En kvantitativ studie av incitament och Avkastning på 338 aktie- och 33 hedgefonder med säte i Sverige genom att variablerna fondförmögenhet, antal fonder i fondbolaget, prestationsbaserad avgift samt prestationsbaserad lön testas mot Avkastning och risk. Vi finner att en större fondförmögenhet leder till lägre Avkastning, fler fonder i fondbolaget resulterar även det i lägre Avkastning för fonden än för motsvarande i ett fondbolag med färre antal fonder. Vår variabel prestationsbaserad lön resulterar i lägre risk för fonden och vår variabel prestationsbaserad avgift resulterar i högre risk. Vi kan inte utifrån våra resultat fastslå att agentteorins antaganden om incitament och kontroll i svenska fonder har en avgörande roll. Däremot hittar vi effekter vilka sannolikt har sin förklaring i agentteorin men då de inte är entydiga går det inte att generalisera sambandet..

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om AP7 uppfyller sitt mål att ge sina sparare minst lika bra pension som övriga premiepensionssparareMetod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ metod. Avkastningar riskjusteras med hjälp av Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens Alfa för att kunna jämföras mot varandra.Slutsatser:AP7:s riskjusterade Avkastning ligger något under Sveriges övriga premiepensionsfonder sett till både PPM-index och genomsnittet för de nio mest valda PPM-fonderna år 2013. AP7 har presterat en sämre riskjusterad Avkastning än SIXRX och en bättre riskjusterad Avkastning än en svensk statsobligation sett till undersökningsperioden..

För en investerare finns flera olika typer av investeringar att välja mellan där två av dessa är investmentbolag samt aktiefonder. Avkastningen för de båda alternativen bör avspegla risken vilken respektive investering besitter.Denna uppsats undersöker vilket investeringsalternativ, svenska investmentbolag eller svenska aktiefonder, som ger bäst Avkastning i relation till risken för investeringen. Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns någon skillnad i risk och Avkastning mellan svenska börsnoterade investmentbolag och svenska aktiefonder samt vilket av dessa två alternativ som genererar högst Avkastning i förhållande till risken.Uppsatsen har valt att avgränsas till 16 stycken Sverigefonder samt 4 stycken svenska investmentbolag under perioden 1999.01.01 ? 2008.12.31. De data som använts i uppsatsen är främst kvantitativ i form av sekundärdata, men även kvalitativ i form av en intervju.

SYFTESyftet med uppsatsen är att analysera Svenska hedgefonders historiska Avkastning beträffande riskjusterad Avkastning och korrelation mot marknaden. Vidare studeras dessa faktorer ur ett investerarperspektiv för att undersöka huruvida Svenska hedgefonder fyller ett syfte som komplement i en marknadsportfölj. METOD Uppsatsen använder sig till största del av kvantitativ data som insamlas med hjälp av relevanta teorier. Kvalitativ data såsom intervjumaterial är ett komplement till de kvantitativa data och leder så småningom till ett större djup i analysdelen. Undersökningen gällande den historiska Avkastningen för Svenska hedgefonder är uppdelad i tre olika tidsperioder.

Syftet med denna rapport var att ta reda på om det fanns en värdepremie på den svenska marknaden. Därmed var avsikten att verifiera huruvida framtida Avkastning baserad på fundamentala värden, såsom den förväntade långsiktiga utdelningstillväxten och det förväntade utdelning/pris förhållandet, gav högre precision på värdepremien än framtida Avkastning baserad på realiserad Avkastning. Ytterligare jämfördes resultatet med vad som hade uppnåtts i en liknande studie på den amerikanska marknaden. En kvantitativ metod baserad på sekundär data användes i denna undersökning. 30 aktier noterade på den svenska A-listan och den svenska O-listan mellan 1993 och 2002 valdes ut.

På bara några decennier har kravet på utbildning vuxit markant och därmed också antalet universitetsstuderande. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det lönar sig att vidareutbilda sig på universitetsnivå och i vilken utsträckning det finns skillnader för män respektive kvinnor inom en mans och en kvinnodominerad utbildning. Fyra regressioner har genomförts. Därefter har en jämförelse skett mellan de olika livsinkomsternas nuvärden. Livsinkomsten har räknats fram genom att subtrahera nuvärdet av alternativkostnaderna från nuvärdet av livsinkomsterna.

I det här arbetet har multipel linjär regression tillämpats för att analysera hur olika finansiella signaler påverkar marknadsjusterad Avkastning. Analysen baserades på en observerad datamängd hämtad ur årsredovisningar och aktiekurser från åren 2006-2010. De finansiella signalernas undersöktes mot aktiers framtida marknasjusterade Avkastning och mot fjolårets marknadsjusterade Avkastning. De finansiella faktorer och marknadsfaktorer som undersökts i arbetet var F_SCORE, Book-to-Market-ratio, affärsår, marknadsvärde samt verksamhetsområde.OLS-regressioner har tillämpats för att analysera modellerna, vilka därefter successivt har reducerats med hjälp av BIC-test. För att undersöka OLS-skattningarnas noggrannhet har även Bootstrap-metoden tillämpats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om fusioner och förvärv genomförda av svenska börsnoterade företag mellan år 1990 och år 2005 har skapat något värde för det köpande företagets aktieägare. För att besvara syftet har en kvantitativ studie i form av en eventstudie gjorts, där det köpande företagets faktiska Avkastning tre år efter transaktionstillfället har jämförts med en beräknad förväntad Avkastning utifrån Fama och Frenchs trefaktormodell. Resultatet tyder på att fusioner och förvärv faktiskt har skapat värde för det köpande företagets aktieägare på lång sikt, men detta kan inte fastställas statistiskt. .

