste kunna leverera ett leende på utsatt tid och man förväntas kunna sälja. Dessutom ställs många gånger i detaljhandeln krav på att man ska kunna sälja för ett visst belopp eller ett visst antal artiklar per kund.[1]    I vardagslivets olika situationer innehar vi individer olika roller. Man kan ibland inneha rollen som ett äldre syskon, ibland som rådgivare och ibland som vän eller kollega.

Shoppning har i allt större utsträckning blivit ett fritidsnöje bland konsumenter idag, detta tillsammans med den stora framväxten utav köpcentrum de senaste årtiondena gör det allt viktigare för köpcentrums ansvariga att identifiera och belysa faktorer och tillvägagångssätt för köpcentrumets attraktionskraft. Uppsatsen har som mål att ta fram de faktorer som är mest avgörande för ett köpcentrums attraktionskraft ur konsumenternas perspektiv. Syftet är att ta fram de faktorer som ökar attraktionskraften genom Mikael Hernants sexhörning och genom teorin om de fyra p: na. Vi använder också Kirkup och Rafiqs teorier om betydelsen av en bra mix av hyresgäster i ett köpcentrum. Valet utav undersökning blev en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var mest ändamålsenlig för vår uppsats var fokusgrupper.