Titel: Individuellt pensionssparande - Där förväntad Avkastning inte kan förutspås Datum för seminarium: 1:a februari 2007 Ämne/Kurs. Finansiell ekonomi, kandidatuppsats 10p Författare: Charlotte Engqvist och Carolin Hellström Handledare: Hossein Asgharian, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan Lund Syfte: Syftet med studien är att undersöka värdeutvecklingen hos ett antal portföljer som ärkonstruerade enligt bankernas rekommendationer för det individuella pensionssparandet. Vikten läggs på att med Value at Risk ta reda på ett möjligt sämsta utfall som är ett resultat av placering i olika risknivåer. Metod: Vi har för var och en av de tre utvalda bankerna utfört en simulering baserad utifrånderas rekommendationer. Hänsyn har tagits till individers olika riskbenägenhet samt en begränsad tidshorisont.

Syfte: Uppsatsens har som syfte att utreda om det generellt eller branschvis förekommer onormala aktiekursförändringar för företag noterade på Stockholmsbörsen, då företag inom samma bransch som de själva meddelar om en oväntad förändring i framtida utdelning. Utifall det inte går att dra några generella slutsatser för Stockholmsbörsen i stort så ska det undersökas ifall det finns särskilda branscher där denna form av spridningseffekt äger rum. Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att se ifall onormal Avkastning förekommer har vi subtraherat marknadens Avkastning ifrån Avkastningen för aktien. Som marknadsAvkastning har Affärsvärldens Generalindex använts.

Syftet med denna uppsats är att testa olika tradingmodeller inom valutahandel, byggda på tekniska indikatorer, för att undersöka om man kan nå en positiv Avkastning.Undersökningen omfattar 24 olika modeller, byggda på fyra olika tekniska indikatorer och med tre olika money management strategier. Modellerna testas på fem olika valutapar under tre månaders tid. Slutsatsen är att det går att nå positiv Avkastning och även positiv överAvkastning med automatiska tradingmodeller om rätt indikatorer och money management strategier används. Modellernas Avkastning är mer känsliga för valet av money management strategi än för valet av vilka tekniska indikatorer och parametervärden som ska användas..

Problem: Använder sig fondförvaltare av ett markant ökat risktagande för att försöka återta förlorad Avkastning relativt konkurrenter? Vilka incitament kan leda till en förändring i riskjusteringen? Finns det några faktorer som har samband med riskjusteringen eller är fondförvaltarens riskbeteende slumpartat? Hur väl överensstämmer våra resultat med tidigare studier inom området för vår undersökning? Syfte: Vårt huvudsyfte är att undersöka om det föreligger någon skillnad i förändring av risknivå mellan de fonder som har lägre Avkastning än medianen och de fonder som har högre Avkastning än medianen. Vårt delsyfte är att försöka förklara medelriskjusteringen under andra halvan av året för de fonder vars Avkastning hamnade under medianen för Avkastningen under första halvan av året; givet att en sådan förändring föreligger. Metod: Vi utförde först en studie av befintlig teori inom området. Test av turneringshypotesen med hjälp av c2-metoden genomfördes på 41 stycken svenska aktiefonder.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida Avkastningar mellan etiska aktiefonder och traditionella aktiefonder är likvärdiga. Vidare avser uppsatsen att klargöra hur etiska fonder definieras ur ett teoretiskt perspektiv med utgångspunkt i rådande forskning. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och utfördes med hjälp av fonddata inhämtad från respektive storbank och Morningstar. Det kvantitativa innehållet består av fondernas årliga Avkastningar. Undersökningsperioden sträcker sig från december 2008 till december 2012. Teori: Beta, Sharpekvot och Modern Portföljteori. Slutsats: Studiens slutsats påvisar inga större skillnader mellan de etiska och de traditionella fonderna sett till Avkastning. Den traditionella fondgruppen var den som hade marginellt bättre Avkastning..

Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, däribland fonder med en global placeringsinriktning. Två av dessa produkter är globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, såväl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa något mervärde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta på vilken risk, Avkastning och riskjusterad Avkastning de haft, i jämförelse med globalfonder.Syfte: Syftet med undersökningen är att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jämförelse med globalfonder, tillfört något mervärde för den enskilde fondspararen utifrån parametrarna risk, Avkastning och riskjusterad Avkastning.Metod: Studien bygger på Avkastningsdata från åtta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femårsperioden 1 oktober 2004 ? 1 oktober 2009.

Slutsatserna är att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan påverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svåra att mäta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är viktigt för organisationerna är att de tar reda på vilka fördelar som påverkar kassaflödet och när dem påverkar och hur mycket de kan påverka. Detta behöver göras för att kunna beräkna investeringar i sociala medier..